ALMEDALEN2017: ”Tiggeriförbud kan vara en inskränkning av yttrandefriheten”

Går det att förbjuda människor att tigga på gatan, och samtidigt respektera de mänskliga rättigheterna? Och vad bör Sverige egentligen göra för de utsatta EU-medborgarna som sitter på gatan? En viss vägledning gavs i frågan, när Johanna Westeson och Thomas Hammarberg möttes i ett samtal på Almedalen under torsdagen.

reportage | 2017-07-09
Av: Fanny Hedenmo
”Vi måste granska argumenten som lyfts fram mot tiggeriet – vad handlar det om egentligen?” sade Amnestys sakkunniga inom diskrimineringsfrågor, Johanna Westeson.

”Vi måste granska argumenten som lyfts fram mot tiggeriet – vad handlar det om egentligen?” sade Amnestys sakkunniga inom diskrimineringsfrågor, Johanna Westeson. Foto: Fanny Hedenmo

Frågan om tiggeriförbud engagerar. Det var alldeles tydligt när Amnestys seminarium "Är ett tiggeriförbud förenligt med de mänskliga rättigheterna?" hölls under torsdagseftermiddagen på Almedalen.

Under det gulvita tältet, på Hamnplan vid vattnet i Visby, blev luften snabbt kvav i den plötsliga sommarhettan; längst bak fick besökare stå upp för att ta del av samtalet mellan Johanna Westeson, sakkunnig inom diskrimineringsfrågor på svenska Amnesty, och Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, under ledning av Madelaine Seidlitz, jurist på svenska Amnesty.

I centrum för samtalet stod, såklart, mänskliga rättigheter. Och enligt Johanna Westeson finns ett uppdämt behov av att påminna om Sveriges folkrättsliga åtaganden.

– En sak vill jag göra väldigt klart, sade hon och spände ögonen i publiken:

– Och det är att medborgerliga rättigheter, som att rösta, och mänskliga rättigheter, som rätten till skola, sjukvård, vatten och sanitet, är två olika saker. Sverige har ett ansvar att alla som vistas här, även de som inte är svenska medborgare, får tillgång till det som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna tillskriver varje människa. Det är inget NGO-flum, det är folkrätt.

Anförandet möttes av applåder. Och kanske hördes de ända till Sverigedemokraternas tält, som stod en bit därifrån. SD väckte redan år 2011 frågan om att införa ett tiggeriförbud – ett förslag som idag även stöds av Moderaterna. Hur de andra riksdagspartierna står i frågan är svårare att avgöra. De flesta är emot ett generellt förbud, men Socialdemokraterna har öppnat för åtgärder som bland annat gör det lättare att avhysa människor från privat mark.

Thomas Hammarberg ställde sig frågande till den faktiska implementeringen av ett generellt förbud mot tiggeri. Vad ska tillåtas och vad ska förbjudas? Ska det bli förbjudet att be en bekant om pengar på stan, att spela ett instrument i tunnelbanan? Givetvis inte, slog han fast.

– I förlängningen kommer förespråkarna för ett förbud att behöva definiera exakt vilken grupp de vänder sig mot, och då blir det alldeles tydligt att det är en specifik grupp de pratar om, sade Thomas Hammarberg.

 Thomas Hammarberg har många gånger varit i Rumänien och på nära håll sett vilken utsatthet landets romska befolkning befinner sig i.

Thomas Hammarberg har många gånger varit i Rumänien och på nära håll sett vilken utsatthet landets romska befolkning befinner sig i. Foto: Fanny Hedenmo

Men Johanna Westeson påtalade också den motsägelsefulla hållning hos de partier som inte stödjer ett generellt förbud. Även hos dessa politiker tycks strategin vara att göra så lite som möjligt, för att inte ”smutsa ner händerna”, menade hon, och tillade att deras argument ofta faller på sin egen orimlighet. Detta exemplifierades tydligt i ett samtal mellan Johanna Westeson och en riksdagsledamot, om rätten till skolgång för de utsatta EU-medborgarna.

Riksdagsledamoten, berättade Johanna Westeson, lyfte fram risken att det mellan barnen skulle skapas djupa klassklyftor: ”hur skulle det se ut om de här barnen ska gå i skolan, ska de samtidigt bo i tält eller en husvagn? Jag vill inte ha ett skuggsamhälle”, ska ledamoten ha sagt.

– Och jag svarade, nej, jag vill inte heller ha ett skuggsamhälle. Men vi har ju redan det! Och följden av att inte göra någonting alls blir att barnen inte får tillgång till skolgång överhuvudtaget. Hur kan det anses vara en hållbar strategi, sade hon.

Thomas Hammarberg gav ett annat exempel från Stockholms kommun, där förslaget om att uppföra bajamajor intill de provisoriska tältlägren nekades av borgarrådet med ansvar för dessa frågor.

Åtgärden skulle kunna uppfattas som en signal om att fler tiggande EU-medborgare är välkomna dit, ska svaret då ha blivit.

– Jag menar att det speglar en människosyn som går emot allt som har med mänskliga rättigheter att göra, sa Thomas Hammarberg.

Samtalet letade sig vidare, till de juridiska processer som pågår i de länder där tiggeri är en politisk fråga. I Genève i Schweiz bötlades en rumänsk kvinna förra året för att ha tiggt på gatan, och fallet ska nu prövas i Europadomstolen i Strasbourg. Det finns goda möjligheter att utfallet kan ge juridisk vägledning kring hur förbud mot tiggeri förhåller sig till de mänskliga rättigheterna, tror Johanna Westeson.

– I Österrike, Kanada och USA har man också tagit ställning till liknande fall, och i flera instanser har man kommit fram till att ett tiggeriförbud kan innebära ett inskränkande av en människas yttrandefrihet, eftersom det i förlängningen handlar om att förbjuda någon att uttrycka sin nöd, sade hon.

Tvångsvräkning i augusti 2013 av en bosättning med romer i Craica i Rumänien.

Tvångsvräkning i augusti 2013 av en bosättning med romer i Craica i Rumänien. Foto: Sanse Egale/ Romani CRISS/AI

Att de människor som tigger på svenska gator – där majoriteten är hemmahörande i Rumänien – befinner sig i stor nöd i sitt hemland, har Amnesty länge konstaterat. Trots att det är svårt att veta exakt hur många av dem som är romer, finns det starka skäl att tro att det rör sig om de allra flesta, sade Thomas Hammarberg. Och i Rumänien är antiziganismen oerhört utbredd, påpekade han:

– Från mina besök i Rumänien kan jag konstatera att det verkligen rör sig om en samhällelig underklass. Djupet i rumäners fördomar mot romer saknar motstycke. De ses som kriminella och knappt människovärdiga och de förvägras alltifrån skolgång till sjukvård och arbete.

Den oerhörda utsattheten som dessa människor lever i måste mötas med ansvar och respekt för de mänskliga rättigheterna, var slutsatsen. Och till syvende och sist ligger ansvaret på kommunerna, sade Thomas Hammarberg.

– Vi ser att i de kommuner där det har funnits ett engagemang för konkreta lösningar har det gått framåt. Men i de kommuner där man bara har velat bli av med de som tigger, har det uppstått konflikter. Jag hoppas att kommunerna kan börja röra sig mot att hitta konkreta lösningar, sa han.

Amnestys seminarium om tiggeriförbud lockade stor publik.

Amnestys seminarium om tiggeriförbud lockade stor publik. Foto: Jennie Aquilonius

Uttalandet provocerade fram en spontan fråga från en kvinna i publiken.

– Vad är det för konkreta lösningar, då?

Thomas Hammarberg passade mikrofonen till en kommuntjänsteman från Göteborgs kommun, Ulrika Falk, som råkade befinna sig bland åhörarna.

– För oss var frågan om skolgång en ickefråga – det var en självklarhet från början att alla barn ska gå i skolan. Och nu har vi en handlingsplan och ett gott samarbete mellan alla instanser, sade hon, och fortsatte:

– Det har inte lockat fler människor till Göteborg – utan satt barnen som redan fanns i kommunen i en bättre situation.

Hennes korta inpass möttes av rungande applåder.

Fanny Hedenmo
fanny.hedenmo@gmail.com

Läs mer från Amnesty Press

ÅRSMÖTE2017: Kränkningar av utsatta EU-medborgare i Sverige ska utredas av Amnesty (6 maj 2017)

En stark berättelse om överlevnad (11 december 2016 – recension av ”Jag är Gina”)

Non Grata i ett kallt Europa (27 maj 2016)

Katarina Taikon åter i debatten (1 oktober 2015)

ALMEDALEN2015: Romers rättigheter väger lätt i EU (5 juli 2015)

MR-DAGARNA I UMEÅ: ”Varför har vi inte fått veta? Det här handlar ju också om Sveriges historia” (17 november 2014)

ALMEDALEN: Het debatt om Sveriges nationella minoriteter och svenska staten (7 juli 2014)

Romskt motstånd i anti­ziganismens Ungern (5 mars 2013)

MR-DAGARNA: ”Antiziganismen är så utbredd att de ser inte oss romer som tillräckligt värdiga att få våra rättigheter” (20 november 2013)

Romer tvångsvräks i tusental (Amnesty Press nr 4/2013)

Angelina Dimiter Taikon – en romsk kvinna som rest sig (1 januari 2013)

Här lär sig minsta barn skilja på folk och folk - Amnesty Press reser till Šarišské Michaľany (Amnesty Press nummer 3/2012)

Tvångsvräkta till total isolering (Amnesty Press nummer 3/2012)

”Romer får ingen rättssäker asylprocess” (9 maj 2011)

En Almedalsvecka med över 4 000 arrangemang kan medföra en viss trötthet.

En Almedalsvecka med över 4 000 arrangemang kan medföra en viss trötthet. Foto: Jennie Aquilonius

Amnesty Press på Almedalen2017 ALMEDALEN2017: ”Styr migrationen med hopp – inte murar” (8 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”Det är skitläskigt, men jag gör det ändå” – kärlek var motbudskapet när nazisterna kom till Visby (7 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Mens hindrar flickor från att gå i skolan och är en facklig fråga (7 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Rättssäkerhet och asylärenden – många frågetecken (6 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”IS fall kan förstärka de etniska motsättningarna” (6 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Mänskliga rättigheter – i fara även i Sverige? (5 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”Det finns ingen plan” (4 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Risk för fortsatt vapenexport till diktaturer trots nytt förslag (4 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Mänskliga rättigheter på export – går det ihop med företagens affärer? (4 juli 2017)

reportage | 2017-07-09
Av: Fanny Hedenmo