ÅRSMÖTE2019: I Gävle ska Amnesty fatta besluten

På fredagen öppnade Amnesty sitt årsmöte som i år hålls på Högskolan i Gävle. Omkring 200 röstberättigade medlemmar ska under helgen gå på seminarier om mänskliga rättigheter, diskutera kommande kampanjer och ta ställning till ett stort antal motioner och förslag från styrelsen. Ett beslut ska tas om Amnesty ska avskaffa direktdemokratin och införa representativ demokrati med lokalavdelningar som utser ombud till årsmöten.

reportage | 2019-05-11
Av: Ulf B Andersson
 Landshövding Per Bill välkomnade Amnestys årsmöte till Gävle.

Landshövding Per Bill välkomnade Amnestys årsmöte till Gävle. Foto: Annie Beckman

Årsmötet inleddes av landshövdingen i Gävleborg, Per Bill, tidigare moderat riksdagsledamot 1994-2015. Han var stolt över sitt län, och då inte bara att Brynäs har tagit flest hockeyguld, utan också i synen på rovdjur:

– Här har vi alla de fem stora rovdjuren och vi har upptäckt att istället för att skjuta vargar kan man låta turister ta kort på dem. Vi har sex rovdjursföretag som tar hand om turister. En bra varg behöver inte vara en död varg. Och vi strävar efter att så mycket som möjligt ska tillverkas lokalt. Istället för att köpa ett ekologiskt äpple från Nya Zeeland kan det vara värt att ta hand om fallfrukten i den egna trädgården.

Men det fanns också allvarligare saker där Per Bill var stolt och han sade att det kanske är sällan länsstyrelsen i Gävleborg och Amnesty står i armkrok på barrikaderna men det finns sammanfallande intressen:

– Gävleborg är det län i Europa som per capita har tagit emot flest flyktingar i hela Europa. Och vi har gjort det utan bränder och attentat.

Han berättade hur han 2015 tog initiativ till ett möte med länets tio kommunalråd och oppositionsråd och alla var överens om att fortsätta ta emot flyktingar. På länsstyrelsen hade man sedan 2016-2017 tagit emot totalt 52 praktikanter för att bidra till att nyanlända skulle få det lättare att komma ut på arbetsmarknaden.

Per Bill beklagade att allt fler nu tror på flyktingstopp och vill bygga murar för att hindra migration.

– Amnesty, ni gör i dessa tider ett fantastiskt arbete för att stå upp för alla människors lika värde och ert arbete har haft stor betydelse för en av länets invånare, Fikru Maru, som satt fängslad i Etiopien. Nu är han fri. Jag hoppas också att Dawit Isaak i grannlandet Eritrea, om han fortfarande lever, ska kunna återvända hem till Sverige.

 Amnestymedlemmar från hela Sverige och gäster från hela världen anlände på fredagen till Gävle.

Amnestymedlemmar från hela Sverige och gäster från hela världen anlände på fredagen till Gävle. Foto: Annie Beckman

Årsmötet öppnades sedan formellt av sektionens ordförande Amanda Jackson. Hon pekade på att det varit ett år med flera nya saker:

– Vi har jobbat mycket med medlemsdemokratiprojektet som nu har resulterat i ett förslag till beslut på det här årsmötet och vi har börjat jobba med jämlikhetsdata. Dessutom har två Amnestyrapporter kommit om Sverige; EU-migranter och våldtäkter.

Den svenska Amnestysektionen har en stabil ekonomi, förklarade kassören Mårten Rosander. Intäkterna uppgick år 2018 till 122,5 miljoner. Av dessa intäkter överfördes 41,2 miljoner till den internationella Amnestyrörelsen.

– Förra året innebar lägre intäkter än 2017, sade Mårten Rosander men det året kännetecknades av ett mycket stort arv som Amnesty fick.

 Över 200 röstberättigade Amnestymedlemmar har samlats på Högskolan i Gävle.

Över 200 röstberättigade Amnestymedlemmar har samlats på Högskolan i Gävle. Foto: Annie Beckman

Antalet medlemmar fortsatte minska och vid årsskiftet var 96 058 personer medlemmar, jämfört med 98 635 personer år 2017. Även antalet regelbundna bidragsgivare minskade och är nu 3 657 personer.

Amnestyfonden har sedan 1966 förmedlat stöd till utsatta människorättsförsvarare och politiskt förföljda.

– Förra året gjorde Fonden 137 insatser i 69 länder, berättade Fondens ordförande Svante Sandberg. Omkring 2 000 personer fick hjälp från Fonden. Vi kunde se att det var en fördubbling av insatser när det gäller hbtqi-personer. Här kan det vara värt att tänka på att det inte sällan handlar om personer som inte bara brutalt förföljs av staten utan också stöts bort av familjen.

Amnestys generalsekreterare Anna Lindenfors pekade på att svenska sektionen jobbat på ett nytt sätt under förra året. Det handlade om kampanjen ”Inte min röst” under valrörelsen för att belysa det hårdnande debattklimatet.

– Vi fick stöd av 50 organisationer och 30 000 personer. Vi hade också flera hundra aktivister som hjälpte oss i kampanjen mot förslagen om tiggeriförbud i en rad kommuner. Vi arbetade för kvinnors rättigheter och Teodora del Carmen Vásquez frigavs i abortförbudets El Salvador och fick i november svenska regeringens Per Anger-pris.

Idag har svenska Amnesty drygt 96 000 medlemmar. Enligt de nuvarande stadgarna har samtliga medlemmar rätt att närvara och rösta på årsmöten. De senaste åren har dock antalet deltagare minskat, med förra årets möte i Göteborg som ett undantag då nästan 250 röstberättigade anmälde att de skulle komma. Då hade dock sektionen valt att kombinera årsmötet med kampanjutbildning. När det var årsmöte i Göteborg år 2006 deltog 266 röstberättigade medlemmar. Då hade Amnesty 58 819 medlemmar.

Tidigare styrelseledamoten Natasja Persson var en av årsmötesdeltagarna. Här med Kaspian.

Tidigare styrelseledamoten Natasja Persson var en av årsmötesdeltagarna. Här med Kaspian. Foto: Annie Beckman

Frågan om interndemokratin har de senaste åren utretts noga och till årets årsmöte har styrelsen lagt fram ett förslag om en representativ demokrati där nyskapade lokalavdelningar ska utse totalt 100 ombud som ska ha rösträtt på årsmöten. Lokalavdelningarna kommer ersätta de nuvarande distrikten. Alla sektionens medlemmar föreslås ha rätt närvara på årsmöten med yttrande- och förslagsrätt. De ska enligt förslaget kallas observatörer.

Tidigare förslag om representativ demokrati har röstats ned av årsmöten men förslaget denna gång anses vara bättre förankrat.

Bland andra frågor årsmötet ska ta ställning finns motioner om material på engelska, enklare boende för deltagare i aktivistevenemang och arbetet mot dödsstraff. I en motion föreslås också att de omfattande krigsbrotten i Indokina ska utredas och att personer USA:s förre utrikesminister Henry Kissinger ska ställas inför rätta.

Protest under årsmötet mot att polis slagit ner Pridefirande i Ankara den 10 maj.

Protest under årsmötet mot att polis slagit ner Pridefirande i Ankara den 10 maj. Foto: Lisa Tistad

Ett Amnestyårsmöte är dock inte bara seminarier och diskussioner. På fredagen greps minst 25 studenter vid ett universitet i Turkiets huvudstad Ankara när polisen ingrep och med våld stoppade ett Pridefirande. På lördagen samlades deltagare i Amnestys årsmöte under lunchen för att visa sin solidaritet med hbtqi-aktivisterna i Ankara.

Ulf B Andersson

Läs mer om Amnestys årsmöte i Gävle

ÅRSMÖTE2019: Osai Ojigho, chef för Amnesty Nigeria: ”Årsmötet har varit en ögonöppnare för mig” (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Hur inkluderande är Amnesty? (16 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Marielle har blivit en symbol för motståndet” (14 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Få våldtäktsfall leder till åtal (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Nej till representativ demokrati – fortsatt direktdemokrati i Amnesty (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Het debatt om tiggeriförbud (13 maj)

ÅRSMÖTE2019: Amnesty manifesterade för utsatta EU-medborgare (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Vi kämpar för Moder Jord” – kampen mot gruvdrift i Pondoland (11 maj 2019)

reportage | 2019-05-11
Av: Ulf B Andersson