ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett”

Fler människor än någonsin är på flykt i världen. I Myanmar (Burma) utsätts folkgruppen rohingyas för etnisk rensning, i Afghanistan har åtta av tio av kvinnor utsatts för våld och utanför Libyens kust drunknar människor fortfarande i Medelhavet. På torsdagen ordnade Amnesty ett seminarium i Almedalen om varför människor flyr och hur flyktingars villkor ser ut.

reportage | 2018-07-06
Av: Jennie Aquilonius
Måns Molander, Sverige- och Danmarkchef på Human Rights Watch och Alice Petrén, migrationskorrespondent för Sveriges Radio.

Måns Molander, Sverige- och Danmarkchef på Human Rights Watch och Alice Petrén, migrationskorrespondent för Sveriges Radio. Foto: Jennie Aquilonius

Det är som att möta Edvard Munchs målning Skriet. Människornas ansikten är livlösa, blicken slocknad. Sveriges radios migrationskorrespondent Alice Petrén och hennes chaufför flämtar i bilen. Det är september 2017. De har precis anlänt till flyktinglägret utanför staden Cox's Bazar i sydöstra Bangladesh. Minoritetsgruppen rohingyas strömmar hit från delstaten Rakhine i västra Myanmar (Burma).

– Det är det värsta jag har sett, säger Alice Petrén.

Hon deltar i Amnestys seminarium Varför flyr människor? Hur ser flykten ut? Vi samtalar om flyktingens och den asylsökandes villkor i Almedalen. Det här har kallats världens snabbast växande flyktingkris. På kort tid kom cirka 700 000 rohingyer över gränsen till Bangladesh, in i naturreservatet med skog och elefanter.

– Rohingya är muslimer och från Myanmars sida anser man inte att de hör hemma i Myanmar. De var tidigare medborgare, men fråntogs sitt medborgarskap på 1980-talet, säger Alice Petrén.

Flyktingläger för rohingyer i Kutupalong utanför Cox’s Bazar i Bangladesh.

Flyktingläger för rohingyer i Kutupalong utanför Cox’s Bazar i Bangladesh. Foto: UNHCR/Roger Arnold

Hon menar att omvärlden börjar förstå att rohingyasfrågan inte kommer att lösa sig i första taget. Landets ledare, fredspristagaren Aung San Suu Kyi, visar inget intresse.

Biståndsorganisationernas engagemang har mattats av och FN:s säkerhetsråd har än så länge bara gjort ett uttalande där de fördömer våldet. Där står att Myanmar ska ställa de ansvariga till svars, något som Alice Petrén menar inte är särskilt troligt.

Det är britterna som är ansvariga för frågan i säkerhetsrådet, men många vill att Sverige som ordförande i säkerhetsrådet ska driva på.

På en av sina resor träffade Alice Petrén Human Rights Watch och en grupp som heter Fortify Rights i Bangkok. Hon talade bland annat med en man som sa att det är allvarligt att Myanmars regering inte ställs till svars.

– Han sa att det allvarliga, förutom alla människoöden, är att ansvarsfrihet sprider sig. Om inte de som har gjort den här etniska rensningen, eller om man delvis kan kalla det för folkmord, då kan andra ta intryck av det och säga ”Jaha, det passerar, omvärlden driver inte det här utan vi kan också göra så”, påpekar Alice Petrén.

Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för flyktingfrågor på Amnesty, leder seminariet. Hon säger att fler konflikter i världen blir långvariga. Fler människor än någonsin är också på flykt. Afghanistan är ett av de länder som flest människor flyr ifrån i dag.

Enligt Måns Molander, Sverige- och Danmarkchef på Human Rights Watch, gjorde sig framför allt IS- och taliban-affilierade grupper men också regeringsstyrkor och internationella styrkor skyldiga till över 2 000 civila dödsoffer under 2017. Det sker också fler självmordsbombningar. Spänningarna ökar inför parlamentsvalet i oktober och journalister är särskilt utsatta.

– I början av april genomförde självmordsbombare en sällsynt ondsint attack. Först var det en bomb, och när folk samlades för att hjälpa de skadade avlossade en annan självmordsbombare, klädd som en journalist, sin bomb. Mängder av journalister dog. Man riktar in sig särskilt på journalister och det påverkar också omvärldens möjligheter att få veta vad som händer, säger Måns Molander.

Anna Sjöblom, medicinsk humanitär rådgivare på Läkare utan gränser, Måns Molander, Sverige- och Danmarkchef på Human Rights Watch, Alice Petrén, migrationskorrespondent för Sveriges Radio och Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för flyktingfrågor på Amnesty.

Anna Sjöblom, medicinsk humanitär rådgivare på Läkare utan gränser, Måns Molander, Sverige- och Danmarkchef på Human Rights Watch, Alice Petrén, migrationskorrespondent för Sveriges Radio och Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för flyktingfrågor på Amnesty. Foto: Jennie Aquilonius

Han vill särskilt uppmärksamma kvinnor och flickors situation, de lever i en extremt våldsam miljö. I Afghanistan utsätts åtta av tio kvinnor för våld, inklusive våld i hemmet. Antalet självmordsförsök har ökat kraftigt, särskilt bland flickor.

– Det kan bero på en blandning av orsaker, men avsaknaden av möjligheter, risken att utsättas för våld och den höga andelen tvångsgiften – en tredjedel av kvinnorna är bortgifta innan de har fyllt 18 år – är delar av den här giftiga mixen, säger han.

Samtidigt finns det ljuspunkter. Måns Molander tycker även att det är intressant att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, vill utreda krigsbrott i Afghanistan.

– Om det skulle bli verklighet kan det skapa mycket uppmärksamhet för det omfattar även amerikanska trupper och deras tortyr på afghansk mark. Skulle det bli så kan man ställa många människor till svars, men det kan också leda till stark kritik från USA och deras allierade, säger Måns Molander.

Anna Sjöblom är medicinsk humanitär rådgivare på Läkare utan gränser. Organisationen jobbar bland annat i de offentliga förvar i Libyen dit båtflyktingar tas, de som försökt fly landet men stoppats och förts tillbaka av kustbevakningen. Här möter Läkare utan gränser människor som blivit utsatta för kidnappning, människohandel, tortyr och våldtäkt.

I februari 2017 beslutade EU-toppmötet att stötta Libyens kustbevakning för att stoppa människosmugglare och hindra människor från att dö på Medelhavet. Enligt Anna Sjöblom är förvaren nu överfulla av människor som försökt ta sig ifrån landet.

– Den humanitära situationen i förvaren i Libyen är fruktansvärd, säger hon.

Anna Sjöblom, medicinsk humanitär rådgivare på Läkare utan gränser, och Måns Molander, Sverige- och Danmarkchef på Human Rights Watch.

Anna Sjöblom, medicinsk humanitär rådgivare på Läkare utan gränser, och Måns Molander, Sverige- och Danmarkchef på Human Rights Watch. Foto: Jennie Aquilonius

Hjälporganisationerna är också i ett svårt läge. I juni vägrade Italien och Malta ta emot Läkare utan gränsers och SOS Mediterranées räddningsfartyg Aquarius med 629 migranter som räddats utanför Libyens kust. Fartyget togs istället emot i Spanien. Hjälporganisationer anklagas också för att främja flyktingsmuggling.

– Vi kan inte säga att vi inte är en del av ett system, kriminella system utnyttjar alltid allas närvaro. Men båtarna slutar inte komma.

Madelaine Seidlitz inflikar att även Sveriges migrationsminister och statsminister nu säger att det här görs för att människor inte ska ge sig ut i sjöodugliga båtar och mista livet.

Anna Sjöblom svarar att båtarna inte slutade komma när EU avslutade sin egen sök- och räddningsverksamhet Mare Nostrum 2014.

– De slutar inte heller att komma idag, när det inte finns räddningsfartyg. Många människor lämnar fortfarande Libyen i totalt sjöodugliga båtar, kommer en bit ut och sjunker. Det var två förlisningar förra helgen, en på fredagen och en på söndagen, där 200 personer drunknade, bland annat små barn, säger hon.

Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com

Fakta/ Flyktingsituationen i världen

  • 68,5 miljoner människor är på flykt i världen. Det är fler än någonsin tidigare. I siffran ingår de palestinska flyktingarna med ursprung i konflikten vid staten Israels bildande 1948.

  • Två tredjedelar är internflyktingar och har alltså flytt inom det egna landet.

  • 85 procent bor i utvecklingsländer.

  • Fyra av fem flyktingar söker skydd i ett grannland.

Källa: UNHCR 2017.

Läs också
Till varje pris – Europa ska hållas stängt (Amnesty Press 4 april 2018 – även i nummer 1/2018)

Läs mer om Myanmar (Burma) från Amnesty Press

Den etniska rensningen av rohingyer fortsätter i Burma (19 mars 2018)

Kachinstaten, Burma: Jenny Hedström forskar om kvinnors roll i väpnade konflikter (6 mars 2018 – även i nummer 1/2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

Lägren i Bangladesh: Hårdnande konkurrens för långvariga rohingya-flyktingar (22 december 2017)

Amnesty anklagar: “Rohingyerna utsätts för apartheid, Rakhine-staten är en brottsplats” (28 november 2017)

Amnestyrapport: ”Apartheid i Rakhine” (21 november 2017)

Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay (29 oktober 2017)

Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)

Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)

På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)

Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)

FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)

Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)

Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)

Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)

Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010)

Amnesty Press på Almedalen 2018

ALMEDALEN2018: ”En milstolpe för global solidaritet” (8 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Jag vill inte vara tyst” – om det totala abortförbudets El Salvador (6 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Nu kan jag prata med min fru om sex vid frukosten” (5 juli 2018)

ALMEDALE2018: Kärleksbudskapen överröstar nazisternas hat (5 juli 2018)

ALMEDALEN2018: När kroppen inte passar in i normen (5 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Mänskliga rättigheter och demokratin utmanas” (5 juli 2018)

ALMEDALEN2018: RFSL kärleksbombas efter hot från nazister (4 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Vi aktivister behöver skydd” (4 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Humanismen har kastats överbord” (4 juli 2018)

ALMEDALEN2018: Sverige står inför ett avgörande vägval i migrationspolitiken (3 juli 2018)

reportage | 2018-07-06
Av: Jennie Aquilonius