Den långa vägen för att få krigsförbrytare inför rätta

Vikten av att krigsförbrytare ställs till svars för sina brott är det få som ifrågasätter. Vägen till ansvarsutkrävande kan dock vara både lång och krokig. Under ett seminarium i Stockholm diskuterades alternativa sätt att ställa förövare till svars då landets egna domstolar inte räcker till, liksom vad som krävs utöver rättvisa för att uppnå en hållbar fred.

reportage | 2019-12-12
Av: Vera Häggblom
– I idealfallet ska ansvarsutkrävande för allvarliga internationella brott ske på nationell nivå, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

– I idealfallet ska ansvarsutkrävande för allvarliga internationella brott ske på nationell nivå, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders. Foto: Vera Häggblom

– I idealfallet ska ansvarsutkrävande för allvarliga internationella brott ske på nationell nivå, men detta är ofta inte möjligt under en pågående konflikt, då en repressiv regim styr landet eller då ett land befinner sig i övergången från konflikt till demokrati, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

Alternativ till de nationella domstolarna är bland annat Internationella brottmålsdomstolen (ICC), eller tillfälliga krigsförbrytartribunaler som exempelvis Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY), Internationella Rwandatribunalen (ICTR) eller Specialdomstolen för Sierra Leone. Det finns också FN-etablerade mekanismer som arbetar med att inhämta bevis som kan användas vid framtida rättegångar.

Ett annat sätt att åstadkomma ansvarsutkrävande är genom att använda sig av så kallad universell jurisdiktion. Det innebär att stater kan döma personer för deras handlingar oavsett var brotten har begåtts eller vilket medborgarskap offret och förövaren har. Principen är inte ny – universell jurisdiktion kodifierades första gången i Genèvekonventionerna från 1949.

– Däremot är det bara några få stater som har gått till konkret handling och använt sig av den här principen. Sverige är ett av de länderna och här finns inom polisen och åklagarmyndigheten särskilda enheter som arbetar med detta, säger John Stauffer.

 ICC i Haag.

ICC i Haag. Foto: Hypergio/Wikimedia

Syrien är ett exempel där det finns förhoppningar om att den universella jurisdiktionen ska kunna bidra till ansvarsutkrävande. Eftersom Syrien inte har skrivit under Romstadgan krävs det att FN:s säkerhetsråd hänför situationen till ICC för att en rättegång ska kunna inledas. Då Ryssland och Kina har lagt in sina veton mot att fallet tas upp där återstår då den universella jurisdiktionen som möjlighet för att inte krigsförbrytare ska få gå ostraffade.

I februari i år lämnade nio syriska flyktingar med stöd av Civil Rights Defenders, ECCHR och tre syriska organisationer, in en 250 sidor lång polisanmälan mot 25 högt uppsatta personer inom Syriens säkerhetstjänster.

– Vi vet att informationen som lämnades i polisanmälan har varit viktig för myndigheterna, säger John Stauffer som hoppas att anmälan i framtiden ska leda till rättegångar och fällande domar.

Annars är Tyskland det land där man kommit längst när det kommer till appliceringen av den universella jurisdiktionen. Där utlystes i juni 2018 en arresteringsorder mot Jamil Hassan, chef för det syriska flygvapnets underrättelsetjänst, och i februari 2019 greps en förre detta hög officer inom den syriska underrättelsetjänsten.

Jamil Hassan, chef för det syriska flygvapnets underrättelsetjänst, anklagas för brott.

Jamil Hassan, chef för det syriska flygvapnets underrättelsetjänst, anklagas för brott. Foto: Trial International

Mannen, kallad Anwar R., misstänks vara inblandad i tortyren av minst 4 000 personer mellan 2011 och 2012 i al-Khatib-fängelset i Damaskus. Även Anwar R:s kollega, Eyad A, har åtalats misstänkt för minst 30 fall av tortyr.

Rättegången förväntas inledas i början av 2020 och blir den första i sitt slag, där personer ur al-Assads underrättelsetjänst ställs inför rätta anklagade för tortyr.

Johanna Mannergren Selimovic, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, talar om relationen mellan ansvarsutkrävande och långsiktigt fredsbyggande. Hon menar att ansvarsutkrävande är betydelsefullt för såväl freden som för offren/överlevarna och deras släktingar.

Johanna Mannergren Selimovic, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, betonade att fredsbyggande är en komplex process där ansvarsutkrävande är en av pusselbitarna som krävs för att skapa en hållbar fred.

Johanna Mannergren Selimovic, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, betonade att fredsbyggande är en komplex process där ansvarsutkrävande är en av pusselbitarna som krävs för att skapa en hållbar fred. Foto: Vera Häggblom

– Ett skäl till detta handlar om säkerhet – i många samhällen kan det vara väldigt farligt om förövarna går fria. Nästan alla överlevare säger också att ansvarsutkrävande är viktigt av moraliska skäl. De känner att de har en skyldighet gentemot kommande generationer att dra en gräns mellan rätt och fel, gott och ont.

Mona Zeineddine, Syrian Centre for Media and Freedom of Expression, menar att ansvarsutkrävande är avgörande i det syriska sammanhanget:

– Det är väldigt svårt att föreställa sig hur en hållbar fred skulle vara möjlig i Syrien utan rättvisa och ansvarsutkrävande. Utan rättvisa kommer det att bli ett andra krig i Syrien, ett vedergällningskrig med ökande extremism som troligen kommer att få effekter som sprids utanför landet.

Delkhwaz Haciy från Yazda Sweden, en organisation som fokuserar på ansvarsutkrävande för IS folkmord på yazidier, säger att hon under de senaste tre åren har talat med många yazidier som bor i flyktingläger och andra överlevare.

– 99 procent av dem säger att för att återfå sin värdighet och kunna återhämta sig från traumat behöver de rättvisa. De vill inte ha hämnd, utan de vill möta förövarna i domstol och berätta vad de har varit med om, säger Delkhwaz Haciy.

– Överlevarna vill inte ha hämnd, de vill möta förövarna i domstol och berätta vad de har varit med om, säger Delkhwaz Haciy, Yazda Sweden.

– Överlevarna vill inte ha hämnd, de vill möta förövarna i domstol och berätta vad de har varit med om, säger Delkhwaz Haciy, Yazda Sweden. Foto: Vera Häggblom

Hur viktigt det än är att ställa de skyldiga till svars är dock inte ansvarsutkrävande allt som krävs efter en väpnad konflikt.

– Att bygga fred är en väldigt komplex process. Ansvarsutkrävande är en av pusselbitarna, men det finns också andra bitar, som erkännande av det som hänt och gottgörelse till offren. Utmaningen är förstås att få alla dessa bitar att arbeta tillsammans, säger Johanna Mannergren Selimovic.

Selma Korjenić, programansvarig Bosnien-Hercegovina på organisationen TRIAL International, ger en beskrivning av situationen efter Balkankrigen på 1990-talet. Hon anser att ICTY, som verkade mellan 1993 och 2017, har spelat en historisk roll, liksom de nationella domstolar som ICTY hjälpte till att etablera på 2000-talet och som fortsätter arbetet med att åtala misstänkta krigsförbrytare.

– ICTY och senare de nationella domstolarna gav många överlevare möjligheten att berätta sanningen. De fick till slut känslan av att de är viktiga, att deras bevis är viktiga. Det är en viktig aspekt av straffrättsliga åtgärder, anser Selma Korjenić.

 Gravplatsen vid Srebrenica i östra Bosnien. Över 8 000 män dödades i juli 1995 i vad som ICTY i domar har fastställt var folkmord.

Gravplatsen vid Srebrenica i östra Bosnien. Över 8 000 män dödades i juli 1995 i vad som ICTY i domar har fastställt var folkmord. Foto: Michael Büker/Wikimedia

Många år har dock gått sedan krigen och Selma Korjenić säger att det med 20 års perspektiv har skett relativt lite ur vissa synvinklar:

– Vi ser den juridiska rättvisan göra sitt jobb, men utan andra mekanismer för övergångsrättvisa förbättras tyvärr inte situationen. Arbetet som utförts av ICTY och de bosniska domstolarna har inte institutionaliserats och revisionismen pågår för fullt.

Som exempel berättar hon att de nya historieböckerna för högstadieelever i Republika Srpska beskriver Radovan Karadžić som poet och Republika Srpskas första president:

– Inte med ett ord nämns att han är skyldig till folkmord och brott mot mänskligheten!

 Den 24 mars 2016 dömdes Radovan Karadžić till 40 års fängelse för folkmord i Srebrenica, krigsbrott samt brott mot mänskligheten av krigsförbrytartribunalen i Haag.

Den 24 mars 2016 dömdes Radovan Karadžić till 40 års fängelse för folkmord i Srebrenica, krigsbrott samt brott mot mänskligheten av krigsförbrytartribunalen i Haag. Foto: ICTY

Selma Korjenić beskriver också hur vissa representanter för de politiska institutionerna öppet glorifierar det som hände under kriget.

– Det gör att vi måste ställa oss frågan om den straffrättsliga rättvisan och åtal är de enda svaren på hur vi ska hantera det förflutna i Bosnien-Hercegovina. Mitt land visar verkligen att utan andra mekanismer för att hantera det förflutna kan inte den juridiska rättvisans bidrag ge långvariga effekter.

Vera Häggblom
vera.haggblom@gmail.com

Seminariet "Accountability for grave international crimes through the use of universal jurisdiction" arrangerades  den 3 december av Utrikespolitiska institutet och Civil Rights Defenders. Från vänster: Mark Klamberg, Selma Korjenić, Delkhwaz Haciy och Mona Zeineddine.

Seminariet "Accountability for grave international crimes through the use of universal jurisdiction" arrangerades den 3 december av Utrikespolitiska institutet och Civil Rights Defenders. Från vänster: Mark Klamberg, Selma Korjenić, Delkhwaz Haciy och Mona Zeineddine. Foto: Vera Häggblom

Läs mer universell jurisdiktion och folkrättsbrott

Justice, Argentina and ‘universal jurisdiction’ (Frontier Myanmar 4 december 2019)

ALMEDALEN2019: Efter IS nederlag – komplext ansvarsutkrävande med förhinder (Amnesty Press 7 juli 2019)

Kampen mot straffriheten i Syrien – nu ska Europa träda in (Amnesty Press 26 februari 2019)

Syrien: De första rättegångarna mot övergrepp har hållits i Europa. Sverige och Tyskland tar ledningen när det gäller rättvisa för syrier (Human Rights Watch 3 oktober 2017)

Sverige kan vara en fristad för krigsförbrytare (Amnesty Press 3 februari 2009)

Läs mer om yazidier

Yazidiska Sacharovpristagare: ”Det finns ingen framtid i Irak om vi inte får skydd” (Amnesty Press 19 december 2016)

Läs mer om Balkan

Följ de fortsatta processerna på Balkan Transitional Justice

Nya begravningar i Srebrenica (Amnesty Press 12 juli 2018)

Bosnien: Våldtagna väntar ännu på rättvisa (Amnesty Press 19 oktober 2017)

Jugoslavientribunalen stänger nästa år – vilken roll har den spelat på Balkan? (Amnesty Press 1 maj 2016)

Två domar i Jugoslavientribunalen som blev historiska (Amnesty Press 21 april 2016)

Läs mer om Rwandatribunalen från Amnesty Press

Femton år efter folkmordet (9 april 2009)

I Arusha spelas folkmordet 1994 upp igen (30 september 2005)

Läs mer om ICC från Amnesty Press

ICC: Bosco Ntaganda dömd för mord, våldtäkter, slaveri i Kongo (8 juli 2019)

”Feg kapitulation” för USA, anser Amnesty: Domarna vid ICC stoppar undersökning av krigsbrott i Afghanistan (12 april 2019)

USA skärper tonen mot ICC: Åklagarens inresevisum återkallas (9 april 2019)

Nya bakslag för ICC – Filippinerna lämnar och expresident Gbagbo frikänd (22 mars 2019)

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

ICC:s åklagare vill utreda brott i Afghanistan (3 november 2017)

Rättegången i ICC mot Dominic Ongwen: ”Jag är oskyldig och var själv ett offer” (6 december 2016)

Gambia lämnar ICC – ”en domstol för förföljelse av afrikaner” (26 oktober 2016)

Sydafrika lämnar ICC: ”Kan bli förödande för domstolen” (22 oktober 2016)

Burundis regering: Vi lämnar ICC (8 oktober 2016)

Klartecken för ICC att undersöka brott under Georgienkriget (31 januari 2016)

LRA-ledaren Dominic Ongwen har anlänt till Haag – sitter i ICC:s häkte (22 januari 2015)

Klartecken till Libyen från ICC (25 oktober 2013)

Från Srebrenica till Timbuktu (4 juni 2012)

ICC-åtalet innebär ett slut för straffriheten i Kenya (16 maj 2011)

Bemba inför rätta i ICC: ”Jag är oskyldig” (22 november 2010)

Inget fredsavtal - Var är Kony? (11 april 2008)

Hem till byn Amio (nr 5/2007)

Rättvisa utan ansvarsutkrävande? (16 maj 2007)

Är internationell rättvisa möjlig? (16 oktober 2006)

Efter 19 års krig: Vapenvila i norr (29 augusti 2006)

Rykten om ICC: Arresteringsorder mot Joseph Kony (7 oktober 2005)

Norra Uganda: De civila som gisslan i kriget (nr 3/2005)

Internationell rättvisa: I Haag skapas historia (Amnesty Press nr 1/2005)

Svensk samling för internationell rättvisa med ICC (4 februari 2005)

USA:s korståg mot ICC (23 juni 2004)

Svensk statssekreterare i norra Uganda: »Jag har aldrig hört talas om något liknande« (nr 1/2004)

Nattens barn i norra Uganda På vandring varje natt för en säker sömn (nr 4/2003)

reportage | 2019-12-12
Av: Vera Häggblom