Sri Lanka i väntan på bättre framtid

Under 2022 hamnade Sri Lanka i fokus för världens medier, då ekonomin gick i kras och gatuprotester tvingade familjen Rajapaksa från makten. Amnesty Press har rest runt ön och träffat människor som har tappat hoppet om framtiden. Läs om uppskjutna lokalval, årsdag för journalistmord, protester och en blödande ekonomi.

reportage | 2023-03-12
Av: Johan Mikaelsson
Tidigare kollegor, vänner, delar av familjen och andra ville hedra minnet av Lasantha Wickrematunge.

Tidigare kollegor, vänner, delar av familjen och andra ville hedra minnet av Lasantha Wickrematunge. Foto: Johan Mikaelsson

Ett 40-tal människor samlas på morgonen runt en grav på kyrkogården i Borella i Sri Lankas huvudstad Colombo. Det är den 8 januari 2023, på dagen fjorton år efter att Lasantha Wickrematunges liv släcktes av utsända mördare.

Vi som är där gör vårt bästa för att framför gravstenen, mellan vita, livaktiga blommor och torra tuvor få ner små stearinljus i jorden som stelnat av hettan.

Lasantha Wickrematunge, redaktör för tidningen Sunday Leader, rapporterade i grävande reportage kring dåvarande chefen för försvarsministeriet, Gotabaya Rajapaksa (landets president 2019-2022) och dennes inblandning i korruption vid beställning av begagnade stridsflygplan från Ukraina.

Gotabaya Rajapaksa stämde Lasantha Wickrematunge för förtal och målet skulle upp i rätten, där Rajapaksa skulle förhöras under ed. Genom mordet blev det aldrig någon rättegång.
’ En vindpust släcker merparten av ljuslågorna och välter omkull ett foto på en leende Lasantha som lutats mot hans gravsten. Lal Wickrematunge, Lasanthas storebror, böjer sig ned, tar upp fotot och håller det mot sitt bröst. Han står tyst en minut och tar sedan till orda.

– Om Lasantha levt idag hade landet kanske inte varit i den här svåra situationen. Det är tänkbart, säger Lal Wickrematunge.

Hans tal följs av Lasanthas barndomsvän Peter D’Almeida som numera är skådespelare. Han uttrycker den frustration alla känner över att rättvisa inte skipas. Någon spelar gitarr och sjunger. Många dröjer sig kvar och samtalar kring det som varit och det som kan bli.

I en intervju med Amnesty Press berättar Lal Wickrematunge senare att det inte går en dag utan att han tänker på sin bror och det som hänt.

– Varje år när vi kommer hit på den dagen så är det som att han lämnade oss igår. Det känns fortfarande oerhört, extremt starkt för oss, eftersom han var en larger-than-life-figure, förklarar han.

Kampen för att nå rättvisa för Lasantha fortsätter.

– Även om det nu gått 14 år känns det som igår. Eftersom det mesta vi gick igenom, de kamper vi förde, kommer tillbaka, säger Lal Wickrematunge.

Han talar under intervjun kring idealen som lade grunden för Sunday Leader och dess framgångar. Den fokuserade på ”gott regerande och frihet från korruption och mutor”.

Lal Wickrematunge närvarade och talade vid minnesstunden för Lasantha Wickrematunge den 8 januari.

Lal Wickrematunge närvarade och talade vid minnesstunden för Lasantha Wickrematunge den 8 januari. Foto: Johan Mikaelsson

Lal Wickrematunge startade tidningen tillsammans med Lasantha, som lämnade en lukrativ karriär som advokat för den mer osäkra tidningsbranschen. Lasantha hade en tid även en fot i politiken, men precis som sin bror ansåg han att förändring måste ske utifrån. Genom journalistik skulle han bidra till att skapa ett samhälle fritt från korruption och där alla värderas lika. Efter mordet på Lasantha överlevde tidningen några år men efter nya hot såldes den och lades därefter ner.

– Det svåraste jag upplevt var att berätta för våra föräldrar att ”jag kunde inte rädda honom, han klarade sig inte”, säger Lal Wickrematunge.

Bevis pekar på inblandning från Gotabaya Rajapaksa och misstankarna styrktes av vittnesmål vid den Folktribunal som sattes upp i Haag 2021-2022 för att bringa klarhet i tre utvalda mord på journalister. Flera misstänkta mördare namnges i polisutredningen.

Fakta kring detta och dussintals liknande historier kring mord, försvinnanden och tortyr har berättats för mig av otaliga människor med insyn i fallen. Gemensamt är att alla pekar på militär inblandning, att regeringen stått bakom dåden och därför inte löst brottsfallen.

– Jag är åtminstone skyldig att ägna en stor del av resten av mitt liv att försöka avsluta det. Annars lever vi en lögn och människorna som dödade Lasantha lever en lögn. De som utförde mordet kände honom inte, konstaterar Lal Wickrematunge.

Amnesty International South Asia uppmanade på Twitter regeringen att bryta straffriheten för mordet och att ställa de ansvariga för mordet inför rätta.

===

Terrordåden den 21 april 2019, påskdagen, riktades mot kyrkobesökare och gäster vid lyxhotell i Colombo. 279 människor dödade och över 500 skadades. En vecka efter dåden klargjorde Gotabaya Rajapaksa sin presidentkandidatur. Han skulle göra landet säkert. Den 18 november 2019 vann han stort över motkandidaten Sajith Premadasa. Pandemin bröt ut 2020 och i slutet av 2021 hade landet slut på pengar. Gotabaya Rajapaksa avgick den 14 juli 2022, efter månader av protester och oroligheter.

Gotabaya Rajapaksa 2018.

Gotabaya Rajapaksa 2018. Foto: Johan Mikaelsson

Högsta domstolen fastslog den 12 januari 2023 att Maithripala Sirisena, som var president 2015-2019, och fyra andra i landets säkerhetsapparat ska betala kompensation till drabbade och efterlevande. De ansvariga ”misslyckades att förhindra bombningarna trots underrättelser om en förestående attack”. Nuvarande presidenten Ranil Wickremesinghe, premiärminister vid tiden för dåden, friades från misstankar eftersom Maithripala Sirisena stängt honom ute från möten rörande landets säkerhet.

Straffet är kännbart för Maithripala Sirisena, som måste betala 100 miljoner rupier. De fyra andra får betala sammanlagt 210 miljoner rupier. Det motsvarar totalt cirka tio miljoner kronor att dela på för de drabbade familjerna. Sirisena har sagt att han anser att beslutet är felaktigt och att han inte har så mycket pengar.

Maithripala Sirisena (arkivbild från 2017).

Maithripala Sirisena (arkivbild från 2017). Foto: Johan Mikaelsson

Lokala islamistiska extremister inspirerade av IS, Islamiska staten, utförde dådet. Framför allt bland kristna i Sri Lanka finns en känsla att inte ha fått veta hela sanningen kring politiska kopplingar såväl inom landet som utomlands, främst till Indien.

Nyligen desarmerades en tidsinställd bomb vid en kyrka i Colombo, vilket väcker farhågor.

– Vi kristna är utsatta och vi vet inte vilka motiv som ligger bakom, säger Rohan Silva som är katolsk präst och leder organisationen Centre for Society and Religion (CSR) i Colombo.

Rohan Silva, katolsk präst som leder organisationen Centre for Society and Religion (CSR) i Colombo.

Rohan Silva, katolsk präst som leder organisationen Centre for Society and Religion (CSR) i Colombo. Foto: Johan Mikaelsson

Under årens lopp har singalesiska buddhister riktat attacker mot både kyrkor och mot muslimer. Misstanken är att det finns en vilja att splittra och såra öns minoriteter och ställa dem mot varandra. Familjen Rajapaksa har stått buddhistiska extremister, som Bodu Bala Sena (BBS), nära. Dåden banade också väg för Gotabaya Rajapaksas väg till makten.

Under protesterna 2022 som fick namnet Aragalaya, ”kamp”, öppnade CSR dörrarna för seminarier, möten och presskonferenser, även om organisationen inte var drivande.

– Vi som verkar för mänskliga rättigheter kan i själva verket se att det nu har blivit värre än det var innan protesterna, sedan nuvarande presidenten Ranil Wickremesinghe gått samman med Rajapaksas parti, SLPP, som fortfarande regerar. Förändring sker ändå, det är tydligt. Men trycket inifrån och utifrån måste hållas uppe, säger Rohan Silva.

===

De som fäst hopp till ett maktskifte genom val har känt besvikelse under inledningen av detta år. Lokalval som valkommissionen i januari fastslog skulle hållas den 9 mars sköts på framtiden. Enligt president Ranil Wickremesinghe saknas resurser för att genomföra val.

Advokatsamfundet i Sri Lanka (BASL) uttryckte oro över ”de senaste försöken från statliga myndigheter att störa valet” som enligt lag ska hållas allra senast i mars 2023. Bland annat har regeringen inte skjutit till medel för tryck av valsedlar.

Det var enligt president Ranil Wickremesinghe inte så att valen skulle skjutas upp, då ett datum enligt honom inte hade bestämts juridiskt. Presidenten säger sig prioritera landets ekonomi i år och val ”nästa år”, enligt uppgifter till Sunday Times. Andra i regeringen har sagt att val ska hållas ”under 2023”. Strategin att förhala är inte ny.

Även omvärlden reser krav på att den demokratiska processen måste följas, inte minst efter förra årets turbulens, oro och våld. The Centre for Monitoring Election Violence (CMEV) riktar skarp kritik och understryker att valet först sköts upp i mars 2022. Ett utrymme i lagen användes då för att skjuta upp valet ett år.

Heta debatter i parlamentet och protester på gatorna följde. Reaktionerna har varit starka. Kommentarsfält har svämmat över, mestadels av missnöje. Nu pyr det också efter att inkomstskatter införs för allt fler.

Ranil Wickremesinghe i parlamentet 2018.

Ranil Wickremesinghe i parlamentet 2018. Foto: Johan Mikaelsson

Presidentens uttalande kom en dag efter att en opinionsundersökning publicerats som visar ett stort tapp för SLPP, det parti familjen Rajapaksa styr över och som president Ranil Wickremesinghe är beroende av. Partiet som innan avhopp till oppositionen hade över två tredjedelar av platserna i parlamentet får i undersökningen bara 8 procent.

Ranil Wickremesinghes parti, det tidigare stora UNP, som splittrades inför parlamentsvalet 2020, får 9 procent. Största oppositionspartiet, SJB, som leds av Sajith Premadasa, får 31 procent, medan koalitionen NPP, Nationell folkmakt, som leds av det tidigare revolutionära partiet JVP, får 32. Övriga partier skulle få 29 procent, enligt undersökningen.

”Om val inte hålls eller om ett nytt datum inte bestäms för valen, innebär det oundvikligen politisk instabilitet.” Det skriver Jehan Perera vid organisationen National Peace Council i en artikel i webbtidningen Colombo Telegraph, som publiceras från London av en exiljournalist och som erbjuder en plattform för debatt om landet.

Jehan Perera ger exempel på två tillfällen under 1970- respektive 1980-talet då regeringar tummat på principen att hålla val med regelbundenhet och konstaterar att ”resultatet var katastrofalt för landet”. Ett beslut i Högsta domstolen uppges bli avgörande för regeringen.

”Genomförandet av lokala val ligger i landets intresse. Processen för val måste upprätthållas, även om det sker med ett kort varsel”, skriver han.

Andra debattörer, som Mohammed Lukman, vädjar till omvärlden, som genom nyheterna 2022 bevittnade massprotesterna:

”Det internationella samfundet, inklusive FN, bör solidariskt säkerställa att Asiens äldsta demokrati inte permanent blir en ”demo-crazy”, som den nu är. Medborgarna måste vara trygga och känna att staten skyddar deras rättigheter och inte, likt ett rovdjur, slukar dem.”

Visserligen finns Sri Lanka på FN:s bord, åtminstone vid FN:s kontor för mänskliga rättigheter i Genève, som undersöker misstänkta krigsbrott i krigets slutfas. Utöver den utredningen har resultaten från en periodisk granskning (UPR) av Sri Lanka och fem andra länder presenterats i februari och mars.

Vid en demonstration som NPP genomförde i Colombo söndagen den 26 februari använde polisen tårgasgranater och vattenkanoner för att skingra folkmassan och en person dödades och över 20 personer uppgavs ha skadats. Demonstrationen som lockade tiotusentals deltagare hade nekats tillstånd att närma sig vissa delar av Colombo.

Ett stort antal militärer var också utkommenderade för att trycka ned protesterna, som är de största sedan Ranil Wickremesinghe intog presidentposten den 21 juli 2022 och då omedelbart gav order om att ingripa hårt mot demonstranter. Amnesty International uppmanade myndigheterna att visa återhållsamhet.

Valkommissionen har nu satt ett nytt datum: 25 april. Sista ordet är inte sagt.

===

Sri Lankas kraschade ekonomi är inte längre i strålkastarljuset för världsmedierna. Människor Sri Lanka dör ju inte längre i köer till bensinmackarna, men i samma takt som valutan föll steg inflationen. Allt är nu dyrare.

Lidandet i den politisk-ekonomiska krisens spår blir allt mer uppenbart.

Lidandet i den politisk-ekonomiska krisens spår blir allt mer uppenbart. Foto: Johan Mikaelsson

Framtidsutsikterna skyms av ovisshet och oro. Merparten av de som fortfarande har en större del av arbetslivet framför sig funderar på att lämna ön. Många har kommit en bit i planeringen och tagit nödvändiga steg.

Tillståndet i privatekonomin och landets framtidsutsikter väcker känslor av hopplöshet – bland alla folkgrupper. Stigande priser på det mesta i kombination med allt sämre möjligheter att tjäna pengar gör fler och fler hungriga och därmed desperata.

– Medelklassen är utraderad, Nu finns bara fattiga och rika, konstaterar ”Sun”, som inte vill framträda med sitt riktiga namn.

Om några månader åker han utomlands. Han känner hopp om en bättre framtid, någon annanstans. För de som inte har möjlighet att åka någonstans, handlar det om överlevnad.

– Vi har en tradition att hjälpa varandra. Den som har lite mer hjälper den som inte har lika mycket, förklarar en kvinna. Exempelvis har en granne hjälpt mig. Men i längden räcker det inte.

Aldrig tidigare efter inbördeskriget har jag mötts av så många som ber om pengar eller hjälp att lämna landet. Många som inte ber om något är i behov av tillskott. En bild etsar sig fast: En man sitter på huk och äter rester från mat som lämnats på en trottoar kvällen innan till de halvtama hundarna. Riskornen som ligger på marken blir nu hans frukost.

Vid ett annat tillfälle kommer en kvinna fram tillsammans med sina två barn. Hon gråter och säger att de inte har råd med mat, sedan hennes man råkat ut för en olycka och inte kan arbeta. En annan gång ser en grupp människor i mig en möjlighet att få en slant till ett mål mat och torrmjölk för barnen. Allmosor gör kortsiktig nytta. I längden behövs mer.

– Från så många håll på ön kommer rapporter om barn som svimmar i skolan, för att de inte ätit frukost. Många har bara ris i sina matpaket, bara ris, inget protein alls, förklarar ”Sun”. Det är hemskt, barnen blir smalare och smalare.

Av de ekonomiska umbärandena på landsbygden märks inte mycket på ytan i Colombo, där den ekonomiska eliten fortfarande arrangerar stora, påkostade bröllop på stadens femstjärniga hotell. Men alla som under 2010-talet kände tillhörighet till en växande medelklass har nu svårt att få pengarna att räcka till elräkning, hyra och mat. Den som leasat en bil sitter i en mycket svår sits, då räntorna rusat i höjden.

En farhåga är att arbetslöshet ska fördjupa krisen. När elen blir dyrare får textilindustrin och tefabrikerna svårare att verka. Turismindustrin, som många sätter sitt hopp till, är en bräcklig räddningsplanka även om den innebär försörjning för många i landet.

===

Medborgarnas framtid ligger i den politiska ledningens händer och landet är i sin tur beroende av andra länders goda vilja. Internationella valutafonden (IMF) har tvekat inför att ge ett nödlån på 2,9 miljarder dollar, som skulle kunna hjälpa önationen på fötter.

Foto: Johan Mikaelsson

IMF förutspår att landets BNP under 2023 sjunker med tre procent och att inflationen fortsätter ligga runt 30 procent. Nu efterfrågas stabilitet och trovärdighet från Sri Lanka. Krav har ställts på en 66-procentig höjning av elpriserna för konsumenter. Beslut har fattats i Sri Lanka nu i dagarna. Det följer på flera höjningar under 2022.

Den totala statsskulden växte från 2021 till 2022 med 35 procent, från 50,74 till 86,61 miljarder dollar. Störst andel utgörs av lån från marknaden. Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken är andra stora långivare. Med hastigt stigande räntor och inflation är risken uppenbar att det skenar vidare.

Skulderna till andra länder uppgick i april 2022 till 34,8 miljarder dollar, varav 45 procent är lån från Kina, följt av Japan (25 procent). Kina har inte velat låta Sri Lanka sänka på avbetalningstakten och nedskrivning eller avskrivning är inte aktuellt. Då skulle andra länder som tagit lån be om samma sak.

Grannen Indien, som står för tio procent, vill gå Sri Lanka till mötes och bidra till den IMF-ledda räddningsaktionen. Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar besökte Colombo den 20 januari och träffade bland andra president Ranil Wickremesinghe. Under det kritiska skedet har Indien bidragit med fyra miljarder dollar.

”Indien kommer att uppmuntra större investeringar i den lankesiska ekonomin, särskilt i kärnområden som energi, turism och infrastruktur”, sade JSubrahmanyam Jaishankar , enligt Voice of America News.

Protest i Colombo i januari 2023. Krav ställs på att studentledaren Wasantha Mudalige, som fängslats under PTA-lagarna, ska släppas fri och en petition skrivs under med 1 000 namn.

Protest i Colombo i januari 2023. Krav ställs på att studentledaren Wasantha Mudalige, som fängslats under PTA-lagarna, ska släppas fri och en petition skrivs under med 1 000 namn. Foto: Johan Mikaelsson

Förhandlingarna med Kina fortsätter. Enligt källor i Sri Lankas politiska ledning är de inne i ”ett slutskede”, samtidigt som nya möten hålls med IMF. Kanske finns visst ljus i tunneln.

Det ska vägas in att Kina har knutit starka band med familjen Rajapaksa. Kina leasar ett stort område och en hamn i Hambantota på öns södra del och i Colombo, där den nya stadsdelen Port City byggs. Samarbetsprojekt med Indien och Japan har samtidigt stoppats.

Andra bedömare talar om nedskrivning av lån, som under Greklands skuldkris. I januari gick 180 internationella experter inom ekonomi ut och förespråkade avskrivning av lån för Sri Lanka. Kritik riktas mot privata långivare, som slutit lukrativa avtal med regeringen.

Tidigare vice chefen för Sri Lankas riksbank, W A Wijewardene, är emot initiativ som dessa då det urholkar förtroendet mellan långivare och låntagare. I förlängningen kan det leda till ”kollaps för det internationella finanssystemet”.

===

I staden Batticaloa vid östra kusten, där tamiler precis som i öns norra del är i majoritet, inleddes 2022 en ny protestaktion. När det protesterades i framför allt Colombo, kände en grupp kvinnor att de ville göra något. Idén ”Batticaloa Justice Walk” kläcktes. Sedan dess går de varje dag klockan nio på morgonen med plakat och en banderoll två kilometer, från en samlingsplats nära ett brofäste vid en lagun till en park i centrum.

”Batticaloa Justice Walk” har pågått varje dag sedan april 2022.

”Batticaloa Justice Walk” har pågått varje dag sedan april 2022. Foto: Johan Mikaelsson

– Det är en löst sammansatt grupp. Vi går härifrån och till Gandhi Park. Vid ett träd där har vi plakat hängande. Det är också symboliskt att gå, då även Gandhi gick kilometer efter kilometer, månad efter månad i sin protest, säger en av kvinnorna.

”Promenaden för rättvisa” har den här dagen pågått i 252 dagar. De har nu alltså gått över 500 km. Oftast deltar enbart kvinnor. Idag är de sex, andra dagar fler eller färre. De förklarar att det vanligen är kvinnor som fortsätter att lyfta frågor kring försvinnanden, ekonomiskt förtryck och frågor som rör strider om mark som konfiskerats av militären. De vill inte framträda med namn och ber att inte publicera bilder som visar deras ansikten.

Men protester är ju fortfarande tillåtna – Sri Lanka är ju en demokrati?!

– I teorin är protester tillåtna, ja, men det beror på var och vem du är. Minoriteter behandlas på ett annat sätt. I norra och östra delen sker övervakning på ett annat sätt än i söder. Och vi vet också att vi hålls under uppsikt, säger hon.

Under inbördeskriget drabbades staden i perioder hårt av våld och förtryck. På plakaten står årtal och datum att läsa, bland andra 1990-09-05 och en siffra på hur många som dödades. Stadskärnan och vägen till den kontrollerades av regeringsstyrkor. Områdena runtomkring hölls av LTTE-gerillan, Tamilska Eelams befrielsetigrar, som stred för självständighet i de norra och östra delarna. Civila klämdes mellan sköldarna.

Protester i östra Sri Lanka, med krav på att familjer ska få tillträde till mark de tvingades lämna under inbördeskriget.

Protester i östra Sri Lanka, med krav på att familjer ska få tillträde till mark de tvingades lämna under inbördeskriget. Foto: Johan Mikaelsson

Efter krigsslutet i den 18 maj 2009 är det lugnare. Fortfarande väntar människor på en politisk lösning på den etniska konflikt som resulterade i det långa och blodiga inbördeskriget. Över 100 000 människor dödades och minst en miljon människor drevs på flykt 1983-2009. Lösningar har utlovats och förslag har tagits fram. Hittills utan resultat.

===

I oktober 2022 tilldelades Shehan Karunatilaka Bookerpriset för The Seven Moons of Maali Almeida. Romanen känns sann, trots en skruvad handling. Fotografen Maali Almeida som nyss har dödats ska inom sju dygn ta reda på hur det gick till och se till att viktiga bilder publiceras.

“The Seven Moons of Maali Almeida” fick Bookerpriset förra året.

“The Seven Moons of Maali Almeida” fick Bookerpriset förra året. Foto: Booker Prizes

Här lyfts på stenar på ett sätt som få singaleser tidigare gjort om våld och fasor under inbördeskriget och vänsterupproret i söder vid 1980-talets slut. Går det ens att skriva så och ändå bo i Sri Lanka? Befriande tycker många som läst den.

I boken konstaterar en av karaktärerna:

”Britterna lämnade över en opolerad pärla och vi har ägnat fyrtio år åt att fylla detta ostron med skit.” Följt av slutsatsen: ”Vi har förstört det. Helt på egen hand.”

Den 4 februari 2023 firades 75 år av självständighet under sedvanliga och påkostade militärparader i Colombo, nästan uteslutande av den singalesiska majoriteten. Även inom majoriteten finns en kluvenhet inför hur landet har styrts. Nya prövningar väntar 75-åringen Sri Lanka och dess nuvarande president som fyller 74 år den 24 mars.

Förra året tilltog protesterna i april. Hur öborna reagerar på uppskjutna val, höjda eltariffer, skattepålagor, inflation, hunger och brist på mediciner återstår att se.

Johan Mikaelsson
[email protected]

Läs också

Op-Ed: The G20 could help fix Sri Lanka’s debt crisis. Will it step up? (Amnesty International 9 mars 2023)

Where is Prageeth? (Amnesty International 24 januari 2023)

Canada Sanctions Two Sri Lankan Ex-Presidents for Rights Violations (Human Rigts Watch 17 januari 2023)

Sri Lanka: End Arbitrary Detention of Student Activist. Wasantha Mudalige Held 150 Days Under Draconian Prevention of Terrorism Act (Amnesty International, Human Rights Watch med flera 16 januari 2023)

Läs mer om Sri Lanka från Amnesty Press

Mord på journalister under straffrihet: Folktribunalen i Haag har gjort sitt – fler måste nu agera för rättvisa (17 oktober 2022)

President Gotabaya Rajapaksa pekas ut i folktribunal i Haag för mord på redaktör (28 maj 2022)

Folktribunal i Haag väcker ”åtal” för mord på journalister (8 november 2021)

Hård kritik mot Sri Lanka från FN (9 februari 2021)

Sri Lanka – ett år med ”Gota” som president (12 januari 2021)

Elva år utan rättvisa – Sri Lanka tar ett nytt steg tillbaka i MR-rådet (8 mars 2020)

Familjen Rajapaksa styr åter Sri Lanka (25 november 2019)

FN:s MR-råd: Lång väg till sanning om krigsbrott i Sri Lanka (29 mars 2019)

Presidentens ”konstitutionella kupp” oroar i Sri Lanka - Högsta domstolen stoppar nyval (13 november 2018)

Sri Lanka: Journalister varnar för hårdnande medieklimat (25 juli 2018)

Firande, sorg och lokalval i splittrat Sri Lanka (2 februari 2018)

Rättvisan dröjer i Sri Lanka (15 mars 2017 – också i nummer 1/2017)

Sri Lankas ”tysta revolution” lever vidare efter valet (20 augusti 2015)

Efter presidentvalet - demokratin kan få ny chans i Sri Lanka (analys av Johan Mikaelsson) , 25 januari 2015

Rajapaksa utmanas i morgondagens presidentval på Sri Lanka (7 januari 2015)

RIGHT LIVELIHOOD-PRISET: ”Om du ifrågasatte polisen blev du själv en måltavla” (30 november 2014)

FN ska utreda motvilligt Sri Lanka (Amnesty Press 9 april 2014)

Sri Lanka: Pressfrihet under attack (reportage i nummer 1/2014)

Samväldets möte i Colombo: Sri Lankas regering vs Channel 4 (23 november 2013)

Sri Lanka i fokus i FN:s råd för mänskliga rättigheter (Johan Mikaelsson rapporterar från Genève 15 mars 2013)

Sri Lanka – en het plats 2013 (krönika av Johan Mikaelsson i Amnesty Press nr 5/2012)

Sri Lanka – två år efter tigrarnas fall (nr 1/2011)

Två år sedan Lasantha Wickrematunga mördades - ännu har ingen gripits (8 januari 2011)

Regeringen rasar mot FN:s krav på oberoende undersökning om krigsförbrytelser ”Avrättningsvideo är fejk”] (9 januari 2010)

Pressfrihetspris tilldelas mördad lankesisk journalist (Amnesty Press 5 maj 2009)

Colombo i skuggan av kriget](19 mars 2008)

Östra Sri Lanka: Överste Karuna flyr – över 100 barnsoldater fria (13 april 2004)

Sri Lanka: Fredsprocess utan återvändo (15 oktober 2003)

reportage | 2023-03-12
Av: Johan Mikaelsson