MRDAGARNA 2021: Facebook stäms av rohingyer

Rohingyer stämmer Facebooks ägare på 150 miljarder dollar. De menar att det sociala mediejätten inte har gjort tillräckligt för att stoppa hatisk och farlig desinformation, vilken har underblåst våldet mot folkgruppen. – Det är någonting som sker i alla fall, vilket är en tröst i allt detta elände, sade författaren Helena Thorfinn på MR-dagarna i Göteborg.

Helena Thorfinn flyttade till Myanmar 2014 och har nu skrivit romanen ”I munkens skugga”. Foto: Ylva Sundgren

Den 6 december rapporterade Reuters att flyktingar från den muslimska folkgruppen rohingya stämmer Facebooks ägare Meta på 150 miljarder dollar. Rohingyerna menar att Facebook inte gjort tillräckligt för att stoppa det hat som spridits mot folkgruppen på plattformen.

Helena Thorfinn är journalist och författare till romanen ”I munkens skugga” (Norstedts 2021), som utspelar sig under den period då det digitala hatet tog fart. På tisdagen den 7 december deltog hon i ett seminarium på MR-dagarna med fokus på statskupper och brott mot mänskliga rättigheter i Myanmar.

– Det är någonting som sker i alla fall, vilket är en tröst i allt detta elände, sade hon om stämningen.

Helena Thorfinn flyttade till Myanmar 2014 och såg hur landet öppnade upp. 2015 vann oppositionsledaren Aung San Suu Kyi det som har beskrivits som det första demokratiska valet sedan militärkuppen 1962, även om militären även i fortsättningen hade stort inflytande. Samtidigt kom en våg av ultranationalism bland vissa buddistiska munkar. Under arbetet med sin bok började hon gräva i bakgrunden till ultranationalismen:

– Det visade sig att den kom från theravada-buddhismen i Sri Lanka. Personer från sekten Ma Ba Tha åkte till olika läger i Sri Lanka omkring åren 2005–2008, där de lärde sig den ultranationalistiska retoriken, som de sedan spred med stor framgång i Myanmar. Hatet vändes framför allt mot muslimer.

Den ultranationalistiska gruppen, fortsatte hon, kunde kopplas till militären och informationsministeriet.

– Det fanns en medveten strategi att söndra och härska. Det fanns också ett gammalt hat mot rohingyerna.

Den nationalistiske buddistmunken Wirathu har lett hatkampanjer mot rohingyer. Facebook stängde av hans konto 2018. Han frigavs av militären i september efter att ha gripits 2020. Här talar han inför tusentals nationalister som den 14 oktober 2018 tågat i Yangon för att stödja militären. Foto: Thein Zaw/AP/TT

De digitala hatkampanjerna började 2011, berättade Helena Thorfinn:

– Redan 2013 fick Facebook besök av representanter från civilsamhället från Myanmar som sade att det håller på att gå åt fel, det är alldeles för mycket hatpropaganda mot just den muslimska minoriteten.

Hatet tog fart och kampanjerna spreds än snabbare i sociala medier. 2015 kom mer kvalificerade bilder och filmer riktade mot muslimer.

– Det kom upp fejkade filmer med bland annat vapengömmor och hatspråk. Forskare har följt framför allt två uppdateringar, den ena löd ”Gör som nazisterna, utrota varenda rohingyer”. Det finns också en film om rohingiska båtflyktingar och texten ”Låt dem sjunka, de är inte värda att leva, de är hundar”. De delades av munkordnar, militären och informationsministeriet och fick en otrolig spridning, berättade Helena Thorfinn.

Helena Thorfinn berättade att det inte fanns någon beredskap för falska nyheter i Myanmar. Landet hade varit slutet och många var inte vana att nyhetsvärdera och förstå att propaganda kan se trovärdig ut men ändå vara falsk.

– Antalet mobilanvändare ökade också snabbt, under ett år gick antalet användare från tre till tio miljoner, sade hon. Under den här tiden åkte personer som jag känner till Palo Alto (där Facebook har sitt huvudkontor reds.anm.) flera gånger och vädjade till Facebook att plocka ner hatpropagandan, men det skedde inte överhuvudtaget.

Omkring 700 000 rohingyer fördrevs från Rakhine hösten 2017. Här inspekterar en medlem i Myanmars gränspolis nedbränt hus. Foto: Simon Stanford/VOA/Wikimedia

I augusti 2017 genomförde militären en offensiv mot rohingyer i delstaten Rakhine. Över 700 000 rohingyer tvingades fly till Bangladesh och omkring 10 000 beräknas ha dödats. Vittnesmål berättar om mord, systematiska våldtäkter, tortyr och hundratals nedbrända byar.

– Under månaderna innan fördrivningen tilltog spridningen av hatpropaganda i de här kretsarna av ultranationalister, militären och informationsministeriet. När militären började den etiska rensningen hade de helt och hållet folkets stöd och jubel, sade Helena Thorfinn.

Protest den 9 februari i Myanmars största stad Yangon (Rangoon) mot militärkuppen. Protesterna slogs ned med våld och över 1 200 personer beräknas ha dödats. Foto: VOA Burmese/Wikimedia

2018 förklarade Yanghee Lee, FN:s speciella sändebud som utredde händelserna i Myanmar som folkmord, att Facebook hade spelat en nyckelroll i spridningen av hatretoriken som underblåste våldet. Reuters publicerade en utredning samma år, som visade på över tusen poster, kommentarer och bilder som attackerade rohingyer och andra muslimer på Facebook. De flesta var skrivna på burmesiska.

Yanghee Lee från Sydkorea var FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar. Hon är professor vid Sungkyunkwans universitet. Foto: UN News Service

Enligt Reuters har Facebook tidigare sagt att de var för långsamma när det gäller att förhindra desinformation och hat. Företaget sade då att de senare vidtog åtgärder, bland annat stängdes militären av från Facebook efter den senaste statskuppen den 1 februari i år. Enligt Reuters menar Facebook samtidigt att de är skyddade från ansvar för innehåll som postas på plattformen, genom en amerikansk lag som går under namnet Section 230.

Den 1 februari i år genomförde militären alltså den senaste statskuppen, då landets valda ledare Aung San Suu Kyi greps. Den 6 december dömdes hon till fängelse för uppvigling och brott mot coronaregler.

Helen Petersson-Buhtoo. Foto: Privat

Med på seminariet på MR-dagarna fanns också Helen Petersson-Buhtoo, som tillhör folkgruppen karen och är ordförande för organisationen Karen Swedish community och vice-ordförande för Karen European Network. Hon berättade att brotten mot de mänskliga rättigheterna har ökat sedan statskuppen.

– Juntan försöker kväva stödet för demokratirörelsen. Attacker mot civila är vanliga i hela landet. Mellan februari och oktober har nästan 6 000 attacker rapporterats, som riktats mot civila eller där civila fallit offer. Yttrandefriheten har begränsats och många demonstranter har arresterats och misshandlats. Många kvinnor har också utsatts för sexuella övergrepp, sade Helen Petersson-Buhtoo.

Annami Löfving är frilanskonsult med fokus på mänskliga rättigheter och kön. Hon har arbetat nära grupper och organisationer från civilsamhället i Myanmar. Hon berättade att militären i Myanmar är en brutal och djupt patriarkalisk institution som till stora delar är en exklusiv arena för män. Konstitutionen från 2008 stipulerar till exempel att vissa ämbeten enbart är lämpade för män. Synen på kvinnor är att de i första hand är beskyddare av kultur och religion.

Annami Löfving har arbetat nära civilsamhällesorganisationer i Myanmar. Foto: Helen Petersson Buhtoo

Under militärstyret har kvinnors rättigheter tryckts tillbaka, enligt Annami Löfving.

– Det finns ett akut hot mot kvinnors fysiska säkerhet, som är kopplat till straffrihet. Det första offret för dödligt våld efter militärkuppen var en 20-årig kvinna som blev skjuten i huvudet under en fredlig demonstration, sade hon.

Annami Löfving påpekade att FN:s undersökningskommission i en rapport 2019 slog fast att våldtäkt och andra former av sexuellt våld, som framför allt utförs av militären, har varit synnerligen grymma och återkommande inslag i attacker mot civilbefolkningen bland de etniska minoriteterna.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Fotnot: Seminariet ”Myanmar: Militärkupp och brott mot de mänskliga rättigheterna” arrangerades tisdagen den 7 december av samhällsfakulteten vid Göteborgs universitet och organisationen Karen Swedish Community.

Se också filmen An Unholy Alliance: Monks and the Military in Myanmar (dokumentär från al-Jazira 2019)

Amnesty Press på MR-dagarna i Göteborg

MRDAGARNA 2021: Journalistnätverk vill bryta tystnaden om Västsahara (12 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Förslag för ökat samiskt inflytande möts av kritik (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Så ska idrottsrörelsen öppna för transpersoner (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: ”Det är som att slåss mot en drake med en tandpetare” (9 december 2021)

MRDAGARNA 2021: ”Vi pratar om mänskliga rättigheter som någon slags vara” (8 december 2021)

MRDAGARNA 2021:Gravidas hälsa står på spel i Polen (8 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Seán Binder riskerar fängelse för räddningsinsatser på Medelhavet (7 december 2021)

Mer om MR-dagarna i Göteborg

Läs mer om Myanmar från Amnesty Press

”FN:s generalsekreterare borde åka till Myanmar” (5 maj 2021)

Myanmar: ”Gripna journalister måste släppas fria” (23 mars 2021)

Demonstranter i Myanmar vädjar om internationellt stöd (3 mars 2021)

Övergreppen fortsätter i Myanmar (24 februari 2021)

Rohingyabarn i läger drömmer om att få gå i skolan (31 augusti 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Myanmar: Internationella domstolen kräver skydd för rohingyer (6 mars 2020)

Aung San Suu Kyi reser till Haag (10 december 2019)

Militären i Myanmar anklagas (19 juni 2019)

Myanmar: Unesco-pris för Rakhine-bevakning (19 juni 2019)

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)

Omöjligt för rohingyer att återvända till Myanmar enligt FN-experter (29 oktober 2018)

”Vi kan inte vänta” – krav på snabba åtgärder mot Myanmar (5 september 2018)

Rohingyakrisen fortsätter – trots internationellt stöd (26 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett” (6 juli 2018)

Den etniska rensningen av rohingyer fortsätter i Burma (19 mars 2018)

Kachinstaten, Burma: Jenny Hedström forskar om kvinnors roll i väpnade konflikter (6 mars 2018 – även i nummer 1/2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

Lägren i Bangladesh: Hårdnande konkurrens för långvariga rohingya-flyktingar (22 december 2017)

Amnesty anklagar: “Rohingyerna utsätts för apartheid, Rakhine-staten är en brottsplats” (28 november 2017)

Amnestyrapport: ”Apartheid i Rakhine” (21 november 2017)

Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay (29 oktober 2017)

Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)

Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)

På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)

Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)

FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)

Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)

Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)

Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)

Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010)