Zimbabwe: Nu krävs svar om morden på tusentals civila under 1980-talet

I Zimbabwe ökar kraven på att landets nya president Emmerson Mnangagwa ska tillsätta en sanningskommission för att utreda de mord på tusentals civila som armén utförde på 1980-talet när oppositionella i Matabeleland och Midlands krossades.

Zimbabwes tidigare president Robert Mugabe tvingades bort från makten i november förra året efter nära fyra decennier vid makten. Under hans ledning genomförde den zimbabwiska armén mellan 1983 och 1987 flera tillslag där tusentals civila tillhörande folkgruppen ndebele mördades. Foto: Kervin Victor/IPS

Överlevande från den så kallade operationen Gukurahundi, en kampanj där regeringssoldater dödade tusentals civila under 1980-talet, kräver att Emmerson Mnangagwa ska agera för att utreda de brott mot mänskligheten som begicks under perioden.

Den tidigare presidenten Robert Mugabe anklagas för att ha beordrat morden, som enligt bedömare kan ha kostat upp emot 20 000 civila livet i Matabeleland och Midlands.

Emmerson Mnangagwa har tidigare, när han arbetade för den förre presidenten, avvisat kraven på en sannings- och försoningskommission genom att säga att det inte finns några skäl att diskutera den tidens oroligheter – något som väckt stark ilska bland dem som överlevde Gukurahundi.

Tanken med en sannings- och försoningskommission är att den skulle ge förövarna möjlighet att träda fram och offentligt be om ursäkt för sina brott i utbyte mot amnesti.

En av de överlevande är Charles Gumbo som är aktiv i rörelse som kämpar för självständighet för Zimbabwes sydvästra region. Charles Gumbo menar att presidenten och andra högt uppsatta medlemmar av partiet Zanu-PF och militären måste ställas till svars för operation Gukurahundi.

– Vi vet vilka de är, de sitter alla i Zimbabwes regering och lever med straffrihet. Men vi kommer inte att ge oss förrän detta har fått en lösning, säger han till IPS.

Samtidigt är Charles Gumbos förhoppningar om att presidenten ska inleda en officiell utredning ganska små med tanke på att Emmerson Mnangagwa själv är en person som ligger högt på listan över misstänkta förövare.

Kampanjen Gukurahundi beordrades under förevändning att den skulle förhindra ett uppror i regionerna Matabeleland och Midlands. I samband med det skickades militären in och Emmerson Mnangagwa, som under perioden var landets säkerhetsminister, blev frontpersonen för de brutala tillslag som följde.

Den militäre ledaren för insatsen, Presence Shiri, är i dag minister i presidentens nya regering. Även han har under åren vägrat svara på frågor om de människorättsbrott som begicks.

– Det finns ingen vilja hos denna regering att utreda frågan om Gukurahundi, säger journalisten och filmaren Zenzele Ndebele, som har gjort en dokumentärfilm om händelserna, som aldrig har kunnat visats i hemlandet.

Filmen ”Gukurahundi: A Moment of Madness”. Foto: Youtube

Filmen, ”Gukurahundi: A Moment of Madness”, hade premiär år 2007 i grannlandet Sydafrika.

I januari i år, bara några veckor efter att den nya presidenten kommit till makten med stöd av militären, undertecknade Emmerson Mnangagwa ett lagförslag som innebar att en nationell freds- och försoningskommission skulle bildas, i syfte att verka för en ”nationell försoningsprocess”. Sedan dess har kommissionen börjat hålla offentliga möten.

Men det är en kommission som Zenzele Ndebele inte har något förtroende för.

– Nationella freds- och försoningskommissionens inkompetens är gynnsam för regeringen, säger Zenzele Ndebele till IPS.

Aktivister har sedan kommissionen bildades krävt att myndigheterna utreder operation Gukurahundi, men har också anklagat kommissionens medlemmar för att inte ta frågan på allvar.

Många av aktivisterna stod bakom maktskiftet i landet. Men redan i december förra året meddelade den nye presidentens särskilda rådgivare Christopher Mutsvangwa att det skulle vara ”oansvarigt” att ta upp nya diskussioner om Gukurahundi.

Velempini Ndlovu, som har dokumenterat många vittnesmål från personer som överlevde militärens övervåld, säger att offren är besvikna över utvecklingen sedan Robert Mugabe försvann från makten.

– Människor vill öppet kunna ge uttryck för sin smärta utan att bli kontrollerade och tillsagda att ”de ska komma över det”. Det som begicks var grova människorättsbrott, säger Velempini Ndlovu till IPS.

Frågan är fortsatt polariserande i Zimbabwe. Delar av befolkningen menar att den nye presidenten måste fokusera på att försöka få liv i ekonomin i ett land där arbetslösheten är skyhög, medan andra menar att frågan om Gukurahundi måste diskuteras öppet, om landet ska ha en möjlighet att försonas och gå vidare.

Ignatius Banda
IPS/Bulawayo

Läs också

ED Must Pay Attention to Human Rights (Human Rights Watch 11 december 2017)

Zimbabwe: Robert Mugabe's legacy (Amnesty International 4 december 2017)

Zimbabwe urged to allow debate on past human rights violations after police block art exhibitions (Amnesty International 31 mars 2010)

Perpetual Fear. Impunity and Cycles of Violence in Zimbabwe (Human Rights Watch 8 mars 2011)

Zimbabwe: Open letter from AI to His Excellency the President Robert Mugabe concerning the need for public discussion and action ont he disturbances in Matabeleland and the Midlands in the 1980s (Amnesty International 22 maj 1997)