Samling mot dödsstraffet – sjunde världskongressen

Trots att många länder har avskaffat dödsstraffet de senaste åren, avrättas fortfarande tusentals människor i världen varje år. Därför måste trycket för ett universellt avskaffande av dödsstraff öka – och hjälp kan komma från oväntat håll. Det var en av slutsatserna under världskongressen mot dödsstraff som hölls i Bryssel 26 februari-1 mars.

reportage | 2019-03-07
Av: Charlotta Asplund Catot
”Draw me abolition” – affischer mot dödsstraff gjorda av ungdomar från världen över.

”Draw me abolition” – affischer mot dödsstraff gjorda av ungdomar från världen över. Foto: Charlotta Asplund Catot

Vem förtjänar att dö? Det var titeln på en fotoutställning som mötte deltagarna på den sjunde världskongressen mot dödsstraff i Belgiens huvudstad Bryssel den 26 februari-1 mars. Genom porträtt och vittnesmål skildrar fotografen Sofía Moro grymheten i ett straff som fortfarande används i nästan en tredjedel av världens länder.

Vittnesmål som dessa gick som en röd tråd genom kongressens fullspäckade program. Under fyra dagar hölls det debatter, runda bords-samtal, workshops, filmvisningar och diverse andra kulturella evenemang, i syfte att utbyta idéer, hitta nya strategier, nätverka och mobilisera för kampen mot dödsstraff.

Raphaël Chenuil-Hazan, ECPM:s ordförande.

Raphaël Chenuil-Hazan, ECPM:s ordförande. Foto: Charlotta Asplund Catot

– Vissa länder hänvisar till opinionen i samhället, att de inte kan avskaffa dödsstraff för att folket är för det. Men det handlar om ledarskap – om ledarna går före så kommer folket att följa. Vår roll under den här kongressen är att visa de länderna att det är möjligt, sade Raphaël Chenuil-Hazan, ordförande för den franska organisationen ECPM (Toghether Against Death Penalty) som organiserar kongressen, under öppningsceremonin i Europaparlamentet.

Världskongressen mot dödsstraff organiseras vart tredje år och är det största forumet för anti-dödsstraffsaktivister världen över. Sedan den första kongressen hölls år 2001 i Strasbourg har 31 länder avskaffat dödsstraffet. Idag har två tredjedelar av världens länder antingen avskaffat dödsstraff i sin lagstiftning, eller tillämpar det inte längre i praktiken.

– Fler och fler människor världen över inser att dödsstraff aldrig är det rätta valet. Fler och fler regeringar börjar agera och det är tack vare engagemang från personer som ni. Samtidigt fortsätter antalet avrättade att vara högt, sade italienska Frederica Mogherini, EU:s utrikeschef, till kongressdeltagarna.

Invigningsceremonin i Europaparlamentet.

Invigningsceremonin i Europaparlamentet. Foto: Charlotta Asplund Catot

Minst 993 personer avrättades under år 2017. Men den totala siffran är mycket högre än så – de tusentals avrättningar som tros ske i Kina varje år rapporteras inte. Fyra länder – Iran, Saudiarabien, Irak och Pakistan – stod för 84 procent av de avrättningar man känner till.

De senaste åren visar dessutom oroande tecken på tillbakagång – terrorism och kriget mot droghandel har inneburit ett bakslag när stater ”ska ta i med hårdhandskarna”.

 Free Atena! Tillresta Amnesty-medlemmar från hela världen passade på att kräva ett frisläppande av Atena Daemi efter öppningsceremonin i Europaparlamentet.

Free Atena! Tillresta Amnesty-medlemmar från hela världen passade på att kräva ett frisläppande av Atena Daemi efter öppningsceremonin i Europaparlamentet. Foto: Charlotta Asplund Catot

Atena Daemi är anti-dödsstraffsaktivist i Iran som har dömts till sju års fängelse. Läs mer om hennes fall här.

Idag sitter 20 000 personer fängslade i väntan på att avrättas världen över. Det internationella trycket mot dödsstraff måste trappas upp, ansåg en enig kongress.

– Det är en kamp mot klockan. Varje minut, sekund närmar vi oss ett utsatt datum för en avrättning. En sista måltid som intas, en sista cigarett som röks, sade Aminata Niakate, jurist och styrelsemedlem i ECPM.

Att hitta nya vägar att påverka opinionen, och nya allierade i kampen är viktigt. Årets kongress lyfte fram en kanske lite otippad sektor att samarbeta med i framtiden: den privata. Företags och företagsledares stora inflytande på både politiker och vanliga människor ses som en stor tillgång.

Fortfarande är det många delstater i USA som tillåter dödsstraff. Carleen Pickard var med och drev företaget Lushs anti-dödsstraffskampanj.

Fortfarande är det många delstater i USA som tillåter dödsstraff. Carleen Pickard var med och drev företaget Lushs anti-dödsstraffskampanj. Foto: Charlotta Asplund Catot

– Om ni är överraskade av att se företag engagera sig mot dödsstraff så kan ni tänka er hur överraskade våra kunder blev som kom in i våra butiker i USA för att köpa schampo och möttes av en anti-dödsstraffskampanj, sade Carleen Pickard, ansvarig för etiska kampanjer på tvål- och kosmetikaföretaget Lush.

Hon var inbjuden till Brysselkonferensen för att berätta om hur Lush engagerade sig mot dödsstraffet i USA, genom en nationell kampanj i alla butiker, där bland annat specialdesignade badkulor såldes till förmån för aktioner mot dödsstraffet. 8 500 anställda utbildades i att debattera frågan med kunderna i butik. Utdelningen var enorm, enligt Carleen Pickard.

– Inte bara fick vi enormt positivt mottagande bland kunderna och ett stort medialt intresse – vi lyckades också få med oss våra anställda att ta ställning mot dödsstraff, säger hon och uppmanar andra företag att våga engagera sig i frågan.

Paneldebatt om personer som har dömts till döden för terrorbrott.

Paneldebatt om personer som har dömts till döden för terrorbrott. Foto: Charlotta Asplund Catot

Dagarna i Bryssel kantades av vittnesmål av människor med personliga erfarenheter av dödsstraff. En kväll var speciellt tillägnad deras historier.

Antoinette Chahine satt fängslad i fem år i sitt hemland Libanon på grund av broderns politiska engagemang i oppositionen. Dömd till döden och torterad, men tack vare internationella påtryckningar, inte minst från franska Amnesty, blev Antoinette Chahine till slut frigiven.

– Värst av allt var ensamheten. Breven och det stöd som jag fick från aktivister världen över, räddade mitt liv, säger hon.

Där var också Hsu Tzu-Chiang som satt fängslad i 16 år i hemlandet Taiwan, anklagad och dömt till döden för kidnappning och mord – brott som han inte begått.

– I flera år satt jag i en cell på endast en och en halv kvadratmeter. Under tio år fick jag bära kedjor, berättar han.

Hans fall fick en enorm medial uppmärksamhet och år 2016 blev han frisläppt.

Och där var Vida Mehannia vars man Ahmadreza Djalali, svensk medborgare och forskare på Karolinska Institutet i Stockholm, sitter fängslad och dömd till döden i Iran för ”korruption på jorden”.

Med hjälp av bland andra Amnesty International kämpar Vida Mehannia för att hennes man ska bli frisläppt. Samtidigt fortsätter livet med de två barnen hemma i Stockholm, som hon försöker hålla så normalt som möjligt för deras skull.

– Jag vill bara skydda mina barn. Det är svårt att förklara för ett barn att en stat kan döda, säger hon.

Jerry Givens har avrättat 62 människor i USA. Idag kämpar han för att avskaffa dödsstraffet.

Jerry Givens har avrättat 62 människor i USA. Idag kämpar han för att avskaffa dödsstraffet. Foto: Charlotta Asplund Catot

Engagemang mot dödsstraff kan än en gång komma från oväntat håll. Under 17 år var Jerry Givens ansvarig för att utföra avrättningar på ett fängelse i Virginia i USA. Han hann avrätta 62 personer. Två veckor före ytterligare en schemalagd avrättning blev fången oskyldigförklarad och frigiven.

– Jag hade alltid tänkt att den juridiska processen gick rätt till och att folk var skyldiga till det de var dömda för. När jag insåg att systemet inte fungerade, att vissa blev dömda till döden för brott de inte hade begått, slutade jag. Sedan dess har jag engagerat mig mot dödsstraffet, berättar Jerry Givens .

 Svenska Amnestydelegationen: Kerstin Eiserman från Hälso- och sjukvårdsgruppen, Diana Bendig-Stenberg från Aktionsgruppen mot dödsstraff, AMD, och Maja Åberg, policyrådgivare och sakkunnig för bland annat dödsstraffsfrågan, var på plats i Bryssel.

Svenska Amnestydelegationen: Kerstin Eiserman från Hälso- och sjukvårdsgruppen, Diana Bendig-Stenberg från Aktionsgruppen mot dödsstraff, AMD, och Maja Åberg, policyrådgivare och sakkunnig för bland annat dödsstraffsfrågan, var på plats i Bryssel. Foto: Charlotta Asplund Catot

Amnesty International är en av nyckelaktörerna i kampen mot dödsstraff i världen och medlemmar från olika delar av världen var på plats på kongressen. Kerstin Eiserman, som jobbar specifikt med tortyrfrågan, var en av tre från den svenska delegationen.

– Jag har lärt mig väldigt mycket under kongressen. Tortyrfrågan hänger ju ihop med dödsstraffsfrågan. Dödsstraff är den värsta formen av tortyr, säger hon.

En manifestation i Bryssel avslutade världskongressen.

En manifestation i Bryssel avslutade världskongressen. Foto: Charlotta Asplund Catot

Abolition now! Abolition now! Kravet på ett universellt avskaffande av dödsstraffet ekar på gatorna när ett långt tåg av kongressdeltagare rör sig ner mot Bryssels historiska centrum på fredagskvällen den 1 mars. Kongressens avslutningsceremoni har precis avklarats och marschen blir finalen på tre intensiva dagar med debatt, nätverkande och påverkansarbete.

Raphaël Chenuil-Hazan, ECPM:s ordförande, är oerhört nöjd med kongressen.

– Politiskt har det varit en framgång med väldigt stark närvaro av högt uppsatta politiker, inte minst från Afrika. Även företaget Lushs uppmaning till andra företag att våga ta ställning för mänskliga värden har varit en viktig sak. Det är viktigt att hitta nya partner i kampen, säger han mitt i havet av stora vita ballonger med uppmaningen att avskaffa dödsstraffet.

– Men vad jag framför allt tar med mig från kongressen är den energi som den har injicerat bland alla aktivister. Folk kommer härifrån stärkta att fortsätta sin kamp i de mest svåra länderna. Folk som förut har känt sig ensamma i sin kamp har hittat ett nätverk, konstaterar Raphaël Chenuil-Hazan.

Text och bild: Charlotta Asplund Catot
charlotta.asplund.catot@gmail.com

Läs mer om den sjunde världskongressen mot dödsstraff.

Ensaf Haidar, fru till den saudiske bloggaren Raif Badawi som år 2014 dömdes till tio års fängelse i Saudiarabien för förolämpning av islam, talade på avslutningsceremonin och deltog i manifestationen.

Ensaf Haidar, fru till den saudiske bloggaren Raif Badawi som år 2014 dömdes till tio års fängelse i Saudiarabien för förolämpning av islam, talade på avslutningsceremonin och deltog i manifestationen. Foto: Charlotta Asplund Catot

Fakta/Världskongressen mot dödsstraff

Världskongressen mot dödsstraff anordnas av organisationen ECPM (Together Against Death Penalty) i samarbete med organisationen World Coalition Against the Death Penalty.

Syftet är att föra samman anti-dödsstraffsaktivister från hela världen för att diskutera och hitta nya strategier för att avskaffa dödsstraffet världen över. Världskongressen anordnades för första gången år 2001 i Strasbourg och har sedan dess arrangerats vart tredje år. Årets kongress var den sjunde i raden.

Fakta/ Dödsstraff i världen

  • Mer än 20 000 personer sitter idag fängslade i väntan på avrättning.

  • Flest avrättningar sker i Kina. Antalet avrättade i Kina är inte känt då den informationen betraktas som statshemligheter, men troligtvis handlar det om tusentals personer om året.

  • År 2017 avrättades minst 993 personer i 23 länder (Kina borträknat). Fyra länder – Iran, Saudiarabien, Irak och Pakistan – stod för 84 procent.

  • 106 länder har avskaffat dödsstraffet för alla brott.

  • 8 länder har avskaffat dödsstraffet för ”vanliga brott”.

  • 32 länder har fortfarande inte avskaffat dödsstraffet i lagstiftningen men har inte avrättat någon på minst 10 år.

  • Ännu finns ingen världsdel där dödsstraff är helt avskaffat. Vitryssland (Belarus) är det sista landet i Europa som fortfarande använder dödsstraff. Senaste avrättningarna rapporterades där i december 2018.

Källa: Amnesty International/ECPM (siffror från 2017)

Läs mer från Världskongressen i Bryssel

Vida Mehrannia kämpar för sin dödsdömde man i Iran (Amnesty Press 9 mars 2019)

Läs också

South Sudan: Seven men including members of one family hanged amid spike in executions (Amnesty International 1 mars 2019)

Sri Lanka: Halt executions, Mr. President (Amnesty International 22 februari 2019)

Egypt: Execution of nine men after an unfair trial a monumental disgrace (Amnesty International 20 februari 2019)

Sri Lanka advertises for two hangmen as country resumes capital punishment (The Guardian 14 februari 2019)

English-speaking Caribbean: time to make the death penalty history (Amnesty International 19 december 2018)

China: Further information: Chinese veteran activist executed: Xu Youchen (Amnesty International 19 december 2018)

Death penalty: Global abolition closer than ever as record number of countries vote to end executions (Amnesty International 17 december 2018)

Belarus: Further information: Two more prisoners executed in Belarus: Ihar Hershankou and Siamion Berazhnoy (Amnesty International 7 december 2018)

Läs mer om dödsstraffet från Amnesty Press

I väntan på avrättning – ett brandtal mot dödsstraffet (4 mars 2019 – även i nummer 1/2019)

Döden uppskjuten (29 november 2017 – även i nummer 4/2017)

En kamp på liv och död (Amnesty Press 29 november 2017 – också i nummer 4/2017)

Amnestys 40-åriga kamp mot dödsstraffet (AMD:s seminarium den 10 oktober 2017 – Amnesty Press 19 oktober)

Maldiverna: De första avrättningarna sedan 1954 kan komma ”inom några dagar” medan den politiska krisen i landet skärps (2 augusti 2017)

En lång kamp mot dödsstraffet (Intervju med Lars Åke Augustsson 7 december 2016 – även i nummer 4/2016)

Efter tortyren och dödsdomen: Nu ser Moses Akatugba ljust på framtiden (3 december 2016)

Proteststorm mot avrättningar i Indonesien (29 juli 2016)

Dramatisk ökning av avrättningar (nummer 2/2016)

Det overkliga dödsstraffet (Intervju med Carina Bergfeldt nummer 2/2015)

Fri från dödscell – nu kämpar han mot dödsstraffet (25 oktober 2013)

Manifestation mot dödsstraff (15 oktober 2013)

Fri efter 18 år (11 maj 2011)

Sista avrättningen i Sverige uppmärksammades bildligt (24 november 2010)

Caroll Pickett 95 avrättningar senare: Fängelseprästen som bytte åsikt (11 oktober 2010)

Kerry Max Cook- oskyldig men satt 20 år i dödscell (20 november 2009)

Plädering mot dödsstraff (Amnesty Press 20 januari 2009)

Brott, straff och vedergällning (21 november 2006)

Kampanjdag mot dödsstraff (12 oktober 2006)

En fin dag för en hängning (nummer 3/2005)

22 år i dödscell – oskyldigt dömd (2 november 2004)

Uzbekistan: Om tortyr, godtyckliga avrättningar och de anhörigas osvikliga kamp (27 oktober 2004)

En strimma ljus i dödsskuggans dal (nummer 4/2004 – reportage av Lars Åke Augustsson från Uganda)

reportage | 2019-03-07
Av: Charlotta Asplund Catot