MR-DAGARNA2019: Diskriminering kan påverka romers hälsa

Många romer vågar inte vara öppna med sin romska identitet av rädsla för diskriminering. En rapport som Folkhälsomyndigheten gjorde 2010 visar också att romers hälsosituation ofta påverkas av en känsla maktlöshet, utanförskap och diskriminering. Det diskuterades på seminariet ”Rätten till hälsa inom strategin för romsk inkludering” som arrangerades av Länsstyrelsen Stockholm på fredagen på MR-dagarna.

reportage | 2019-11-17
Av: Jennie Aquilonius
Jeanette Olsson, representant för organisationen Gipsy Queens Örebro.

Jeanette Olsson, representant för organisationen Gipsy Queens Örebro. Foto: Ylva Sundgren

– Att gå ut och ta en promenad i tio centimeter höga klackar, det är inte lätt, säger Jeanette Olsson och publiken skrattar till.

Jeanette Olsson är rom och representant för organisationen Gipsy Queens Örebro. Föreningen har fått pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, för projektet Hälsa på ohälsa. Som en del av projektet har de 17 medlemmarna gjort en hälsoundersökning. Ett år senare, i juni 2020, ska den följas upp. Deltagarna har också ansvar för att se till att olika aktiviteter blir gjorda. Det kan handla om att laga hälsosam mat, komma ut på promenad och bjuda in personer som kan ge kunskap om kost, motion och andra levnadsvanor.

– Det är ruggigt roligt och ruggigt svårt. Det är ju min släkt vi pratar om. Jag har aldrig varit så osams med dem som när vi håller på med aktiviteterna och att få igång det här, det är inte så självklart och naturligt, säger Jeanette Olsson.

Regeringens strategi för romsk inkludering började gälla 2012. Målet är att den rom som är 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en person som inte är rom. Strategin innehåller sex verksamhetsområden, däribland hälsa, som är årets tema för MR-dagarna. Det berättar moderatorn Mirelle Gyllenbäck, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm, vilken har i uppdrag att samordna och följa upp strategin.

– Rapporten ”Hur mår Sveriges nationella minoriteter?” visade år 2010 att hälsosituationen för romer påverkas starkt av deras livssituation, som ofta kännetecknades av en känsla av maktlöshet, utanförskap och diskriminering, säger hon.

Mirelle Gyllenbäck, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm och moderator för seminariet.

Mirelle Gyllenbäck, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm och moderator för seminariet. Foto: Ylva Sundgren

Tillsammans med andra myndigheter har Folkhälsomyndigheten tagit fram nulägesbeskrivningar för romers hälsosituation 2014 och 2018. Karin Junehag Källman, utredare och projektledare på Folkhälsomyndigheten, intervjuade då 24 respektive 23 romer.

Hon upplever att misstänksamheten mot myndigheter har minskat, att medvetenheten om vikten av utbildning ökat och att kvinnorna vågar kliva fram på ett annat sätt.

– Men vi kan också se en samlad bild av att diskriminering fortfarande förekommer och i vissa fall har blivit kraftfullare, speciellt i de större städerna. Många nämner att de inte blir behandlade med samma respekt som andra, till exempel inom hälso- och sjukvården, säger Karin Junetag Källman.

Maria Bogeblad är utvecklingsledare vid Romano Center i Väst. Centret ger råd och stöd till personer med romsk bakgrund och utbildar även personal i Göteborgs stad om minoritetslagstiftningen samt romsk kultur och identitet.

Maria Bogeblad, utvecklingsledare vid Romano Center i Väst.

Maria Bogeblad, utvecklingsledare vid Romano Center i Väst. Foto: Ylva Sundgren

Många som kommer till Romano Center befinner sig i en socioekonomiskt utsatt situation. De har problem som de delar med flera andra utsatta grupper. Göteborgs stads jämlikhetsrapport visar på stora skillnader i levnadsvillkor mellan olika socioekonomiska grupper, enligt Maria Bogeblad:

– Det kan handla om att personer i utsatta områden lever tio år mindre än vad personer i mer välbeställda områden gör.

Hon poängterar dock att den nationella minoriteten romer består av en mängd grupper och undergrupper med olika förutsättningar. De har varit här i allt från ett till femhundra år. Men det finns några faktorer som återfinns i många av grupperna.

– Det är den utsatthet som minoritetsstress innebär. Det finns också en ärvd stress och en ärvd kollektiv ohälsa, säger Maria Bogeblad.

Minoritetsstress innebär att det faktum att du tillhör en minoritet i sig kan leda till högre stressnivåer på grund av att du blir, eller är rädd för att bli, utsatt för diskriminering. Det är något som Abedin Denaj känner igen. Han är ordförande för Gävles romska förening och jobbar som samhällsvägledare på Gävle kommun. Han möter många barn som inte vågar säga att de är romer i skolan, ofta på grund av sina föräldrars erfarenheter. Abedin Denaj var själv en av dem, och dolde sin romska identitet fram till att han var 26 år:

– Jag gjorde det av rädslan för att bli diskriminerad.

Abedin Denaj, ordförande för Gävles romska förening och samhällsvägledare på Gävle kommun.

Abedin Denaj, ordförande för Gävles romska förening och samhällsvägledare på Gävle kommun. Foto: Ylva Sundgren

Abedin Denaj menar att kunskapen om minoriteter och minoritetsspråk måste höjas. När han till exempel tittade på några kommuners hemsidor var informationen om minoritetslagstiftningen i de flesta fall under all kritik. Han tycker inte heller att de fem språk som har en särskild ställning som minoritetsspråk i språklagen uppmärksammas tillräckligt.

– Barn och ungdomar som jag möter säger att de ser flaggor, ord och information på kurdiska, dari och arabiska i skolan, men de är inte minoritetsspråk. Vi måste ge minoritetsspråken den status de förtjänar, säger Abedin Denaj.

Jeanette Olsson från Gipsy Queens Örebro har skrivit boken ”Tiggare kan ingen vara – romska kvinnor i fyra generationer”.

Den handlar om hennes förmödrar som kom till Sverige som 1972, blev diskriminerade och levde under fruktansvärda förhållanden. De hade svårt att smälta in i samhället, bland annat på grund av rädsla eftersom de hade uppfattningen att myndigheterna ville skada dem, berättar hon.

– De fick ändå förutsättningar som de aldrig haft förut, och tog dem. Jag i min tur, som är fjärde generationen, sitter här i dag, utbildad, har arbete, kan säga vad jag tycker och strida för saker. Det är viktigt att som rom ta vara på förutsättningarna, vi har ett eget ansvar. Strukturell diskriminering är fruktansvärt, men vi får inte glömma alla möjligheter vi faktiskt har, säger hon.

Text: Jennie Aquilonius
[email protected]
Foto: Ylva Sundgren
[email protected]

Mirelle Gyllenbäck, Maria Bogeblad, Karin Junehag Källman, Abedin Denaj och Jeanette Olsson vid seminariet.

Mirelle Gyllenbäck, Maria Bogeblad, Karin Junehag Källman, Abedin Denaj och Jeanette Olsson vid seminariet. Foto: Ylva Sundgren

Nationella minoriteter

Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft år 2010. En statlig utredning visade att lagen inte fått det genomslag som regeringen och de nationella minoriteterna hoppats på.

Den 1 januari 2019 stärktes lagen. Det innebär bland annat att alla landsting och kommuner måste anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Kraven på myndigheter, kommuner och regioner att samråda med och informera minoriteterna om deras språkliga och kulturella rättigheter har också förtydligats. Samråden ska till exempel bygga på dialog snarare än att myndigheten förmedlar information.

Språklagen

De nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket.

Källa: Institutet för folk och språkminnen, Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och Språklagen.

Läs mer om MR-dagarna 2019

Amnesty Press på MR-dagarna i Linköping

MR-DAGARNA2019: Människorättsförsvarare riskerar att drabbas av psykisk ohälsa (16 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Kvinnlig könsstympning - en global fråga (16 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Många urfolkspersoner lider av ohälsa (16 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Jemen -den värsta humanitära katastrofen i världen (17 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Arena-arbetarna i fokus (17 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Frihet till – eller frihet från – religion? (18 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Jakten på upprättelse för konfliktens offer i Colombia (21 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Över 3 000 besökte MR-dagarna i Linköping (25 november 2019)

Läs mer om romer i Europa från Amnesty Press

Förbud eller inte förbud – det är frågan (11 oktober 2019 - också i nummer 3/2019)

ÅRSMÖTE2019: Het debatt om tiggeriförbud (13 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Amnesty manifesterade för utsatta EU-medborgare (11 maj 2019)

Romer under attack i Bulgarien (28 februari 2019 – också i nummer 1/2019)

Amnesty: ”Sverige bryter mot mänskliga rättigheter” (25 november 2018)

Monalisa Pruteanu – Brobyggare i Göteborg (30 augusti 2018 – också i nummer 3/2018)

Nicoleta Bitu: Svårt bekämpa den nya antiziganismen (24 november 2017)

ALMEDALEN2017: ”Tiggeriförbud kan vara en inskränkning av yttrandefriheten” (9 juli 2017)

ÅRSMÖTE2017: Kränkningar av utsatta EU-medborgare i Sverige ska utredas av Amnesty (6 maj 2017)

En stark berättelse om överlevnad (11 december 2016 – recension av ”Jag är Gina”)

Non Grata i ett kallt Europa (27 maj 2016)

Katarina Taikon åter i debatten (1 oktober 2015)

ALMEDALEN2015: Romers rättigheter väger lätt i EU (5 juli 2015)

MR-DAGARNA I UMEÅ: ”Varför har vi inte fått veta? Det här handlar ju också om Sveriges historia” (17 november 2014)

ALMEDALEN: Het debatt om Sveriges nationella minoriteter och svenska staten (7 juli 2014)

Romskt motstånd i anti­ziganismens Ungern (5 mars 2013)

MR-DAGARNA: ”Antiziganismen är så utbredd att de ser inte oss romer som tillräckligt värdiga att få våra rättigheter” (20 november 2013)

Romer tvångsvräks i tusental (Amnesty Press nr 4/2013)

Angelina Dimiter Taikon – en romsk kvinna som rest sig (1 januari 2013)

Här lär sig minsta barn skilja på folk och folk - Amnesty Press reser till Šarišské Michaľany (Amnesty Press nummer 3/2012)

Tvångsvräkta till total isolering (Amnesty Press nummer 3/2012)

”Romer får ingen rättssäker asylprocess” (9 maj 2011)

Årsmöte 2010: De kommande sex åren spikade för svenska Amnesty (10 maj 2010)

reportage | 2019-11-17
Av: Jennie Aquilonius