En stark berättelse om överlevnad

Gina Ionescu är en av de romer som har lämnat Rumänien och rest till Sverige i hopp om att resan ska leda till en bättre framtid för familjen. I ”Jag är Gina” får vi ett nära möte med en av dem som kallas utsatta EU-medborgare.

Foto: Leopard förlag

Bok: Jag är Gina. En berättelse om överlevnad och skam i Europa.
Författare: Erika Oldberg
Förlag: Leopard förlag

Vid 25 års ålder har Gina Ionescu mött diskriminering, fattigdom och svårigheter som de flesta av oss inte ens skulle kunna föreställa oss. Under sin tid i Malmö lär Gina Ionescu känna journalisten Erika Oldberg som nu har skrivit ”Jag är Gina”. Erika är den som följer med Gina till tandläkaren, ordnar med jobbintervjuer och blir en vän som Gina vågar lita på.

Gina ser världen med skarpa ögon och vågar säga till när något är fel. Hon ifrågasätter, ställer krav på politiker och tvekar inte att stå upp för sina och andra romers rättigheter. Och hon har själv lärt sig engelska. I lägret Sorgenfri i Malmö, som uppstod på privatägd mark utan ägarens tillåtelse, är det många som ber om hennes hjälp, en roll som Gina själv inte alltid är så bekväm med.

När Gina var fem år övergavs hon av sin mamma. Gina lämnades ensam på en bänk i den rumänska staden Târgu Jiu. Efter flera timmars väntan på att hennes mamma skulle komma tillbaka bestämmer en snäll kvinna sig för att vänta tillsammans med Gina. Mamman kommer aldrig tillbaka och Gina får följa med kvinnan, Maria, hem. Där blir hon kvar tills hon fyllt 12 år. Hon får chansen att gå i skolan och lär sig läsa och skriva. Men efter svåra problem med Marias våldsamme, alkoholiserade man rymmer Gina hem till sin mormor och morfar.

Som 16-åring rymmer Gina igen. Hon har fått nog av den förnedring och misshandel hon utsatts för av sin morfar. Hon träffar snart den snälle Valeriu som kommer att bli hennes man.

Hemma i Rumänien finns anledningen till att Gina och Valeriu är i Malmö. De heter Narcis, Mario och Yanis och är parets tre söner. Gina drömmer inte om att bli rik, utan hon vill ha ett jobb och möjlighet att ge sina barn en trygg uppväxt med skolgång, kläder, mat och tak över huvudet. Skuldkänslorna av att ha tvingats lämna Rumänien tär på Gina. Hon kan bli liggande i sängen en hel dag, paralyserad av vetskapen om att hon går miste om sina barns uppväxt. Och att hon har gjort det hon lovade sig själv att aldrig göra, att överge sina barn. Strävan efter ett bättre liv för barnen får dock Gina och Valeriu att åka till Portugal, Italien, Norge och slutligen Sverige.

I november 2015 rivs lägret Sorgenfri. Men något är annorlunda den här gången, de utsatta EU-medborgarna har fått nog. De sover natt efter natt på August Palms plats framför Stadshuset i protest mot kommunens avhysning och oförmåga att erbjuda nya boenden. Längst fram på barrikaderna står Gina och för romernas talan. Hon och de andra avhysta EU-medborgarna står upp för sina rättigheter, något som experter som Thomas Hammarberg och Soraya Post säger är ytterst ovanligt.

Frågorna som boken väcker är många. Vad skulle jag själv göra om jag inte kunde försörja min familj? Hur kan det svenska samhället bättre ta sitt ansvar för de utsatta EU-medborgare som finns i vårt land? Och hur kan en kommun i Sverige riva ett läger där hundratals människor bor utan att ge några verkliga alternativ?

Något som dock saknas i boken är Gina och de andra romernas tankar kring hur det sociala utanförskapet som romer möter i sina hemländer kan bekämpas.

Boken stärks av Gina Ionescus egna dagboksanteckningar och är en bra introduktion till de som bättre vill förstå varför utsatta EU-medborgare tvingas söka lyckan i andra länder.

Jenny Sjödin Geraae