Flyktingpolitiken i EU: ”En kapplöpning mot botten”

Den nuvarande flyktingsituationen har satt Dublinförordningen ur spel och tanken är att hela asylsystemet ska göras om. Under ett panelsamtal i Europahuset den 15 april diskuterades EU-kommissionens nya plan om ett gemensamt europeiskt asylsystem som ska fungera bättre än dagens system.

reportage | 2016-04-19
Av: Lisa Olsson
Europaparlamentarikern Cecilia Wikström (L) kommer att arbeta med den kommande revideringen av EU:s asylsystem.

Europaparlamentarikern Cecilia Wikström (L) kommer att arbeta med den kommande revideringen av EU:s asylsystem. Foto: Lisa Olsson

Den 6 april skickade EU-kommissionen ut sin plan som kan ses som ett förslag till ett förslag. De sonderar terrängen för att se hur deras idéer tas emot av EU-parlamentet, ministerrådet och i medlemsländerna, för att sedan komma med ett skarpt förslag. Europaparlamentarikern Cecilia Wikström (L) kommer att vara ansvarig för den kommande revideringen när lagförslaget kommer till EU-parlamentet.

– Det här är ett av de svåraste uppdragen jag har haft eftersom det finns mycket motstånd i medlemsländerna. Att få både EU-parlamentet och ministerrådet att komma överens blir ett tufft arbete, säger hon.

EU-kommissionen ger två alternativa färdriktningar som båda syftar till ett mer gemensamt ansvar för flyktingarna. Med det första alternativet behålls Dublinförordningens viktigaste princip – att asylansökan görs i det första mottagarlandet. Dock ska flyktingar kunna omfördelas till andra länder från ett land som tar emot stora flyktingströmmar. Det andra förslaget går längre och där ska flyktingarna fördelas inom EU utifrån en fördelningsnyckel som tar hänsyn till olika aspekter som till exempel ekonomi, arbetslöshet och kapacitet för mottagande:

– Om Dublinförordningen hade tillämpats fullt ut hade det inte varit några problem. Men det gör den inte. Dels har många länder upphört med att återföra flyktingar till Grekland. Dels tar Grekland inte fingeravtryck på alla som kommer. Dessutom finns det humanitära klausuler i Dublinförordningen som inte tillämpas, säger Cecilia Wikström.

Idomeni i norra Grekland på gränsen mot Makedonien.

Idomeni i norra Grekland på gränsen mot Makedonien. Foto: Fotis Filippou/AI

Hon menar att Dublinförordningen är ett 1900-talsinstrument som måste byggas om för att passa in i 2000-talet. Det stora problemet, enligt Cecilia Wikström, är att det inte finns någon solidaritet mellan länder och institutioner. En lagstiftning som gör det möjligt att skicka problemen någon annanstans leder till ännu mer bristande tillit:

– Just nu är det en kapplöpning mot botten – en tävling om att vara sämst på flyktingmottagande. Men det här är en situation som vi måste hantera. Det är en anomali att vi kan bygga en bankunion men inte en humanitär union. Jag vill inte att detta ska fortgå. Vi måste dela ansvar för flyktingarna.

Enligt Cecilia Wikström är den nuvarande ansvarsfördelningen ohållbar och hon nämner att Estland tog emot tio personer förra året, Kroatien 35 och Litauen 25, medan Sverige tog emot 140 000 personer.
– Balansen måste upprättas. Samtidigt får vi inte glömma att ett land som Libanon, som jag besökte förra veckan, har tagit emot syriska flyktingar som motsvarar ungefär 40 procent av sin befolkning, anser Cecilia Wikström.

Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för flyktingfrågor och migration på Amnesty och Samarie Wijekoon Löfvendahl, jurist på UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, anser att EU:s asylsystem i teorin är vettigt, men att det är stor skillnad mellan teori och praktik.

– Situationen är just nu katastrofal på vissa håll. Avtalet med Turkiet är ett hastverk som har tillkommit alldeles för snabbt. Flyktingars rättigheter kränks och det är väldigt oroväckande, säger Madelaine Seidlitz.

Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för flyktingfrågor och migration på svenska Amnesty och Samarie Wijekoon Löfvendahl, jurist på UNHCR.

Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för flyktingfrågor och migration på svenska Amnesty och Samarie Wijekoon Löfvendahl, jurist på UNHCR. Foto: Lisa Olsson

Hon ser att det finns positiva saker med EU-kommissionens idéer men är ändå oroad över att den politiska viljan till gemensamt ansvar är så svag.

– Det är en obehaglig tid nu, där folk låses in och skickas tillbaka till Turkiet. Flyktingarna utsätts för ett stort lidande, säger Madelaine Seidlitz.

UNHCR är på plats i Grekland och Turkiet och sedan avtalet mellan EU och Turkiet trädde i kraft den 20 mars har antalet människor som kommer över havet minskat.

– Vi har avbrutit delar av vår verksamhet sedan flyktingarna låses in på förvarsanläggningar. Det handlar inte längre om ett frivilligt mottagande och då kan vi inte delta. Men vi vill gärna återgå till att bistå Grekland genom att omfördela folk och hjälpa till praktiskt, säger Samarie Wijekoon Löfvendahl.

Protest i Grekland mot det nya avtalet mellan EU och Turkiet.

Protest i Grekland mot det nya avtalet mellan EU och Turkiet. Foto: Amnesty International

I det nya förslaget står det att skydd ska ges så länge det finns ett hot. Många vill dock bosätta sig permanent. Rent flyktingrättsligt finns det inte någon skyldighet att ge permanent uppehållstillstånd enligt Madelaine Seidlitz.

– Men det är det enda vettiga! Integrationen försvåras om man inte vet hur länge man får stanna. Dessutom är det svårare att bearbeta trauman om man inte vet hur länge man kan känna sig trygg. Det är också svårt att helt korrekt bedöma när situationen i hemlandet inte är farlig längre, säger hon.

Samarie Wijekoon Löfvendahl poängterar att det är viktigt att ta fram legala alternativ för att ta sig till Europa:

– Smugglarna försvinner inte för att vi sätter upp murar utan legala vägar behövs. Vidarebosättningen måste utvecklas och möjligheterna till familjeåterförening måste öka.

Lars Westbratt, statssekreterare hos migrationsminister Morgan Johansson och Katarina Areskoug Mascarenas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.

Lars Westbratt, statssekreterare hos migrationsminister Morgan Johansson och Katarina Areskoug Mascarenas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Foto: Lisa Olsson

Lars Westbratt, som är statssekreterare hos migrationsminister Morgan Johansson, ser EU-kommissionens förslag som positivt och menar att den nuvarande flyktingsituationen har visat de brister systemet har.

– Många vill inte ta emot några alls medan Sverige tar ett stort ansvar. Vi måste ha ett system där länderna delar ansvaret emellan sig. På den punkten har EU fallerat idag. Sedan måste man också se frågan vidare än bara asylsökande. Världen globaliseras och det är i grund och botten positivt, säger han.

Panelsamtalet om EU:s asylpolitik leddes av Markus Bonekramp från Europaparlamentets informationskontor i Sverige.

Panelsamtalet om EU:s asylpolitik leddes av Markus Bonekramp från Europaparlamentets informationskontor i Sverige. Foto: Lisa Olsson

Katarina Areskoug Mascarenas är chef för EU-kommissionens representation i Sverige och hon vill lyfta fram att kommissionens plan innehåller förslag på lagliga vägar inom EU och möjligheter att söka asyl i tredje land, för att inte behöva riskera livet på vägen.

– Det viktigaste är att harmonisera så att vi har en asylrätt som är likvärdig i alla EU-länder. Alla ska ligga på samma nivå, säger hon.

Enligt Katarina Areskoug Mascarenas är anledningen till att de har lagt ett ”förslag till förslag” att asylpolitiken väcker starka känslor.

– Istället för ett klart förslag lägger vi detta som möjliga vägar framåt och sedan är tanken att det ska komma ett färdigt förslag före sommaren.

Lisa Olsson
lisaolss@hotmail.com

Förslaget från EU-kommissionen finns här

Läs mer
​Grekland: Europa måste dela på ansvaret för flyktingarna och migranterna som finns i landet (Amnesty International 18 april 2016)

reportage | 2016-04-19
Av: Lisa Olsson