Nu blir Betlehem Isaaks berättelse teater: ”Det är overkligt att se sig själv gestaltas på scen”

Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea utan rättegång sedan september 2001. I Sverige har han blivit en symbol för kampen för yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och demokrati. Många ser Dawit Isaak som en hjälte men glömmer att det finns en familj som saknar en älskad pappa, en bror eller man. Nu har hans dotter, Betlehem Isaak, skrivit sin historia. I vår är hon aktuell med boken ”Mitt liv utan dig” och med pjäsen ”Jag är Betlehem Dawit Isaak” på Angereds teater i Göteborg.

reportage | 2020-03-20
Av: Soledad Cartagena
Även publicerad i AmnestyPress #2/2020

Från Amnesty Press: Läs också recension av ”Mitt liv utan dig”

Betlehem Isaak.

Betlehem Isaak. Foto: Privat

Ninna Tersman har skrivit manus till pjäsen ”Jag är Betlehem Dawit Isaak” utifrån Betlehem Isaaks berättelse ”Mitt liv utan dig” (Brombergs). Pjäsen sätter fokus på barnets perspektiv och hur det känns för ett barn att tvingas fly till ett land med ett främmande språk, kultur och traditioner. Den skildrar hur det är att vara ung och inte passa in och hur det svenska samhället är oförstående och diskriminerar barn med invandrarbakgrund.

Betlehem Isaak säger att det var viktigt för henne att berätta sin historia därför att barn blir åsidosatta när det handlar om flykt. Men också för att hon har levt i ett utanförskap i Sverige.

– Många barn och vuxna känner utanförskapet men det är inte ofta de får göra sina röster hörda. Min berättelse är inte unik utan det är en skildring som många kan känna igen sig i, säger hon.

När hon var tonåring var hon arg på sin pappa eftersom hon såg hur mamma kämpade ensam med barnen. Betlehem och hennes syskon tvingades bli vuxna snabbt. Idag finns det ingen ilska kvar och hon kan till och med se likheter mellan sig och pappa Dawit.

– Han gav aldrig upp och jag är likadan. Jag ser möjligheter istället för hinder. Han var passionerad och hade en övertygelse, precis som jag, säger Betlehem Isaak.

Det är overkligt att se sig själv gestaltas på scen, säger hon men det är viktigt att berätta historien. Ungdomar med invandrarbakgrund har kommit fram till henne efter pjäsen och sagt att de kände igen sig. Det gör henne glad eftersom hon vill inspirera unga och ge dem hopp.

– Jag ser det också som en demokratifråga. Om ett land utesluter en del av sin befolkning då kan man diskutera vad det för typ av demokrati vi lever i, säger Betlehem Isaak.

Anna Ulén har regisserat ”Jag är Betlehem Dawit Isaak”.

Anna Ulén har regisserat ”Jag är Betlehem Dawit Isaak”. Foto: Soledad Cartagena

Regissören Anna Ulén kände ett stort ansvar när hon blev tillfrågad om hon ville regissera pjäsen. När media började rapportera om den fängslade journalisten Dawit Isaak för många år sedan tyckte hon att hans berättelse borde spelas på en teaterscen.

– Jag blev glad och smickrad att Betlehem frågade mig men kände nervositet och ett ansvar. Också för att jag har studerat mänskliga rättigheter på universitetet och kände att det var viktigt att det blev rätt. När jag läste råmaterialet förstod jag att berättelsen handlade indirekt om Dawit Isaak och mer om Betlehems egen personliga historia. Det blev lättare att angripa berättelsen och jag tyckte att texten lämpade sig som en monolog på teater.

I kursen mänskliga rättigheter gjorde hon den obligatoriska praktiken på Rädda barnen. En av uppgifterna var att rapportera till Barnrättskommittén. Hon intervjuade många barn och unga i socio-ekonomiskt utsatta områden i Göteborg.

– Det gjorde att jag blev mer intresserad av barns rättigheter och deras yttrandefrihet. Barnkonventionen har nyss blivit lag i Sverige. Den värnar om barns rättigheter och vi som jobbar med detta är intresserade att se om det kommer att bli någon skillnad, säger Anna Ulén.

Anna Ulén tycker att Sverige är bra på pappret när det gäller barns rättigheter men att verkligen implementera mänskliga rättigheter i vardagen är desto svårare.

– För mig som regissör är det viktigt att få ut barns röster och ta dem på allvar även om de inte har rösträtt. Barn diskrimineras i det här samhället. Titta bara på hur Greta Thunberg behandlas. Därför tycker jag att mänskliga rättigheter är extra viktigt när det gäller barn eftersom de inte har rösträtt och är mindre skyddade, säger hon.

 Senait Imbaye, Robin Lynch och Jaqee på scenen.

Senait Imbaye, Robin Lynch och Jaqee på scenen. Foto: Tilo Stengel

”Jag är Betlehem Dawit Isaak” är i högsta grad aktuell tycker Anna Ulén.

– Vissa scener och dialoger är oerhört provocerande men de är viktiga att höra. Jag tror att många tänker att vi svenskar inte är rasister och att mänskliga rättigheter handlar om andra länder långt bort, inte vårt land. Det visar sig tydligt i den här pjäsen. Men rasismen visar sig överallt i samhället. Skolan, rättsväsendet, polisen och myndigheter borde få en obligatorisk undervisning i mänskliga rättigheter för att verka antidiskriminerande, säger hon.

Senait Imbaye spelar Betlehem Isaak. Vi träffas i lokalen där pjäsen sätts upp och sitter och pratar framför den fantastiska scenen som scenografen Camilla Engman utformat. Senait Imbaye är född och uppväxt i Göteborg och har till och med gått på Angereds gymnasium som ligger nära Angereds teater. Hennes föräldrar är från Eritrea så Dawit Isaaks historia har länge varit närvarande i hennes liv.

– Men tidigare var jag mer en åskådare. Nu har jag gått djupare in i hans historia och när jag läser Betlehems ord och får uppleva hennes berättelse genom att gestalta henne har det blivit mycket starkare och den har väckt starka känslor i mig. Jag har fått bättre förståelse för hur jobbigt det är för ett barn att resa fram och tillbaka. Och att barn inte har någon talan eller åsikt och bara ska lyda de vuxna, säger Senait Imbaye.

 – Det har varit kul att spela för ungdomar, säger Senait Imbaye.

– Det har varit kul att spela för ungdomar, säger Senait Imbaye. Foto: Ola Gullner

Även om hon är född i Sverige har hon känt sig annorlunda. Därför hade hon velat se den här typen av berättelse när hon gick på gymnasiet.

– Det har varit kul att spela för ungdomar. Jag hade känt igen mig själv om jag hade sett den som ung svart kvinna, säger hon.

Betlehem Isaaks budskap med pjäsen är att det svenska samhället måste börja inkludera människor för om vi inte gör det så fungerar bara en del av samhället.

– Ofta är det normen som får ta plats och de andra får stå utanför och se på. Ett samhälle som inkluderar alla blir starkare, säger hon.

Betlehem Isaak kommer att fortsätta kämpa för rättvisa och demokrati.

– Det är tråkigt att säga men vissa måste hela tiden kämpa för sin överlevnad. Därför är det viktigt att våga mötas och tillsammans bekämpa onda krafter. Människors kamper måste inte bli separerade bara för att man är från olika nationaliteter, säger hon.

Senait Imbaye gör rollen som Betlehem Isaak.

Senait Imbaye gör rollen som Betlehem Isaak. Foto: Tilo Stengel

Anna Ulén menar att teater är en viktig plattform för att sprida budskapet att vi kämpar mot rasism och okunskap.

– Jag tror att teater och musik kan påverka människor eftersom det går rakt in i hjärtat. Vi måste fortsätta diskutera, problematisera, irritera och provocera. Det är en del till förändring och nästa steg är genom lagar, säger hon.

Soledad Cartagena
[email protected]

Fotnot: En kortare version av denna text publiceras i Amnesty Press nummer 2/2020.

Mer information från Angereds teater (stängt till och med den 13 april med anledning av corona).

Läs mer från Amnesty Press

”Det handlar om en människa av kött och blod” – Martin Schibbye om sin nya bok ”Jakten på Dawit” (3 oktober 2019)

Eritrea har världens hårdaste censur (11 september 2019)

Åter till 2001 (27 juni 2019 – också i nummer 2/2019)

Konflikten mellan Etiopien och Eritrea på väg mot lösning (27 juni 2018)

Hoppfullt på Afrikas horn (27 juni 2018 också i nummer 2/2018)

Allt fler eritreaner flyr till Etiopien (29 juni 2017)

Dawit Isaak fick Unescos pris (22 juni 2017)

Kality på scen: ”Journalist, inte terrorist” (9 april 2017)

Dawit Isaak får Unescos pressfrihetspris (2 april 2017)

Mörkt för yttrandefriheten i Östafrika (31 mars 2017)

Via satellit når Radio Erena in i Eritrea (23 februari 2017)

BOKMÄSSAN2016: Ett dystert jubileum – Dawit Isaak fängslad i femton år (26 september 2016)

Femton långa år (ledare i nummer 3/2016 23 september 2016)

Han tog flyget till Asmara (4 december 2015)

Vanessa Berhe kämpar för sin morbrors frihet i Eritrea (12 januari 2015)

”Sitt med Dawit” i Malmö: ”Hans liv hänger på att vi inte glömmer” (22 augusti 2014)

Samling för Dawit Issak - fängslad i Eritrea i 4 500 dagar (20 januari 2014)

ALMEDALEN: Femton minuter i Dawit Isaaks fängelsecell (4 juli 2013)

Eritrea - 20 år av självständighet men fortfarande ingen frihet för befolkningen (10 april 2013)

Djup klyfta mellan svensk-eritreaner (9 december 2011)

Eritreaner intervjuas i radio medan de torteras (24 oktober 2011)

Stämningsfull manifestation för Dawit Isaak (26 september 2011)

Nobelpristagare deltar i svart minnesdag för Dawit Isaak (23 september 2011)

Talarstafett för Dawit Isaak (21 september 2011)

Regeringen kallar FN:s sanktioner ”skrattretande”, Etiopien hyllar FN-beslutet (25 december 2009)

Manifestation utanför Eritreas ambassad (27 oktober 2009)

Massiv uppslutning för frigivning av Dawit Isaak (29 april 2009)

40 gånger en minut för Dawit Isaak (17 april 2009)

Teaterpjäs ska fria Dawit Isaak (20 september 2008)

Franskt stöd till Djibouti i konflikten med Eritrea (16 juni 2008)

Krigshot på Afrikas horn: Eritrea anklagas (8 maj 2008)

Dawit Isaak fick tryckfrihetspris (15 mars 2007)

Eritreaseminarium urartade (7 april 2004)

Dawit Isaac får stöd av Örgryte (Amnesty Press nummer 2/2004)

Historien om en fängslad svensk journalist (nummer 4/2003)

reportage | 2020-03-20
Av: Soledad Cartagena
Även publicerad i AmnestyPress #2/2020