BALTICPRIDE2017: Oväntat stor uppslutning när Tallinn ordnade sin första prideparad på tio år

Trots blygsam marknadsföring och stor osäkerhet kring allmänhetens inställning blev lördagens prideparad i Tallinn en succé. Förväntningarna på mellan 500 och 1 000 deltagare kom på skam när nästan 2 000 personer tågade genom Estlands huvudstad för hbtqi-personers rättigheter.

reportage | 2017-07-09
Av: Arvid Jurjaks
Närmare 2 000 personer deltog i paraden.

Närmare 2 000 personer deltog i paraden. Foto: Åsa Wallin

Lördag kl 13.00. Samling vid en av Tallinns uråldriga stadsportar. En ensam, äldre man försöker med en handskriven skylt med kränkande formuleringar tvinga den hittills lilla skaran demonstranter ”tillbaka in i garderoben”.

En större grupp estniska medier följer hur mannen flinande försvinner från platsen efter att polisen bett honom gå därifrån. Samtidigt fylls Viru, gatan som leder genom porten, med allt fler hbtqi-personer och andra som vill stödja deras sak. Solen gassar, och turisterna, som annars i snubblande flockar tar sig fram över kullerstenarna så här års, får kliva åt sidan.

– Det här har redan överträffat alla förväntningar Vi blev varnade för att det kunde bli äggkastning och burop, men vi har inte märkt av någonting än. Det känns verkligen som ett säkert utrymme, säger Clara Abdullah, från Rumänien, som tillsammans med sin irländska vän, Lizzi McGuinnes, har rest till Estland från deras nuvarande hemort Vilnius i Litauen.

På en skylt har Erica Artahinova från Lettland skrivit ”Why are we still invisible?” Hon står mitt i tåget tillsammans med sina vänner och väntar på signalen som ska sätta dem i rörelse.

– Varför måste vi vara rädda för att visa vilka vi älskar? frågar hon sig.

Riga har en starkare tradition av prideparader än Tallinn. Samtidigt ligger Lettland inte lika långt framme i sin lagstiftning och har en högre tolerans för homofoba uttryck i offentligheten. Skillnaden mellan de olika baltstaterna kommer ofta på tal när man pratar med deltagarna i årets Baltic Pride.

– I Lettland blir vi inte tagna på allvar. Det känns som om det är annorlunda här, säger Erica Artahinova.

Längst bak i tåget viftar Mindangas Kluonis från Litauen med en stor EU-flagga.
– Stärkandet av våra rättigheter i öststater som Litauen sker bara genom EU. Det är EU som sätter press på våra regeringar att genomföra förbättringarna. Hade de inte haft den pressen hade de varit mycket mer motvilliga till att göra något, säger han.

För tio år sedan möttes paraden i Tallinn av våldsamma motdemonstranter. I år gick allt lugnt till.

För tio år sedan möttes paraden i Tallinn av våldsamma motdemonstranter. I år gick allt lugnt till. Foto: Åsa Wallin

Precis som många andra är Mindangas Kluonis upprymd över att Estland efter våldsamheterna för tio år sedan nu återigen arrangerar en prideparad.

– Estland har varit så måna om sin internationella image. Jag tror det har påverkat även för hbtqi-samhället. De har varit rädda för att deras demonstrationer skulle möta motstånd, och att det i sin tur skulle skada bilden av det progressiva Estland, säger Mindangas Kuonis.

Han upprepar sedan ett konspiratoriskt rykte som florerar i flera baltiska hbtqi-grupperingar, nämligen att Estlands regering drev igenom landets nya partnerskapslag mot löfte om att det inte ordnades någon prideparad i huvudstaden.

Ryktet har tillbakavisats av både de lokala arrangörerna, samt av arbets- och hälsoministern, socialdemokraten Jevgeni Ossinovski, som under fredagens konferens under Baltic Pride struntförklarade uppgifterna.

Men Mindangas Kuonis fortsätter ändå att spekulera under sin EU-flagga.
– Estland fick sin partnerskapslag. Men den har inte implementerats ordentligt. Att man nu går ut på gatorna är en signal till politikerna att lösa situationen.

Bergics Andris och hans vänner Dickmann Roland och Fabi Janos i det ungerska medeltidsbandet Bordo Sarkany tar en paus i skuggan och betraktar tåget.

– Vi är här för medeltidsfestivalen i staden och hörde av en slump att det skulle vara en prideparad idag. Vi är för allas lika rättigheter, så vi tyckte det var viktigt att gå hit och visa vårt stöd.

Många utländska diplomater deltog i paraden. Längst till höger Sveriges ambassadör Anders Ljunggren.

Många utländska diplomater deltog i paraden. Längst till höger Sveriges ambassadör Anders Ljunggren. Foto: Åsa Wallin

Från det officiella Estland syns få representanter. Däremot är den diplomatiska uppslutningen stor. Den svenska ambassaden har tillsammans med den amerikanska sett till att totalt 20 ambassader i staden stöttar årets Baltic Pride i Tallinn.

Nästan längst fram i tåget, bakom banderollen ”Diplomats for equality”, väntar Sveriges ambassadör, Anders Ljunggren, tillsammans med bland annat den finländska ambassadören, Kirsti Narinen, på att tåget ska sätta igång.

– Vi har varit väldigt engagerade i den här frågan och har inte bara fått flera ambassader, utan också EU-kommissionen, EU-parlamentet och Nordiska ministerrådet att ställa sig bakom paraden, säger Anders Ljunggren genom ett allt mer intensivt trummande från gruppen framför som ska leda paraden. – Nu sätter det fart, säger han, och så börjar tåget röra sig framåt.

Alla är dock inte lika positiva till det som Baltic Pride manifesterar den här helgen i Tallinn. I sin blomsterbutik längs med Viru slår Tiina in en bukett rosor till en kund. Tiina kan inte engelska, säger hon. Men skakar på huvudet och säger ändå:
– Parade. No.

Motdemonstranterna var få när paraden gick i centrala Tallinn.

Motdemonstranterna var få när paraden gick i centrala Tallinn. Foto: Åsa Wallin

En bit längre in i staden står en grupp på fyra personer och visar sin avsky med visselpipor och skyltar. För tio år sedan attackerades Tallinns senaste prideparad med stenar och knytnävar. Sedan dess har Baltic Pride arrangerats i Tallinn utan parad. När tåget nu gör sin comeback är gruppen på fyra högljudda personer paradens enda aktiva motstånd. De möts med slängkyssar och slagord. Försök till omfamningar förhindras av volontärer och en privat säkerhetsfirma som anlitats för att skydda tåget. Polisens synliga närvaro är minimal.

Flera av dem som betraktar tåget vinkar och applåderar. Men många ser också på under tystnad. En av dem är Roland, 18 år, och hans vänner. De står en bit ifrån den lilla gruppen av motdemonstranter och filmar tåget med en mobilkamera. Roland, klädd i jeans och nedstoppad, vit skjorta, vill inte uppge sitt efternamn.

– Det här är inte normalt för oss. Vi är emot dem, säger han och nickar mot det stimmiga tåget. De borde vara hemma. Jag kan bara inte acceptera att se dem här. Vi är många som tycker samma sak.

Vad kan ni göra åt saken?
– Jag vet inte. Vi kan gå till myndigheterna och be dem stoppa dem. Vi kan säga till regeringen att inte låta sådant här ske.

Estland vill ju bli mer europeiskt. Måste man då inte lära sig tolerera den här typen av uttryck?
– Vi vill vara med i Europa, men vi vill inte ha det här, säger Roland.

 Prideparaden i Tallinn den 8 juli blev en succé. Många hälsade paraden med jubel och applåder.

Prideparaden i Tallinn den 8 juli blev en succé. Många hälsade paraden med jubel och applåder. Foto: Åsa Wallin

Tåget fortsätter med applåder och jubel förbi Roland och hans vänner. En av dem som passerar är estniska Laura Barbo, helt klädd i svart.

– Det känns väldigt bra att kunna vara här. Det är så många som är modiga. Att det bara är fyra motdemonstranter är helt fantastiskt, säger hon.

Laura Barbo försökte få med sig fler vänner till paraden, men fick till slut gå dit ensam.

– Det är inte helt självklart att demonstrera för alla. Det borde vara helt naturligt, men folk har många olika skäl. Men det känns viktigt för mig att vara här. Jag trodde det skulle vara långt färre.

Svansen på tåget rör sig mot Frihetstorget och försvinner bort mot platsen där avslutningen ska hållas med tal och konserter. Haldi Svanberg står i en vägkorsning och ser leende på. Under andra världskriget flydde hon åtta år gammal från Estland och växte upp i New York. Idag bor hon i Florida.

– Det är fantastiskt att se så många människor här. De gör rätt i att kräva sina rättigheter. Det finns fortfarande många fördomar.

Haldi Svanberg har besökt sitt födelseland varje år sedan östblockets fall. Hon tycker att utvecklingen i Estland varit enorm de senaste 25 åren. Samtidigt förstår hon att det fortfarande finns en del att jobba på.

– I USA är läget annorlunda, där ser jag knappt poängen med en här typen av demonstrationer. Men här behöver de nog protestera, säger Haldi Svanberg.

Tåget rundas av och konserterna sätter igång. Meril Pullisaar, 16 år, står med en vän längst bak och lyssnar.

– Det är viktigt att folk får uttrycka sina åsikter. En av mina bästa vänner är bisexuell. Det är tack vare henne som jag har börjat tänka på de här frågorna, säger Meril Pullisaar, som också hon är överraskad över den stora uppslutningen och det lilla antalet motdemonstranter.

– Senaste prideparaden här var för tio år sedan. Så det känns bra att kunna vara här när de arrangerar det igen. Det känns viktigt att få visa sitt stöd.

Deltagare kom från många olika länder.

Deltagare kom från många olika länder. Foto: Åsa Wallin

Klockan har passerat fyra. Deltagarna skingras långsamt och försvinner åt olika håll. Aili och Kristel, som varit med och arrangerat paraden, går hand i hand genom staden. De är ett av uppemot 50 par som registrerat partnerskap sedan den nya lagen trädde ikraft 2016, och för dem har prideparaden varit en seger.

– Det var fantastiskt! Vi hade närapå 2 000 deltagare. Vad vi har kunnat se behövde polisen bara gripa en enda motdemonstrant. Jag är överraskad över hur bra och fridfullt det gick, säger Aili.

Text: Arvid Jurjaks
arvid.jurjaks@gmail.com

Foto: Åsa Wallin
asa@asawallin.se

Läs mer om Baltic Pride 2017 på Estonian LGBT Association

Amnesty Press på Baltic Pride i Tallinn

BALTICPRIDE2017: ”Partnerskapslagens dåliga rykte är överdrivet” (9 juli 2017)

BALTICPRIDE2017: Estnisk partnerskapslag i limbo men den 8 juli hålls första Prideparaden på tio år (8 juli 2017)

Läs mer om partnerskapslagen i Estland

Estland: Nu en hbtq-pionjär i det tidigare Sovjetunionen (Amnesty Press 15 augusti 2015)

Läs mer om Baltic Pride från Amnesty Press

Vilnius, Litauen

BALTICPRIDE2016: En historisk regnbågsdag i Vilnius (19 juni 2016)

BALTICPRIDE2016: ”Rädslan ska inte segra” var budskapet på Pridekonferens i Vilnius (18 juni 2016)

Baltic Pride i Vilnius – bifall och hat sida vid sida (2 augusti 2013)

”Ni är en skam för samhället. Håll er borta från våra barn” -Historiskt Pride trotsade homohatet i Litauen (11 maj 2010)

Riga, Lettland

EUROPRIDE: Homofoberna som inte ger upp (21 juni 2015)

EUROPRIDE: ”Nobelpriset till er! Historia skapades idag!” (20 juni 2015)

EUROPRIDE: Historiska vingslag på "Freedom Conference" i Riga (19 juni 2015)

Riga – inte vilket Pride som helst (18 juni 2015)

Stort polispådrag skyddade Prideparaden i Riga (18 maj 2009)

Domstol sade ja till parad på lördag - ingen minister ville träffa Nyamko Sabuni (15 maj 2009

Prideparad förbjuds i Riga - beslutet överklagat till domstol (14 maj 2009)

”Utländska bögar, åk hem” (4 juni 2008)

Rigas Prideparad instängd i park (11 juni 2007)

Ett glatt Pride inlåsta på ett hotell i Riga (25 september 2006)

reportage | 2017-07-09
Av: Arvid Jurjaks