Papua Nya Guinea: Anklagad för häxeri

Våld inom familjen och häxprocesser är vanliga inslag i Papua Nya Guinea. Landet beskrivs som ett av de farligaste i världen för kvinnor och barn. På senare år har nya lagar stiftats och civilsamhället har utökat sitt arbete mot våldsepidemin. Men förändringarna går smärtsamt långsamt.

Skylt som uppmanar att kämpa mot våld mot kvinnor. Foto: Jojje Olsson

Betty’s Lodge, på 2 800 meters höjd, vid foten av Papua Nya Guineas högsta topp Mount Wilhelm i Bismarckbergen, känns på många vis som världens ände. Den lilla byn nedanför blir osynlig efter solnedgången, och när Bettys elgenerator stängs av blir allt tyst, beckmörkt och råkallt.

Det var till denna ände som Augusta – 66 eller 67 år gammal – flydde efter att nästan ha dödats i en häxprocess år 1997. I höglandets otaliga småbyar finns inga onaturliga dödsfall. När någon mister livet av annan orsak än ålderdom, menar den djupt rotade folktron att häxkonst ligger bakom. Om häxan sedan inte hittas och dödas så tros denna skrida till verket igen.

Augusta var ett lätt offer när en man i hennes by dog efter en tids sjukdom. Utan far och med nomader till bröder, bodde hon ensam med mor och dotter.

Augusta är en av otaliga kvinnor i Papua Nya Guinea som har anklagats för att ha orsakat död med hjälp av häxkonster. Hon lyckades undkomma med livet i behåll. Foto: Jojje Olsson

– Familjen till den döde mannen ville ta över vår mark och våra odlingar, säger Augusta på ett av landets över 800 lokala språk.

Betty Higgins översätter, och säger att det under själva begravningen utlystes att Augusta var häxan som bar ansvar för mannens död. Hon kastades på en eld som hon lyckades ta sig ur och bands därefter fast i sitt eget hus som en mobb sedan tände eld på.

Augusta lyckades frigöra sig medan mobben förde bort hennes mor och dotter, som hon sedan dess inte sett eller hört något från. Hon kravlade sedan svårt skadad ner till en flod där hon övervägde att ta livet av sig:

– Men när jag lade mig i floden flöt jag iväg istället och kvicknade sedan till på en flodbank, minns Augusta.

Hon tillbringade sedan två nätter utomhus, innan hon hittade en hjälpstation som gav akut behandling för blodförlust och sår. Efter att ha uppsökt sjukhus tog sig Augusta stapplande fram i tre dagar för att nå fram till Betty Higgins, som är hennes avlägsna släkting.

Augustas fall är inte unikt. Enligt FN sker det årligen 200 mord i Papua Nya Guinea efter anklagelser om häxkraft. Och då torde mörkertalet vara stort. Företeelsen har dessutom ökat på senare år, i och med fler livsstilssjukdomar och trafikolyckor. Den starka folktron gör att myndigheterna länge har sett mellan fingrarna. Dessutom sker morden ofta i avlägsna byar av stora grupper män, som bränner eller styckar offren vilket försvårar polisarbetet.

En marsch den 25 november 2011, FN-dagen för avskaffande av allt våld mot kvinnor, för att kräva ett stopp mot våld mot kvinnor i Papua Nya Guinea. Foto: Department of Foreign Affairs and Trade

Både Amnesty International och Human Rights Watch har pekat på att Papua Nya Guinea är ett av världens farligaste länder för kvinnor. År 2014 fastslog FN:s barnorgan UNICEF att hälften av alla rapporterade våldtäktsoffer i Papua Nya Guinea är barn och UNICEF ansåg att landets barn tillhör de mest sårbara i världen.

I en FN-studie som publicerades i The Lancet Global Health år 2013, erkände 41 procent av männen att de har våldtagit. Över två tredjedelar av kvinnorna hade någon gång utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. Tankesmedjan Overseas Development Institute släppte år 2015 en rapport som visade att 68 procent av tillfrågade inom arbetslivet hade erfarit könsrelaterat våld det senaste året. I genomsnitt hade detta för kvinnorna skett 9,4 gånger.

Någon som dagligen ser konsekvenserna av våldsepidemin i Papua Nya Guinea är Helen Mark, 41, som sedan år 2016 har arbetat med Oxfams ”Gender Justice Program” från organisationens lilla kontor i Goroka. I programmet ingår även anklagelser om häxeri, då detta drabbar kvinnor värst och tros ärvas från mor till dotter.

Föga överraskande säger Helen Mark att våldet beror på en kultur där mannen i alla avseenden står över kvinnan. I melanesisk kultur tar männen hårt på skam eller att tappa ansiktet. Många anser att kvinnor inte ska tala med andra män. Sexuellt våld är också oerhört vanligt, eftersom kvinnan är menad att tillfredsställa mannen.

Men hon berättar även något överraskande att våldet har ökat dramatiskt de senaste årtiondena:

– Det var inte lika våldsamt under 1960- och 70-talet. Den yngre generationen är mer våldsam än tidigare. Detta kan bero på att män hade sin klara roller och var vana vid respekt i den gamla ordningen, men har svårare att finna sin plats under de dramatiska samhällsförändringar som sker nu.

Trots att Goroka blott har 20 000 invånare är det en av Papua Nya Guineas största städer. Urbaniseringen tog fart först på 2000-talet och endast huvudstaden Port Moresby har över 100 000 invånare. Enligt Världsbanken bodde 86,96 procent av befolkningen på landsbygden år 2016. Folkflyttningar är alltså något helt nytt i detta land och det skapar många sidoeffekter.

En av de många ölbutiker som i dag finns runtom i Papua Nya Guinea. Foto: Jojje Olsson

Detta kan ses av att våldet är vanligare i tätort än isolerade småbyar. Samt att män inte bara slår sina fruar, utan även systrar och döttrar. Helen Mark pekar ut alkohol och droger som ytterligare en sidoeffekt. För bara en generation sedan gick det nästan inte alls att få tag på alkohol. Nu finns små ölbutiker spridda längs med vägarna.

Liksom hos etniskt besläktade urbefolkningar i Australien och Melanesien, gör alkohol ofta Papua nya Guineas män våldsamma. I broschyrer som Helen Mark ger mig finns fruktansvärda historier om män som misshandlar med eld och machete, ofta efter att ha druckit några öl.

Trots den mörka bilden försöker Helen Mark ändå vara positiv. Tidigare innebar våld inom familjen inga påföljder. En kvinna som anmälde blev tillsagd att gå hem igen för att lösa familjeproblemet. Men år 2013 antog parlamentet enhälligt ”Family Protection Act”, som gjorde våld i hemmet olagligt och också gav grannar, släktingar och barn möjlighet att polisanmäla våldet. Polisen fick också rätt att flytta förövaren från hemmet för att skydda den våldsutsatta.

Amnesty International välkomnade den nya lagen och pekade på att gräsrotsorganisationer och kvinnorättsförsvarare i Papua Nya Guinea tillsammans med internationella påtryckningar spelat en viktig roll för lagens tillkomst.

Även om flera organisationer påpekat att efterlevnaden av lagen är dålig, så noterar Helen Mark att lagen i sig har lett till en ökad medvetenhet:

– De senaste två, tre åren har vi märkt en trend där männen har börjat stå upp och säga att det inte är OK att slå kvinnor. Det finns nu många manliga aktivister inom detta område som samarbetar med oss. Flera av dem har tidigare själva misshandlat kvinnor.

Skylt utanför polisstationen i Goroka. Foto: Jojje Olsson

Kvinnor som har utsatts för könsrelaterat våld går sällan till myndigheterna. Enligt en studie från Världsbanken valde 88 procent av hjälpsökande våldsutsatta kvinnor år 2014 att istället vända sig till informella kanaler som familjenätverk, klanledare eller bydomstolar.

Helen Mark påpekar dock att myndigheterna med början 2012-2013 har börjat samarbeta med organisationer som åker runt i byarna och upplyser om den nya lagen. Som ett resultat har fler kvinnor börjat söka hjälp och medvetenheten inom polisen har ökat.

Redan år 1971 infördes en lag som gjorde det olagligt att utöva eller anklaga folk för häxkonster. Men först år 2017 åtalades 122 personer för minst sju häxmord som hade utförts 2014. ”Alltför länge har dödandet av kvinnor som anklagats för häxeri skett ostraffat i Papua Nya Guinea. De har misshandlats, bränts och till och med avrättats offentligt utan att myndigheterna agerat”, sade Amnesty International den 23 mars 2017 inför rättegångsstarten.

I mars 2017 antog också Papua Nya Guinea sin första nationella handlingsplan mot könsrelaterat våld. Den heter ”The National Strategy to Prevent and Respond to Gender Based Violence, 2016–2025” och har utarbetats tillsammans med FN:s utvecklingsprogram UNDP.

Helen Mark vid Oxfam i Goroka. Hon arbetar för att stoppa våld mot kvinnor och inom familjen. Trots en pågående våldsepidemi försöker hon se positivt på utvecklingen. Foto: Jojje Olsson

Enligt planen ska Papua Nya Guinea ha ett fungerande rapporteringssystem och en nolltolerans för könsrelaterat våld till år 2025. Detta fick också Oxfam att år 2017 starta en särskild kampanj mot könsrelaterat våld tillsammans med flera lokala partners, som erbjuder tillfälligt skyddat boende för utsatta kvinnor.

Men urgamla traditioner tillsammans med Papua Nya Guineas utmanande terräng och usla infrastruktur gör att förändringarna går sakta. Såväl polis som information har svårt att nå ut till många bysamhällen, som ibland helt saknar vägar.

Samtliga sex män som guidade mig upp till Mount Wilhelm är övertygade om häxkrafternas existens. En ung man vid namn Ken berättar entusiastiskt hur han bevittnat hur inte mindre än sex stycken häxor dödats offentligt. Metoderna varierade från att skära offret i småbitar, till korsfästning över öppen eld.

Hur pekas häxorna ut? Ken berättar att det sker av en lokal magiker mot betalning. Och när man en gång fått stämpeln är man märkt för livet.

Det finns inte en möjlighet att Augusta någonsin kan återvända till sin hemby. Tidigare i år kom också en mobb upp till Betty Higgins hem och krävde att få göra upp med Augusta, som beskylldes för att ha brutit en mans arm med sin häxkonst.

– Det är inte första gången det sker. Då gäller det att stå på sig, säger Betty Higgins vars vandrarhem förser många av byns unga rastlösa män med arbete.

Jojje Olsson
[email protected]

Rapport från HRW

Den 4 november 2015 publicerade Human Rights Watch en 59-sidig rapport; ”Bashed Up: Family Violence in Papua New Guinea”. I rapporten granskas våldet mot kvinnor och myndigheternas oförmåga att stödja våldsutsatta kvinnor och beivra förövare.

Fakta/Papua Nya Guinea

Huvudstad: Port Moresby.
Politik: År 1884 delades ön Nya Guinea mellan Nederländerna, Tyskland och Storbritannien (senare Australien). Under andra världskriget erövrades ön av Japan. Västra delen av ön införlivades 1969 med Indonesien. Papua Nya Guinea blev självständigt 1975. Landet tillhör Samväldet och Elizabeth II är statsöverhuvud.
Yta: 462 840 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 8,2 miljoner.