Mord på journalister under straffrihet: Folktribunalen i Haag har gjort sitt – fler måste nu agera för rättvisa

Amnesty Press har följt processen i folktribunalen i Haag som inrättades 2021 för att sätta fingret på olösta journalistmord och den utbredda straffriheten. I utredningen av mordet i Sri Lanka på Lasantha Wickrematunge, redaktör för Sunday Leader, har nya bevis presenterats. ”Domslutet” pekar på inblandning av militär, polis, regeringar och rättsväsende. Nu måste fler aktörer – regeringar, organisationer, medier och civilsamhälle – arbeta för rättvisa.

reportage | 2022-10-17
Av: Johan Mikaelsson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2022

I The Hague Hearing Centre i Haag har "rättegången" hållits. Foto: Graciela Rossetto

People’s Tribunal on the Murder of Journalists som har arbetat med Reporters sans Frontières (RSF, Paris), Committee to Protect Journalists (CPJ, New York) och Free Press Unlimited (FPU, Nederländerna) har nu avslutats.

I projektet ”A Safer World for the Truth” har folktribunalen i Haag tagit sig an tre ouppklarade mord på journalister. I samtliga tre fall är slutsatsen i de ”domar” som nu levererats att regeringarna i Sri Lanka, Syrien och Mexiko bär ansvar för mord och straffrihet.

Fallet som rör mordet på den inflytelserike redaktören Lasantha Wickrematunge den 8 januari 2009 i Colombo, Sri Lanka, sticker ut. Nya bevis som lagts fram pekar på direkt inblandning av Gotabaya Rajapaksa, som i mitten av juli 2022 efter månader av folkliga protester lämnade presidentposten och flydde landet.

Som chef för försvarsministeriet 2005-2015 styrde han utan inblandning av andra över soldater i en hemlig enhet inom militären kallad ”Tripoli Platoon”. Soldater från denna befann sig på mordplatsen vid tidpunkten för mordet. Det visar verifierade spår som soldaterna lämnat genom telekommunikation. Bevisen stärker alla misstankar och överraskar ingen som är insatt i fallet. Frågan nu är vilka konsekvenser vetskapen kan få.

Begravningen av den mördade redaktören Lasantha Wickrematunge i januari 2009. Foto: Indi Samarajiva/Wikimedia

Lasantha Wickrematunges familj, inte minst hans bror och dotter, har kämpat för rättvisa.

– Det här är det närmaste vi i familjen har kommit en dag i rätten, konstaterade dottern Ahimsa Wickrematunge inför den avslutande sessionen.

– Den här domen har gett mig förnyad styrka och hopp och jag ser det inte bara som en seger för familjer som vår som hoppas på rättvisa för sina nära och kära utan ett tydligt budskap om att förövare av sådana brott inte kan undgå rättvisa, sade hon vid dagens slut.

Jasmijn de Zeeuw, jurist och legal rådgivare vid FPU, tror att projektets seriositet – den formella, juridiska metod som använts i processen – blir av stort värde för den fortsättning som nu följer. Medier i Sri Lanka har uppmärksammat att en oberoende instans funnit Gotabaya Rajapaksa skyldig för mordet på Lasantha Wickrematunge, men det har inte gett upphov till de största rubrikerna i konkurrens med annat i de svåra kristiderna på ön.

– Hans [Gotabaya Rajapaksas, reds anm] inblandning var så tydlig att vi i det fallet var trygga i vårt val att namnge honom som direkt anklagad. Här fanns också konkreta bevis för att mordet hade begåtts under hans överinseende, säger Jasmijn de Zeeuw.

Domen efterfrågades direkt av kontoret för FN:s människorättskommissarie i Genève, som driver en särskild utredning av misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten i Sri Lanka under inbördeskrigets sista fas. Vid den senaste sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève röstades den 7 oktober en ny resolution om Sri Lanka igenom.

Juristen Jasmijn de Zeeuw, juridisk rådgivare vid Free Press Unlimited i Haag. Foto: Graciela Rossetto

Under inbördeskrigets sista fem år bedrevs parallellt något som beskrivs som ett krig mot medier och journalister i Sri Lanka. Journalister hängdes ut av försvarsdepartementet och kommunikationen på deras webbplats och i sociala medier och andra kanaler eldade på hot och våld. Hela redaktioner förstördes, tv/radio-stationer och tryckpressar bombades och sattes i brand och för att hindra informationsflödet sköts även tidningsbud ihjäl. Sammanlagt 44 journalister och mediearbetare dödades i Sri Lanka åren 2004-2010.

– Lasanthas fall blev emblematiskt. Här fanns en stor mängd bevis. Han var singales, men de flesta dödade var tamilska journalister. Det finns ett mönster i tillvägagångssätt och sanning och rättvisa kan nu sökas i en lång rad fall, säger Jasmijn de Zeeuw.

Flera regeringar har visat intresse för folktribunalens arbete och har följt sessionerna. De har gjort det diskret, då det är känsligt att peka ut ett annat land som skyldigt.

Mycket tyder på att Gotabaya Rajapaksa inte utretts färdigt i USA. Han bodde i Kalifornien 1998-2005 och var amerikansk medborgare åren 2003-2019. En mängd tillgängliga bevis och vittnesmål visar att grova övergrepp och krigsbrott begicks av Sri Lankas väpnade styrkor, som lydde order under dåvarande presidenten Mahinda Rajapaksa och hans yngre bror Gotabaya Rajapaksa, när denne var amerikansk medborgare.

Sri Lankas förre president Gotabaya Rajapaksa anklagas för mord på journalister – och för organisering och genomförande av straffrihet. Foto: Johan Mikaelsson

USA har varit drivande i FN:s råd för mänskliga rättigheter när det gäller utredning av krigsbrott i Sri Lanka och ansvarsutkrävande. Flera personer från den amerikanska administrationen närvarade vid den avslutande sessionen i Haag och twittrade därifrån.

– Vi anser att det är en indikation på att de följt arbetet och inte längre är rädda för att sammankopplas med något som rör en annat stat, konstaterar Jasmijn de Zeeuw.

Förutsättningarna har ändrats, genom att Gotabaya Rajapaksa nu bara är en vanlig medborgare i Sri Lanka. Han nekades i juli 2022 inresevisum till USA, där nya krav på rättsliga åtgärder annars hade kunnat resas.

Nushin Sarkarati, människorättsjurist vid Center for Justice & Accountability (CJA) i San Francisco, företräder familjen Wickrematunge och drev 2019 ett civilrättsligt fall mot Gotabaya Rajapaksa i USA för hans inblandning i mordet. Fallet lades ned, med hänvisning till att händelserna inträffat när Rajapaksa lydde under diplomatisk immunitet och då dessutom stod inför att kandidera för att bli Sri Lankas president.

– USA borde utreda honom vidare, eftersom han var amerikansk medborgare när de här brotten begicks. Vi måste sätta tryck på Sri Lanka, säger hon.

Genom lagrummet Magnitsky Act hade sanktioner kunnat utfärdas och tillgångar frysas, även om Gotabaya Rajapaksa kanske inte längre har några tillgångar i USA. Men sanktioner är inte tillräckligt, enligt Nushin Sarkarati.

I tribunalens ”rättegång” i maj 2022 med Gotabaya Rajapaksa som utpekad mördare vittnade den tidigare kriminalinspektören Nishantha Silva som åren 2015-2019 ledde mordutredningen och nu lever i exil i Schweiz. Han pekade på att Rajapaksa hade motiv, medel och möjlighet inte bara att låta mörda Wickrematunge utan att han också hindrade utredningen som istället fördes in på villospår.

Juristen Nushin Sarkarati vid Center for Justice & Accountability (CJA) i San Francisco, företräder familjen Wickrematunge och lämnade 2019 in en stämningsansökan i ett civilrättsligt fall mot Gotabaya Rajapaksa. Foto: Johan Mikaelsson

Bevisläget stärktes genom dokumentation som visar att soldaters mobiltelefoner fanns nära Wickrematunges bil och bostad innan mordet och vid mordplatsen vid tidpunkten för mordet. Samma telefoner var också på plats vid flera andra attacker mot journalister. I andra sammanhang finns också namngivna soldater och officerare.

– Sanningen är att attacken utfördes av Rajapaksas militärer och att även militär underrättelsetjänst var inblandad, säger Nushin Sarkarati.

Gotabaya Rajapaksa styrde över dessa och ansvarade som deras befälhavare för vad de gjorde. Han hade stämt Wickrematunge för dennes rapportering om Rajapaksas inblandning i korruption vid köp av begagnade ryska stridsflygplan från Ukraina.

Deltagare håller upp bilder på mördade journalister. Foto: Graciela Rossetto

Förtalsmålet skulle upp i rätten, där Gotabaya Rajapaksa var kallad att vittna under ed. Enligt vittnen var han ”vansinnig” över artiklar i Sunday Leader och Wickrematunge, som stod bakom tidningen och dessutom var en profilerad, stående gäst i TV-program varje vecka. Iqbal Athas, undersökande journalist vid Sunday Times i Sri Lanka, som först avslöjade korruptionsaffären, hade tidigare lämnat landet efter hot.

– Jag tror att Gotabaya Rajapaksa beställde mordet och var en del i konspirationen att rikta in sig på utvalda individer. Det stärks av faktumet att han inte gjorde något för att straffa officerare och att han blandade sig i utredningar. Han är ansvarig och internationell rätt öppnar tydligt för att fälla den som är högst upp i ansvarskedjan, säger Nushin Sarkarati.

Hon tror inte att Sri Lanka i nuläget är villigt att starta någon rättsskipning. Främst på grund av hur mäktig familjen Rajapaksa fortfarande är, trots de massiva protesterna i år. Utländska regeringar tvekar också. De vill inte blanda sig i Sri Lankas politik. Kanske kan något börja hända efter nästa presidentval, som preliminärt ska hållas i september 2024.

– Offren lämnas i en hemsk situation. Ur deras perspektiv ska folkrätten skydda dem. FN har investerat mycket i att utreda illdåd i Sri Lanka, men har inte inrättat någon domstol eller tribunal. De överlät till Sri Lanka att själva utreda, men inget händer, konstaterar Nushin Sarkarati.

Folktribunalens domare. Foto: Graciela Rossetto

Från offentligt håll i Sri Lanka, liksom Syrien och Mexiko, har ingen varit intresserad av att kommentera, än mindre skicka en försvarare eller talesperson, vilket de erbjöds. De tre ländernas regeringar har nu pekats ut som direkt ansvariga och för att ha brutit mot en lång rad internationella åtaganden gällande mänskliga rättigheter. Detta gäller brott mot rätten till liv, rätten till yttrandefrihet och rätten till politisk åsikt.

Arbetet är inte slutfört påpekade Kalpana Sharma i folktribunalens domarpanel, bestående av nio inom juridik och medier högt meriterade personer:

– Det finns begränsningar i upplägget. Nu måste flera aktörer ta vid i arbetet, lokalt, regionalt och internationellt, även av icke-statliga aktörer, sade hon.

I samband med den internationella dagen för att stoppa straffrihet för brott mot journalister, den 2 november, kommer mer att hända. FN ska också presentera en ny handlingsplan för området i stort. Folktribunalen i Haag har sagt sitt, nu måste andra agera.

Johan Mikaelsson
[email protected]

Fotnot: En kortare version publiceras också i nummer 4/2022.

Se den avslutande sessionen på Youtube: [FPU LIVE] Judgment Delivery: Closing Hearing of The People's Tribunal on the Murder of Journalists

Läs också

Senaste rapporten om Sri Lanka i OHCRC och resolution i UNHRC (4 oktober 2022)

Omröstningen om resolutionen (UN TV) 6 oktober 2022

Sri Lanka: UN Human Rights Council resolution upholds the need to maintain international scrutiny and seek justice and accountability (Amnesty International 6 oktober 2022)

Några artiklar i Sri Lanka om folktribunalen