”FN:s generalsekreterare borde åka till Myanmar”

Proteströrelsen i Myanmar har lyckats hindra militären från att få kontroll över landet. Samtidigt stiger dödstalen och fler fängslas, medan hjälpen från det internationella samfundet dröjer. – Vi måste agera nu innan det är för sent, sade Yanghee Lee, FN:s tidigare specialrapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar, under ett digitalt seminarium som anordnades den 3 maj av bland andra Amnesty International Sverige och Svenska Burmakommittén.

reportage | 2021-05-05
Av: Axel Kronholm
Även publicerad i AmnestyPress #2/2021
Khin Ohmar är människorätts- och demokratiaktivist från Myanmar. Hon har arbetat för kvinnors rättigheter och politiska reformer sedan studentprotesterna 1988. Ordförande i Progressive Voice.

Khin Ohmar är människorätts- och demokratiaktivist från Myanmar. Hon har arbetat för kvinnors rättigheter och politiska reformer sedan studentprotesterna 1988. Ordförande i Progressive Voice. Foto: Maina Kiai/Wikimedia

I över tre månader har folket i Myanmar demonstrerat mot militärens maktövertagande i en kupp den 1 februari. Tjänstemän, statsanställda och arbetare har gått ut i strejk i protest mot att deras demokratiskt valda ledare, statskanslern och fredspristagaren Aung San Suu Kyi, fängslats. Strejkerna har visat sig vara ett effektivt verktyg mot militären: trots sin vapenmakt har den inte lyckats befästa kontrollen över landet, påpekar Khin Ohmar, tongivande människorättsaktivist från Myanmar och ordförande för organisationen Progressive Voice:

– Den här folkliga rörelsen har stoppat militären från att ta kontroll över landets administration, såsom banker, sjukhus och andra centrala samhällsfunktioner. Så här långt är kuppen ett misslyckande.

Hon påpekar dock att proteströrelsen står inför enorma utmaningar. De som deltar i den så kallade ”rörelsen för civil olydnad” (Civil Disobedience Movement, eller CDM) har inte fått lön på flera månader. Många lever gömda och många har vräkts från sina arbetsbostäder. Civilsamhällets organisationer har fått sina kontor förstörda och tvingats under jord. Khin Ohmar oroar sig också för situationen i landets häkten och fängelser:

– Det finns trovärdiga rapporter om våldtäkter och sexuellt våld i häkten och polisförvar, vilket är mycket oroande eftersom vi vet att många unga kvinnor försvunnit eller förts bort.

Protesterna i Myanmar fortsätter. Här en demonstration i Mandalay den 5 maj.

Protesterna i Myanmar fortsätter. Här en demonstration i Mandalay den 5 maj. Foto: EPA/TT

Enligt organisationen Assistance Association for Political Prisoners (AAPP) hade juntan, i början av maj, dödat sammanlagt 766 människor och gripit över 4600. Ekonomin är slagen i spillror och FN:s utvecklingsorgan UNDP har varnat för att 25 miljoner människor, nästan halva befolkningen, riskerar att hamna i fattigdom.

– Omvärlden behöver enas om en plan för hur man kan svara på det här nödläget, säger Khin Ohmar.

Det internationella samfundet har dock kritiserats för att agera för långsamt när det gäller Myanmar. En av dessa kritiker är Yanghee Lee, som var FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar mellan 2014 och 2020, och som försökte få omvärlden att agera när Myanmars armé utsatte det muslimska rohingyafolket i västra Myanmar för etnisk rensning.

– Det internationella samfundet var inte särskilt hjälpsamt när rohingyerna utsattes för arméns grymheter. Inte ens efter 2017 års massiva militäroffensiv kunde FN:s säkerhetsråd enas om en resolution, påpekar Yanghee Lee.

Yanghee Lee från Sydkorea var FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar. Hon är professor vid Sungkyunkwans universitet.

Yanghee Lee från Sydkorea var FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar. Hon är professor vid Sungkyunkwans universitet. Foto: UN News Service

Yanghee Lee tror att denna passivitet stärkte militären, och att generalerna räknar med att de kan utmanövrera omvärlden även denna gång. Nyligen deltog juntaledaren general Min Aung Hlaing i ett toppmöte med de sydostasiatiska länderna i samarbetsorganet ASEAN. Där enades man om en plan på fem punkter, bland annat att våldet måste upphöra och att ett särskilt sändebud ska utses. Medan ASEAN framhållit överenskommelsen som ett genombrott är Yanghee Lee mer avvaktande.

– Militären har fortsatt sitt mördande. De försöker underminera ASEAN. Jag ser det hela som en taktik för att förhala, en taktik som ASEAN och FN spelar med i, säger hon.

Själv förespråkar Yanghee Lee en mer aggressiv strategi från det internationella samfundet:

– Ett omfattande vapenembargo, riktade sanktioner mot kuppmakarna och ett hänskjutande av situationen till Internationella brottmålsdomstolen ICC.

Yanghee Lee,

Yanghee Lee, Foto: Zoom

Hittills är det framför allt Kina och Ryssland som har stått i vägen för skarpare uttalanden och åtgärder från FN:s säkerhetsråd. Men Yanghee Lee säger att man inte kan skylla allt på enskilda medlemsländer, och menar att FN har ett eget mandat att agera:

– Varför åker inte generalsekreterare António Guterres själv till Myanmar? Om han säger ”jag kommer” skulle det vara väldigt svårt för armén att hindra honom. Hans blotta närvaro skulle kyla ner våldet åtminstone tillfälligt och ge folket en stunds andrum. Han behöver åka dit och börja prata med parterna.

Här skulle också Sverige kunna spela en roll, anser Yanghee Lee.

– Kanske svenska politiker kan övertyga generalsekreteraren om att åka, säger hon.

Khin Omar.

Khin Omar. Foto: Zoom

Även Khin Ohmar anser att enskilda länder har ett utrymme att agera:

– Just nu kastar länder bollen mellan sig, de säger att det inte går att göra mer på grund av Kina. Men enskilda länder kan göra mer. Vi vill att Sverige använder sin röst i FN.

Axel Kronholm
axel.kronholm@gmail.com

Fotnot: Arrangörer av webbinariet var Riksdagens Burmanätverk, Riksdagens tvärpolitiska grupp för mänskliga rättigheter, Svenska Burmakommittén och Amnesty International Sverige. Samtalet modererades av Brittis Edman, policychef på svenska Amnesty.

En kortare version publiceras också i nummer 2/2021.

Läs också

200 organisationer, däribland Amnesty International och HRW, kräver att FN inför vapenembargo mot Myanmar (Human Rights Watch 5 maj 2021)

Myanmar: End Threats Against Rights Group (Human Rights Watch 30 april 2021)

Myanmar: Open letter to the ASEAN and its member states: Stop the ongoing human rights violations in Myanmar (Amnesty International 23 april 2021)

Läs mer om Myanmar från Amnesty Press

Myanmar: ”Gripna journalister måste släppas fria” (23 mars 2021)

Demonstranter i Myanmar vädjar om internationellt stöd (3 mars 2021)

Övergreppen fortsätter i Myanmar (24 februari 2021)

Rohingyabarn i läger drömmer om att få gå i skolan (31 augusti 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Myanmar: Internationella domstolen kräver skydd för rohingyer (6 mars 2020)

Aung San Suu Kyi reser till Haag (10 december 2019)

Militären i Myanmar anklagas (19 juni 2019)

Myanmar: Unesco-pris för Rakhine-bevakning (19 juni 2019)

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)

Omöjligt för rohingyer att återvända till Myanmar enligt FN-experter (29 oktober 2018)

”Vi kan inte vänta” – krav på snabba åtgärder mot Myanmar (5 september 2018)

Rohingyakrisen fortsätter – trots internationellt stöd (26 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett” (6 juli 2018)

Den etniska rensningen av rohingyer fortsätter i Burma (19 mars 2018)

Kachinstaten, Burma: Jenny Hedström forskar om kvinnors roll i väpnade konflikter (6 mars 2018 – även i nummer 1/2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

Lägren i Bangladesh: Hårdnande konkurrens för långvariga rohingya-flyktingar (22 december 2017)

Amnesty anklagar: “Rohingyerna utsätts för apartheid, Rakhine-staten är en brottsplats” (28 november 2017)

Amnestyrapport: ”Apartheid i Rakhine” (21 november 2017)

Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay (29 oktober 2017)

Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)

Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)

På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)

Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)

FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)

Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)

Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)

Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)

Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010)

reportage | 2021-05-05
Av: Axel Kronholm
Även publicerad i AmnestyPress #2/2021