Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay

Vid en lugn gata hörs ljudet av barns röster genom ett öppet fönster. De reciterar unisont verser ur Koranen. Den lilla muslimska skolan ligger dold i ett muromgärdat område där endast muslimer bor. Det är en lugn oas i staden Mandalay som är den näst största staden i det huvudsakligen buddistiska Burma (Myanmar). Nyhetsbyrån IPS rapporterar från Mandalay.

reportage | 2017-10-29
Av: Pascal Laureyn(IPS/Rangoon)
Vägen in till Joon-kvarteren i staden Mandalay. Till följd av det spända läget mellan muslimer och buddister hålls entrégrinden låst om nätterna.

Vägen in till Joon-kvarteren i staden Mandalay. Till följd av det spända läget mellan muslimer och buddister hålls entrégrinden låst om nätterna. Foto: Pascal Laureyn/IPS

Stillheten verkar råda här i de smala gränderna som leder fram till Joon-moskén. Men sedan några år hålls grinden in till området låst om nätterna. Efter århundranden av fredlig samexistens ökar spänningarna mellan muslimer och buddister. Invånare i området känner sig inte trygga här längre.

– Ibland försöker buddistmunkar skrämma oss genom att ropa religiösa slagord. De kallar oss "kalar", ett ord för muslimer som används för att förolämpa oss, säger U Wai Li Tin Aung, som arbetar i Joon-moskén som är den största i staden Mandalay.

Han menar att spänningarna är resultatet av konflikten i delstaten Rakhine i västra Burma. Där förföljer och mördar militär och milis dem som tillhör det muslimska minoritetsfolket rohingyer. Sedan augusti har minst 600 000 rohingyer flytt till grannlandet Bangladesh. FN menar att det handlar om etnisk rensning.

Regeringens propaganda och den fientliga inställningen bland landets buddister riktas inte enbart mot rohingyer i Rakhine. En del burmeser menar att alla muslimer är terrorister som vill ta över landet. I och med den gradvisa demokratiseringen har kontrollen över medierna minskat och extremistiska uppfattningar har fått fritt spelrum. I stora delar av samhället har rasismen blivit normaliserad. Många befarar att våldet mot muslimerna har blivit accepterat.

U Wai Li Tin Aung är orolig:

– Regeringen gör ingenting. Våra butiksägare blir ibland trakasserade av munkar. Men när vi ringer polisen kommer de aldrig. Lagarna gynnar burmesiska buddister.

Förr var det annorlunda. Det muslimska området runt Joon-moskén har en speciell historia. Mindon Min, Burmas näst sista kung, överlämnade detta område till muslimerna 1863. Monarken hade grundat den nya huvudstaden Mandalay och i hans administration arbetade främst muslimer. Men detta verkar vara bortglömt och nu utsätts invånarna för diskriminering.

Pathe Aye Maung visar upp sitt och sin sons identitetskort. Båda är officiellt registrerade som muslimer. På faderns identitetskort står det att han tillhör panthee, en etnisk grupp som är officiellt erkänd i Burma. Men hans son är registrerad som ”indier” vilket betyder att det betraktas som att han vistas illegalt i landet.

– När min son gick för att protestera mot detta sattes han i fängelse, säger Pathe Aye Maung.

Detta är en verklighet som landets rohingyer känner till allt för väl. De har bott i Rakhine i århundraden men har utsatts för diskriminering sedan landet blev självständigt 1948. Medierna och regeringen benämner dem aldrig som rohingyer, att göra det skulle tolkas som ett erkännande av deras rättigheter, i stället kallas de ”bengaler” – och betraktas som illegala migranter som borde återvända hem.

En stor grupp buddister känner att deras kultur och religion är hotad av ”utlänningar”. De är rädda för så kallad islamisering. De befarar att Burma kommer att utvecklas i samma riktning som Indonesien, ett buddistiskt land som senare blev muslimskt. Många betraktar muslimer med misstro. Vissa religiösa ledare har försökt att använda oron för att mana till våld mot muslimer.

– Vi låter oss inte provoceras. Vad än extremistiska munkar säger håller vi oss lugna och håller fred. Det har vår religion lärt oss. Vi använder inte våld, säger U Wai Li Tin Aung.

Men det fungerar inte alltid. År 2014 skakades Mandalay av våldsamma upplopp. Staden har kommit att bli ett starkt fäste för den buddistiska kulturen. Den tändande gnistan var att en buddistisk kvinna uppgavs ha blivit våldtagen av en muslimsk man. Nationalistiska munkar hetsade på och den falska uppgiften spreds som en löpeld på sociala medier. Det resulterade i våld på gatorna. En buddist och en muslim dödades.

U Wai Li Tin Aung tillsammans med två av sina barn. Han arbetar i Joon-moskén som är den största i staden Mandalay.

U Wai Li Tin Aung tillsammans med två av sina barn. Han arbetar i Joon-moskén som är den största i staden Mandalay. Foto: Pascal Laureyn/IPS

Under dessa tumultartade dagar gjorde polisen en räd mot Joon-moskén. De beslagtog bland annat käppar som gömts i ett bönerum.

U Wai Li Tin Aung betonar att dessa endast skulle användas vid en attack mot moskén.

– Alla var rädda vid denna tidpunkt. Vi kunde inte förvänta oss något skydd från militären eller polisen, säger han.

Våldet ledde till ytterligare polarisering mellan muslimer och buddister. Kritiker menar att armén och regeringen använder detta för att avleda uppmärksamheten från politiska tillkortakommanden.

Att inrikta sig på ”utländska jihadister” är ett sätt att signalera till medborgarna att armén är en trovärdig beskyddare av landet. Det är ett sätt att behålla greppet om ekonomin, även sedan Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD kommit till makten efter valet i november 2015. För muslimerna har den demokratiprocess som lovordats inte gett några tydliga resultat än. För första gången sedan Burma blev självständigt finns det ingen muslimsk ledamot i parlamentet.

Men alla sympatiserar inte med extremisterna och de flesta buddister kommer bra överens med sina muslimska grannar. En buddistisk fruktförsäljare vandrar genom de muslimska kvarteren med sina varor på huvudet:

– Det är beklagligt att det finns en konflikt. Jag har kommit hit under många år och aldrig haft några problem. Varför skulle det vara problem nu? Det skulle bara vara dåligt för affärerna.

Internationella biståndsgivare lovade vid ett möte i Genève den 23 oktober att bistå med mer än 344 miljoner dollar för att hantera den humanitära krisen i samband med att rohingyer flytt till Bangladesh. Vid mötet kallades situationen i Burma för ”den snabbast växande flyktingkrisen i världen”.

Pascal Laureyn
IPS/Rangoon

Läs också

​Burma: Brott mot mänskligheten utförd av militär (Amnesty International 18 oktober 2017)

Läs mer från Amnesty Press

Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)

Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)

På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)

Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)

FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)

Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)

Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)

Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)

Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010)

reportage | 2017-10-29
Av: Pascal Laureyn(IPS/Rangoon)