Heteronormen styr inom svensk vård

reportage | 2010-07-28

På vilket sätt påverkar heteronormen den svenska sjukvården och är det inte dags för en reform av världens första lag, den svenska från 1972, om juridisk fastställelse av könstillhörighet? Detta och en hel del annat diskuterades när representanter från Socialstyrelsen, Stockholms läns landsting, RFSL, Kommunal och DO, träffades på tisdagen vid ett samtal i Pridehouse.

Läkarstudenter utbildas inte i hbt-frågor och undersökningar visar att sjuksköterskor skulle välja att inte behandla homosexuella personer, om möjlighet fanns. Lesbiska kvinnor besöker i mindre utsträckning gynekolog och drabbas i högre grad av livmoderhalscancer.

  • Hbt-personer får inte vara vårdtagare utan tvingas istället att bli folkbildare. Istället för att man får behandling tvingas man redogöra för sin sexuella läggning, sade Christine Gilljam från DO, Diskrimineringsombudmannen.

Christine Gilljam, DO, t v i bild, tillsammans med Birthe Josephson, Kommunal, mitten, och Ulrika Westerberg, t h i bild, RFSL. Foto: Marie Wenger

Samtliga deltagare var överens om att man måste öka kunskapen i frågor som rör homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt) för att nå en attitydförändring inom vården. Dels genom utbildningar och handlingsplaner, men även genom en lagändring, som Socialstyrelsen föreslår i sin utredning, Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar.

  • Bristerna i vården grundar sig främst i okunskap som resulterar i intolerans och osäkerhet, sade Christine Gilljam.

RFSL erbjuder, sedan 2008, en hbt-certifierad utbildning till vårdrelaterade arbetsplatser där man vill öka förståelsen för hur samhällets normer påverkar hbt-personers livsvillkor. Man fokuserar även på hbt-personernas specifika behov ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv.

  • Vi vill kunna lova att personalen har fått utbildning i hbt-frågor. Även om mycket bygger på kunskap, kan man inte utbilda bort diskriminering, sade Ulrika Westerlund, ordförande RFSL.

Ulrika Westerlund, RFSL, t v i bild, Birgitta Rydberg, Stockholms läns landsting, mitten, och Linda Almqvist, Socialstyrelsen, t h i bild. Foto: Marie Wenger

Socialstyrelsen föreslår i sin utredning att lagen, 1972:119, om fastställelse av könstillhörighet ska ändras. Enligt lagen krävs idag att den sökande är 18 år, svensk medborgare, ogift och steril. Här vill Socialstyrelsen se förändringar på samtliga punkter och i enlighet med FN:s Yogyakarta-principer, om de mänskliga rättigheterna i förhållande till sexuell läggning och könsidentitet: ”Ingen skall bli tvingad att undergå en medicinsk process, inkluderad könskorrigerande operationer, sterilisering eller hormonell terapi som krav för lagligt erkännande för deras könsidentitet.”

Enligt Socialstyrelsen måste kravet på sterilisering hävas och i rapporten föreslås även att det ska vara tillåtet att frysa ner könsceller på samma villkor som ges för andra grupper.

Flera utredningar och rapporter visar att hbt-personer i större utsträckning lider av psykisk ohälsa. Enligt Diskrimineringsombudsman, Katri Linnas debattartikel på DN Debatt på måndagen, visar en studie av Statens folkhälsoinstitut att varannan av de tillfrågade transpersonerna någon gång övervägt att ta sitt liv och självmordsförsöken var också dubbelt så vanliga bland homo- och bisexuella personer som i den övriga befolkningen. Hon hänvisar även till både svensk och internationell forskning som visar att många hbt-personer väljer att inte uppsöka vård på grund av kränkande och diskriminerande bemötande, trots att dessa personer har ett större vårdbehov än övriga befolkningen.

Text: Linn Nilsson
Foto: Marie Wenger

Amnesty Press på Pride:

Okunskap leder till avvisningar (27 juli)

Amnesty på Pride i Stockholm

reportage | 2010-07-28