Det ljuva gaylivet till sjöss

Under en tid då homosexualitet var klassat som en sjukdom fann svenska homosexuella män friheten till sjöss på svenska Amerika Linien. Sjöhistoriska museets utställning Frizon visar att gaykulturen bland servicepersonalen på Amerika Linien var utbredd och accepterad. Utställningen som öppnade i veckan ingår i en satsning där flera av Stockholms museer fokuserar på hbt-personers historia i Sverige.

Sjöhistoriskamuseets utställning Frizon bygger på Arne Nilssons bok ___Såna_ (Normal förlag) som handlar om de homosexuella männen på Amerikabåtarna. Amerika Linien var ett av Sveriges starkaste varumärken under efterkrigstiden och det har gjorts många filmer, dokumentärer och böcker om de omtalade fartygen men Arnes Nilssons bok är den första som uppmärksammar gaykulturen ombord.

• Det har varit en aktiv tystnad kring det homosexuella livet på Amerika Linien. SVT gjorde en dokumentär om Amerikabåtarna för ett par år sedan men då nämndes inte ett ord om gaykulturen ombord, berättar Arne Nilsson för Amnesty Press.

Svenska Amerika Linien ägde genom åren fyra fartyg med namnet ___Kungsholm___. Här ___M/S Kungsholm___byggd 1966._ Foto:_ Sjöfartsmuseet Göteborg

Frizon ingår i paraplyutställningen Article 1 som är ett samarbete mellan Sjöhistoriska museet, Armémuseum, Nobelmuseum, Riksutställningar, Etnografiska museet, Historiska museet, Tekniska museet och SIDA. Article 1_står för den första artikeln i den _Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

Tanken med utställningen är att berätta om homo-, bi- och trans (hbt) -personer, vilka tidigare varit osynliga i historiebeskrivningen. För ett år sedan bjöd den ideella föreningen _Article 1_in museer att producera varsin utställning med hbt-perspektiv. Museerna har genom sitt deltagande fått i uppgift att granska sina arkiv och synliggöra de luckor som finns.

• Grundtanken är att syns man inte så finns man inte. Hur ska människor få sina rättigheter om man inte berättar deras historia, frågar sig Ulf Pettersson som är projektledare för Article 1.

Ett välkommet piratangrepp under kryssning med ___M/S Kungsholm___1970. _Foto:_ Sjöfartsmuseet Göteborg

Delar av utställningen ska turnera i Baltikum i höst och Ulf Pettersson anser att de museer som deltar i utställningen visat att de tagit ställning vad gäller hbt-frågor:

• Det finns en osäkerhet hos många institutioner gällande dessa frågor vilket man kan förstå. Men när vi väl tog steget så märkte vi att tröskeln inte är så hög som man tror. Med denna utställning gör museerna ett tydligt ställningstagande. Målet är att ett hbt-perspektiv sedan ska vara integrerat på Sveriges museer.

Ingwar Gemzell, före detta chefssteward på Amerika Linien, har intervjuats i Arne Nilssons bok Såna och har bidragit med foton till Frizon. Han visar upp en svartvit bild på sig själv utklädd i sjuksköterskeuniform.

• Det var ett privat party, maskerad till tusen och ett sätt för oss i besättningen att umgås. Båten bjöd på dricka, det var ett sätt för befälen att ta hand om personalen, berättar Ingwar Gemzell.

Småleende ger Ingwar Gemzell sedan ett annat exempel på öppenheten för homosexuella på Amerika Linien:

• När en passagerare vände sig till chefsintendenten och kommenterade att det var väldigt många homosexuella bland besättningen fick han till svar ”Some like chocolate, others like vanilla”. Som chef var han tvungen att visa tolerans, om han inte hade gjort det hade han inte haft många med sig.

Ingwar Gemzell som sadlade om till präst 1976 berättar att servicepersonalen var mycket populär hos passagerarna, speciellt hos äldre välbeställda änkor.

Homosexuella förbindelser mellan vuxna avkriminaliserades 1944 men ända fram till 1979 så klassade Socialstyrelsen homosexualitet som en sjukdom. Gaykulturen på Amerika Linien var inte något besättningen pratade om när den kom i land.

• Det var ett annat klimat i Sverige under den tiden. De gifta och heterosexuella männen var rädda att bli stämplade eller utpekade som homosexuella. Men i min studie så berättar många homosexuella män att de hade relationer med män som var gifta eller såg sig själva som heterosexuella, säger Arne Nilsson.

Det var främst servicepersonalen på intendenturavdelningen som var öppet homosexuell. Bland befäl och maskinarbetare fanns en starkare machokultur men alla kände till och accepterade gaylivet ombord. Arne Nilsson tror att en orsakt till toleransen mot homosexuella på Amerika Linien var det lätta livet ombord på lyxkryssningarna.

• Det var glad stämning ombord, man hade semester, drack alkohol och var isolerad från normerna på land, menar Arne Nilsson.

Johanna Haverlind, projektedare för Sjöhistoriska museets utställning ___Frizon___. Här med Arne Nilsson, docent och forskare i sociologi samt författare till boken ___Såna___.

Till skillnad från Sjöhistoriska har många av de andra museer som deltar i utställningen haft svårt att hitta material om hbt-personer då detta inte är något som officiellt dokumenterats under åren. Nobelmuseet har av denna anledning valt att skildra temat utanförskap generellt. Med några få kvinnor som undantag är de flesta nobelpristagare presenterade som heterosexuella män.

På utsidan av Nobelmuseets paviljong möts man av en bildskärm där nobelpristagarna flimrar fram efter varandra och representerar ”Insiders”, normen i samhället. För att få veta mer om hur det är att vara en ”outsider” får man gå in i paviljongen. Där har Nobelmuseum låtit tre experter i Nobelkommittén välja sina "favoritutanförskapare". Fysikprofessorn Anders Bárány valde ut Albert Einstein. Einstein får tillsammans med två andra nobelpristagare, Dalai Lama och Nelson Mandela representera utanförskap i form av ”fel” etnicitet

• Einsteins teorier blev inte accepterade när de publicerades men Einstein hade också ett utanförskap på grund av sin etnicitet. Som jude i Hitlers Tyskland blev han tvingad i landsflykt, berättar Peter Zander, intendent på Nobelmuseet.

Armémuseets utställning består av stora fotografier av soldater i helporträtt där ansiktena är övertäckta. Först 1999 kom den första soldaten ut öppet som homosexuell.

Johanna Väpnargård presenterar Armémuseets utställning som behandlar försvarsmaktens normer vad gäller kön och sexualitet.

• Det finns ett kvinnofientligt och homofobiskt klimat som är inbitet i väggarna hos försvarsmakten. Nu har man tagit krafttag emot detta i form av att man satsar på utbildning inom jämställdhets- och hbt-frågor inom alla nivåer inom militären, säger Johanna Väpnargård, museipedagog på Armémuseum.

En soldat är en soldat är en soldat är en soldat heter utställningen som vill reflektera över föreställningarna om vad en militär är.

• En soldat är inte bara soldat i första hand utan också människa och det är en fundamental rättighet att kunna vara öppen med sin homosexualitet. Det handlar inte bara om respekt utan också praktiska ting. När det gäller exempelvis utlandsuppdrag så är det viktigt att försvarsmakten har information om vem närmaste anhörig är om det skulle hända något i fält, menar Johanna Väpnargård.

Det är en övervikt av män i utställningen då det nästan inte finns något dokumenterat om homosexuella kvinnor. Sjöhistoriska museet ska under utställningen påbörja en insamling med material från besökarna och hoppas då få in mer material om kvinnor. Ulf Pettersson säger att utställningens brist på material visar på ensidigheten i vår historia.

• Den manliga historiebeskrivningen lämnar ute många grupper och av alla kategorier är den lesbiska kvinnan den som är fullständigt utelämnad ur historiebeskrivningen. En del av utställningen är att visa på den tomheten. Det finns en hierarki i att vara utelämnad och vår utställning visar att det är såhär historien har sett ut, säger Ulf Pettersson.

Text: Nina Eneroth

Bild: Johanna Smulter

Artikel 1, utställningen

Amnesty hbt-gruppen

”Utländska bögar, åk hem”, Amnesty Press 4 juni 2008

”Homosexuella ska ut ur landet”, Amnesty Press 26 maj 2008