Omslag: Björn Öberg

Detta nummer präglas att det den 28 maj har gått 60 år sedan Peter Benensons artikel om de glömda fångarna publicerades i brittiska tidningen ”The Observer”. Det blev starten för Amnesty International. Vi gör återblickar och berättar om framgångar, bakslag och omprövningar och är med när 90 000 kom till Amnestykonsert på Nepstadion i Budapest den 6 september 1988. Dessutom om reaktioner i Uganda på domen i ICC mot LRA-ledaren Dominic Ongwen och om det digitala årsmötet.


Från detta nummer:






Konserten i Budapest lockade 90 000 besökare. Foto: Sjöbergs bildbyrå

AMNESTY60ÅR: Älskad för sina sånger om frihet och mänskliga rättigheter: Med János Bródy sjunger hela Ungern


Reportage | Av Eva-Li Johansson | 2021-06-28 | Publicerad i AP #2/2021

János Bródy står ensam inför 90 000 människor i den kyliga kvällen på Nepstadion. Så lyfter han gitarren och orden i hans frihetssång ”Om du var en ros” strömmar emot honom från publiken. I Ungern är János Bródy inte ensam i sin längtan efter frihet. – Det är nu viktigare än nånsin att vi ungrare lär oss vad de mänskliga rättigheterna innebär, säger han i en intervju i Amnesty Press. Vi återpublicerar här denna text från 1988.











Främlingar på tåg. Foto: Kaunitz-Olsson

Vad hände med informationen om den pågående Förintelsen?


böcker | Av Hannah Laustiola | 2021-05-31 | Publicerad i AP #2/2021

I boken ”Främlingar på tåg” diskuterar Klas Åmark Sverige och informationen om Förintelsen mitt under andra världskriget. Utgångspunkten är mötet den 20 augusti 1942 då SS-officeren Kurt Gerstein och den svenske diplomaten Göran von Otter är på samma tåg mellan Warszawa och Berlin. Åmark gör en trovärdig och lättillgänglig skildring som nyanserar bilden av Sveriges agerande.











Parul Sharma valdes till ordförande i svenska Amnesty i oktober 2020. Foto: Amnesty

ÅRSMÖTET2021: ”Man går sönder inombords av så hårda ord”


reportage | Av Jennie Aquilonius | 2021-05-11 | Publicerad i AP #2/2021

Det blev en stark inledning på ett av passen under årsmötets sista dag där ordförande Parul Sharma vittnade om att hon blivit utsatt för hårda ord och rasistiska påhopp. Hon lyfte vikten av jämlikhetsarbete och en empatisk kommunikation inom rörelsen. Årsmötet fattade också beslut om att arbeta för att förbättra den rättsliga situationen för ensamkommande afghanska barn och unga vuxna samt att få till ett totalstopp för tvångsåtersändanden till Afghanistan.





Protesterna i Myanmar fortsätter. Här en demonstration i Mandalay den 5 maj. Foto: EPA/TT

”FN:s generalsekreterare borde åka till Myanmar”


reportage | Av Axel Kronholm | 2021-05-05 | Publicerad i AP #2/2021

Proteströrelsen i Myanmar har lyckats hindra militären från att få kontroll över landet. Samtidigt stiger dödstalen och fler fängslas, medan hjälpen från det internationella samfundet dröjer. – Vi måste agera nu innan det är för sent, sade Yanghee Lee, FN:s tidigare specialrapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar, under ett digitalt seminarium som anordnades den 3 maj av bland andra Amnesty International Sverige och Svenska Burmakommittén.



ÅRSMÖTE2021: Ett år präglat av coronapandemin


reportage | Av Jennie Aquilonius | 2021-05-04 | Publicerad i AP #2/2021

Amnesty International fyller i maj 60 år och på måndagseftermiddagen den 3 maj inleddes det digitala årsmötet i den svenska Amnestysektionen. Amnestyåret 2020 präglades av coronapandemin, diskussioner om rasism, ekonomiska bekymmer och att generalsekreteraren Anna Lindenfors lämnade sitt uppdrag – men också framgångar i människorättsarbetet både i Sverige och internationellt. Under en vecka med digitala möten ska medlemmarna nu välja nya förtroendevalda, rösta om motioner och delta i en workshop om blixtaktioner.



Foto: Kaunitz-Olsson

Trollformeln för hur man går genom väggar – Ahmet Altan berättar om tiden i turkiskt fängelse


böcker | Av Andrea Bodekull | 2021-05-02 | Publicerad i AP #2/2021

Ahmet Altan är en av Turkiets mest inflytelse­rika och lästa författare. Efter kuppförsöket 2016 fängslades han och dömdes till tio års fängelse. ”Jag kommer aldrig mer se världen” har han skrivit under sin tid i fängelset. Samtidigt som boken kom på svenska meddelades den 14 april överraskande att Ahmet Altan ska friges.



– Per Anger-priset ger legitimitet till mitt och Abahlalis arbete och visar att den svenska regeringen, till skillnad från den sydafrikanska, värdesätter vårt arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. Priset kan även öka säkerheten för oss, säger Sibusiso Zikode. Foto: Michael Jaspan

Årets Per Anger-pristagare Sibusiso Zikode kämpar för ”skjulens folk” i Sydafrika


reportage | Av Vera Häggblom | 2021-04-29 | Publicerad i AP #2/2021

Trots att han har utsatts för mordhot och hårt motstånd fortsätter Sibusiso Innocent Zikode, mottagare av årets Per Anger-pris, att kämpa för Sydafrikas mest utsatta invånare i kåkstädernas fattigaste områden. – Jag vill uppmana regeringar att sätta markens sociala värde framför dess kommersiella värde. Vinst kan inte vara viktigare än mänskliga behov, säger han till Amnesty Press via videolänk.



Foto: Ordfront förlag

Ett isande poetiskt stridsrop om ”tvångsamhetens” brutalitet


böcker | Av Emelie Isaksen | 2021-04-20 | Publicerad i AP #2/2021

I en varsamt författad samling av känslor nedskrivna i obunden vers lyckas Alexandra Sundqvist nå någonting djupt inom läsaren. ”Tvångsamheten” är en drabbande bok i diktform om ett brinnande ämne. Med säker hand målar författaren fram ett drastiskt porträtt av folkhälsoproblemet våld i nära relationer, och låter oss komma så nära det bara går.






Arkivet: