Regeringen kallar FN:s sanktioner ”skrattretande”, Etiopien hyllar FN-beslutet

Den 23 december beslöt FN:s säkerhetsråd att införa sanktioner mot Eritrea. Enligt resolutionen anklagas Eritrea för att stödja islamistiska upprorsgrupper i Somalia. Sanktionerna innebär att vapenembargo införs mot Eritrea och att ledande personer i Eritrea kommer att få reseförbud och får sina tillgångar frysta. Enligt BBC väntas delar av den styrande gruppen i Eritrea drabbas av sanktionerna.

I resolutionen hävdas att Eritrea indirekt eller direkt arbetar för att destabilisera eller störta övergångsregeringen i Somalia, TFG. Vidare uppmanas Eritrea att omedelbart dra tillbaka sina truppstyrkor från omstridda gränsområden mot Djibouti.

Beslutet togs med 13 röster för. Kina lade ned sin röst medan Libyen röstade emot. I ett brev till säkerhetsrådet inför omröstningen förklarade Eritreas FN-ambassadör Araya Desta att sanktionerna är ”skrattretande” och ett sätt att bestraffa landet. Araya Desta varnade för att införandet av sanktionerna kommer riskera att regionen förs in i en ny cykel av konflikter då de kan ”uppmuntra Etiopien att överväga vansinniga militära äventyr”, rapporterar BBC.

1998-2000 utkämpade Etiopien och Eritrea det blodigaste mellanstatliga kriget i modern afrikansk historia med cirka 80 000 döda. Konflikten är ännu inte löst och de båda länderna är ärkefiender. Enligt ett FN-beslut ska staden Badwe överlämnas av Etiopien till Eritrea men Etiopien har vägrat att verkställa beslutet.

När Etiopien julen 2006 invaderade Somalia gav Eritrea stöd till somaliska motståndsgrupper. Eritreas ambassadör i Storbritannien Tesfamichael Gerahtu sade på julaftonen till BBC att beslutet i säkerhetsrådet var olagligt och menade att anklagelserna som riktas mot Eritrea inte hänger ihop:
- Först påstods det att vi har soldater där och senare handlade det om att vi ger militärt stöd. Nu helt plötsligt efter diskussioner och kritik så börjar de tala om politiskt, militärt och logistiskt stöd.

FN har haft ett vapenembargo mot Somalia under många år men vapenmarknaden i huvudstaden Mogadishu är välförsedd och delar av staden kontrolleras av al-Shabab och andra islamistiska miliser, som sägs få stöd från Eritrea.

• Vi är 100 procent säkra på att vi aldrig, aldrig, aldrig har levererat militär utrustning till extremister i Somalia, hävdade Tesfamichael Gerahtu i BBC-intervjun.

Eritrea hävdar att falsk underrättelseinformation från USA har legat till grund för sanktionerna. Medan Eritreas utrikesdepartementet kallade FN-beslutet för ”en skammens dag” för FN så jublade Etiopien. Landet har länge lobbat för sanktioner mot Eritrea och även fått stöd inom Afrikanska unionen.

• Vapenembargot och andra sanktioner från FN:s säkerhetsråd mot Eritreas regering är ett passande och rättvist beslut, sade Shimeles Kemal, språkrör för Etiopiens regering till nyhetsbyrån AFP på juldagen. Eritrea har länge försökt destabilisera hela Afrikas horn och har stött terroriststyrkor i regionen.

Regimen i Etiopien är nära allierad med USA och 2010 ska val hållas. För Etiopien är FN:s beslut om sanktioner mot Eritrea också välkommet då landet inte vill ha uppmärksamhet kring sina interna problem.

Vid valet 2005 var det styrande partiet EPRDF nära att förlora makten men premiärminister Meles Zenawi fick en majoritet i parlamentet. Vid oroligheter när oppositionen protesterade mot påstått valfusk dödades närmare 200 personer. Meles Zenawi har styrt sedan hans rörelse 1991 störtade den dåvarande diktatorn Mengistu och många bedömare ifrågasätter att valet 2010 kommer att vara demokratiskt.

Den 22 december dömdes fem oppositionsledare till döden medan 33 andra fick livstids fängelse. De dömda påstods ha ingått i en konspiration för att döda regeringsföreträdare. Ett antal av de åtalade hävdade att de torterats för att bekänna men domaren Adem Ibrahim sade enligt BBC att dessa uppgifter inte var trovärdiga.

Ledare för konspirationen sägs vara Berhanu Nega, som lever i exil i USA och dömdes till döden i sin frånvaro. Han har även tidigare levt i exil i USA men återvände hem 1994. Vid valet 2005 valdes han som representant för oppositionsblocket CUD till borgmästare i huvudstaden Addis Abeba men greps innan han kunde tillträda sin post. Han har senare skapat rörelsen Ginbot 7 för att bekämpa regimen i Etiopien.

Ulf B Andersson

25 december 2009

Läs mer:

Stödkommittén för Dawit Isaak välkomnar FN:s sanktioner

AU uppmanar till sanktioner (Amnesty Press 27 maj 2009)

Franskt stöd i konflikten med Eritrea (Amnesty Press 16 juni 2008)

Krigshot på Afrikas horn: Eritrea anklagas (Amnesty Press 8 maj 2008)