Demonstranter i Myanmar vädjar om internationellt stöd

Demonstranter i Myanmar vädjar nu om hjälp från omvärlden för att få ett slut på militärjuntans övervåld. Samtidigt varnar bedömare för att säkerhetsstyrkorna tillslag kommer att bli allt hårdare ju längre protesterna mot militärkuppen fortsätter. De senaste dagarna har allt fler människor dödats när polis och militär öppnat eld mot demonstranter.

reportage | 2021-03-03
Av: Larry Jagan

Protest den 9 februari i Myanmars största stad Rangoon (Yangon) mot militärkuppen. Foto: VOA Burmese/Wikimedia

Sedan militären grep makten den 1 februari har en omfattande kampanj av civilt motstånd och gatuprotester lamslagit Myanmar.

I helgen öppnade polis och militär eld med skarp ammunition i ett antal städer i landet och enligt FN:s människorättskontor dödades 18 demonstranter medan över 30 skadades. Lokala människorättsgrupper uppger dock att det verkliga antalet dödade och skadade är betydligt högre.

Flera ögonvittnen berättar samtidigt för nyhetsbyrån IPS om hur polisen utför våldsamma razzior mot bostäder där de genomför husrannsakningar och godtyckligt griper människor. Strax efter kuppen meddelade militären att detta förfarande är lagligt.

– Det råder krigstillstånd. Våra samarbetspartners rapporterar om samma sak över hela landet – att juntans styrkor terroriserar civila, berättar företagaren Walter Khun, i Rangoon (Yangon).

De senaste dagarna har det kommit mängder av rapporter om hur poliser plundrat människors bostäder och butiker.

– De håller på att förvandla landet till ett stort slagfält, säger en annan lokal företagare, Zaw Naing, till IPS.

Över hela landet har allt fler poliser och soldater sänts ut, och förstärkningar har bland annat skickats till de strategiskt viktiga städerna Mandalay, Mawlamyine, Monywar, Taunggyi och Dawei.

Statskansler Aung San Suu Kyi greps den 1 februari när militären tog makten. Den 1 mars åtalades hon för att ha uppviglat befolkningen. Hon är sedan tidigare åtalad för att ha brutit mot landets importlagar och katastroflag i samband med pandemin. Foto: Claude TRUONG-NGOC/Wikimedia

Den 2 mars rapporterades det om oregelbunden skottlossning i olika delar av landets största stad Rangoon. I en del av staden tränade säkerhetsstyrkor genom att låta krypskyttar ligga på marken och ta sikte med sina gevär. Juntan har även satt upp barrikader och spärrat av vissa gator för att förhindra att demonstranter ska kunna fly från en del av staden till en annan.

Den 2 mars beordrades alla större butikscenter i Rangoon att stänga. Många större matbutiker håller också stängt. Vissa bedömare menar att detta ingår i en strategi för att förhindra att demonstranter ska kunna gömma sig i dessa butiker efter nya sammanstötningar med säkerhetsstyrkorna.

Omvärlden har fördömt juntans agerande, men flera demonstranter menar att det internationella samfundet måste göra mer.

– De som protesterar blir skjutna. Vi är väldigt arga och upprörda. Hur många dödade krävs det innan FN agerar?, säger 30-åriga Ma Myint från Rangoon, till IPS.

Thiri Kyaw Nyo är en annan ung välutbildad myanmarier som menar att befolkningen nu måste få hjälp utifrån:

– FN, USA och hela världen ser vad som händer – men när tänker de agera? Vi är i behov av en internationell intervention baserad på behovet av skydd. Det krävs åtgärder nu, annars kommer mer blod att spillas.

Aung San Suu Kyi, som var statskansler före kuppen, och flera andra politiska ledare och människorättsförsvarare har suttit frihetsberövade ända sedan kuppen. I veckan har det kommit rapporter om att regionala företrädare vädjat till juntan att frige Aung San Suu Kyi och andra ledare för hennes parti NLD.

Myanmars FN-representant Sa Sa, som företräder parlamentet, säger att militärens agerande är kriminellt – och att juntans ledare bör ställas inför rätta vid internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag. Sa Sa utsågs den 22 februari av The Committee Representing Pyidaungsu Hluttaw (CRPH), en grupp parlamentariker som har gått under jorden, att representera CPRH i FN.

– Det är de som borde sitta fängslade i stället för våra ledare. De måste ställas till svars. Det internationella samfundet måste agera för att skydda de oskyldiga och försvarslösa människor som har vågat ta strid med de skurkar som nu har tagit kontrollen över vårt land, säger Sa Sa till IPS.

Myanmars FN-representant Kyaw Moe Tun tog den 26 februari avstånd från juntan. Foto: Youtube

I ett känsloladdat tal inför FN:s generalförsamling den 26 februari valde Myanmars FN-representant Kyaw Moe Tun att ta avstånd från militärjuntan. Juntan meddelade efter detta tal att han fått sparken.

Många experter varnar samtidigt för att våldet från säkerhetsstyrkorna kommer att förvärras. Analytiker menar att militärens svar på protesterna hittills har varit relativt återhållsamt, jämfört med hur de agerat tidigare – bland annat i samband med att armén krossade den stora demokratirörelsen 1988. Nu finns det dock en oro för att tålamodet är på väg att ta slut och att säkerhetsstyrkorna kommer att slå till hårdare mot protesterna och den pågående kampanjen av civil olydnad.

Säkerhetsstyrkorna har också gradvis börjat agera hårdare, vilket inte minst söndagens dödsskjutningar visade.

Sa Sa säger att protesterna kommer att fortsätta – trots övervåldet:

– Vi måste visa armén att vi inte kommer att ge oss, att vi inte kommer att försvinna. Vår rörelse är icke-våldsam. Våra vapen består av våra röster, våra mobiltelefoner och de sociala medierna.

Proteströrelsen har gjort det mycket svårt för juntan att styra landet. Bankerna är stängda, myndighetskontoren står tomma och landets bränslelager håller på att ta slut. De flesta sjukhus, universitet och skolor är stängda, liksom många fabriker.

De flesta som är ute på gatorna och protesterar är unga. Men rörelsen mot juntan är betydligt bredare än så. Många är samlade runt kravet på att Aung San Suu Kyi ska släppas fri och att militären ska acceptera resultatet av det val som hölls i november 2020, vilket tydligt vanns av NLD.

Lärare i Hpa-An, huvudstad i delstaten Kayin, demonstrerar den 9 februari mot kuppen. Foto: Ninjastrikers /Wikimedia

Mängder av tjänstemän, läkare och sjukhuspersonal har fortsatt att strejka i protest mot kuppen. En läkare som varit med och organiserat protestkampanjen i staden Mandalay säger att de inte kommer att ge vika – trots hot från militären.

– Vi kommer att skydda demokratin och kommer inte att ge oss förrän kuppmakarna har besegrats, säger läkaren, som inte vill bli citerad med sitt namn.

Myo Win som är ordförande för en organisation som bekämpar fattigdom säger till IPS att rörelsens mål inte bara är att se till att folkvalda politiker och människorättsförsvarare blir frisläppta:

– Målet är att övergången till demokrati ska slutföras, att författningen ska rivas upp och ersättas av en demokratisk konstitution och att militärdiktaturerna upphör för alltid.

Samtidigt har lokala grupper bildats i olika bostadsområden i Rangoon för att övervaka polisens aktiviteter.

– Det är en katt och råtta-lek mellan säkerhetsstyrkor och demonstranter, berättar en person som var med under de stora protesterna 1988 och som nu använder en walkie-talkie för att samordna kontakter mellan olika protesterande grupper.

De flesta IPS talar med säger samma sak – de tänker inte ge upp oavsett hur säkerhetsstyrkorna agerar. Ma Myint säger att det är landets framtid som står på spel:

– De försöker ta framtiden ifrån oss. Vi hade börjat se fram emot en ljusare tillvaro, men nu har allt plötsligt blivit mörkt igen.

Sakura Ra har slutat sitt arbete på en reklambyrå för att kunna delta i de dagliga protesterna.

– Vi slåss för frihet och demokrati – och för vår och våra barns framtid. Och vi kommer att fortsätta ända till slutet, vi kommer aldrig att ge upp, säger hon till IPS.

Larry Jagan
IPS/Bangkok

Läs också

Another Bloody Day in Myanmar: At Least 28 Protesters Slain by Military (Irrawaddy 3 mars 2021)

Myanmar: Post-Coup Legal Changes Erode Human Rights (Human Rights Watch 2 mars 2021)

Myanmar: Amid surging death toll, end use of lethal force immediately (Amnesty International 1 mars 2021)

Läs mer om Myanmar från Amnesty Press

Övergreppen fortsätter i Myanmar (24 februari 2021)

Rohingyabarn i läger drömmer om att få gå i skolan (31 augusti 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Myanmar: Internationella domstolen kräver skydd för rohingyer (6 mars 2020)

Aung San Suu Kyi reser till Haag (10 december 2019)

Militären i Myanmar anklagas (19 juni 2019)