Världsrekord i USA: Antalet fångar

Från 1980 till 2003 fyrdubblades antalet fångar i USA. Av ekonomiska skäl måste USA nu få ner antalet fångar men det fängelse-industriella komplexet är inflytelserikt. Bo Lindblom har läst och imponerats av Ivan G. Goldmans bok ”Sick Justice. Inside the American Gulag”.

böcker | 2013-10-04
Av: Bo Lindblom
Sick Justice. Inside the American Gulag

Sick Justice. Inside the American Gulag Foto: Potomac Books

Författare: Ivan G. Goldman
Bok: Sick Justice. Inside the American Gulag
Förlag: Potomac Books

Ivan G. Goldman är en framgångsrik amerikansk journalist och författare som nyligen gav ut en av årets mest omskakande böcker, Sick Justice. Inside the American Gulag. Goldmans utgångspunkt är ett ofta förbisett faktum; USA har under senare år redovisat mer än 700 fängslade medborgare per 100.000 invånare. Det är världsrekord och elva gånger fler än i de nordiska länderna. Med 5 procent av världens befolkning har USA 25 procent av världens fångar. Från 1980 till 2003 fyrdubblades antalet fångar i USA. Goldman redovisar fem avgörande orsaker till den här utvecklingen:

För det första är straffen för olika brott mångdubbelt hårdare i USA än i andra industriländer. För det andra har det så kallade ”kriget mot droger” medfört att redan innehav av en obetydlig mängd narkotika för eget bruk kan leda till mycket långa fängelsestraff. För det tredje har systemet med förlikning, plea-bargaining, medfört att många helt oskyldiga väljer att erkänna brott som de inte har begått hellre än att i en rättegång riskera betydligt hårdare straff. För det fjärde tillsätts domare och åklagare i flertalet delstater inte efter meriter utan väljs vid allmänna val. De som förespråkar hårda tag och långa straff har största chansen att vinna. För det femte har 26 delstater infört en lag som på svenska kan kallas ”tredje gången gillt”. Den som grips för ett tredje brott får livstids fängelse, oavsett brottets art.

Det här har lett till en situation där man av ekonomiska skäl måste överväga olika reformer. Det blir helt enkelt för dyrt att hålla så många människor inlåsta. Att hålla kostnaderna nere genom att upprätta privata fängelser har inte hjälpt. Det som företagen kunnat spara in genom att ge fångarna mindre utrymme och sämre mat, det går i stället till ägarnas vinster.

Goldman belyser förhållandena med ett stort antal fallbeskrivningar. Han har intervjuat många drabbade. Han redovisar också rönen från ett fyrtiotal forskare, jurister, kriminologer, samhällsvetare, psykologer och författare. Många av de främsta inom dessa områden finns i USA. De har dessvärre ett mycket begränsat inflytande. De övertrumfas lätt av företrädare för vad Goldman kallar det fängelse-industriella komplexet. Där ingår ägarna av privata fängelser, populistiska politiker, fångvaktarnas resursrika fackförening, samt företagare som vill utnyttja fångarna som billig arbetskraft.

Goldman har ett spänstigt och drivande språk med spår av hans år som sportjournalist. Han är minutiöst noggrann med att redovisa sina citat och källor. Noterna fyller 25 sidor, källförteckningen ytterligare 13. Han ger Amnestys förra generalsekreterare, Irene Khan, en senkommen upprättelse genom att använda ordet Gulag, som förekom i Amnestys årsrapport för några år sedan och då möttes av skarp kritik.

Human Rights Watch publicerade 2003 en stor och viktig rapport om USA:s rättssystem. Amnesty International förekommer inte alls i källförteckningen. Motståndet mot det rättsliga förfallet drivs främst av ideella medborgarrörelser. Det är angeläget att många Amnesty-medlemmar skaffar sig och läser den här boken – särskilt de som kan ha något inflytande över organisationens prioriteringar. Boken kan beställas från amazon.co.uk och kostar då £15.68 plus porto. Det är väl använda pengar.

Bo Lindblom
bo.lindblom@tilas.se

böcker | 2013-10-04
Av: Bo Lindblom