Tomma ord kan inte lösa Israel-Palestina konflikt

reportage | 2010-12-17

Issam Younis är generaldirektör för den palestinska människorättsorganisationen _Al Mezan Center For Human Right._Han var den 14 december inbjuden till ett seminarium som anordnades av Amnesty och Diakonia i Stockholm för att bland annat prata om Israels blockad mot Gaza och Goldstonerapportens inverkan på sitauationen i Gaza och Västbanken.

Joakim Wohlfeil från Diakonia, som ledde samtalet, menade på att konflikten i Gaza är intressant för att det humanitära läget helt påverkas av politiska beslut. Därför är det viktigt att diskutera hur Sverige och resten av världen ställer sig till konflikten.

Issam Younis har studerat mänskliga rättigheter vid universitetet i Essex och sociologi vid Birzeit Universitetet på Västbanken. 2008 mottog han ett pris för sitt arbete för mänskliga rättigheter för civilbefolkningen i Gaza. Han säger blygsamt att han inte vill säga att han håller föredrag för då tror folk att ”man är den som besitter sanningen.”
Ett palestinskt barn står i en krater efter en F-16 bomb i Gaza, januari 2009
Bild: Amnesty International

Issam Younis menar att Joakim Wohlfeil har rätt när han säger att den humanitära kris som råder i Gaza existerar eftersom det finns en politisk vinning.
- Situationen i Gaza och för människorna där är väldigt speciell och flera faktorer gör läget problematisk, säger Issam Younis .
1993 förhandlades den första överenskommelsen mellan israeliska och palestinska representanter fram, det så kallade Oslo-avtalet. Tanken med avtalet var att det skulle vara ett ramverk för att skapa framtida relationer mellan Israel och Palestina samt lägga grunden för skapandet av en palestinsk stat.
- Sedan dess har Israels gränser expanderat och det är som att världssamfundet har accepterat utvecklingen, anser Issam Younis .

Israel ockuperade Västbanken och Gazaremsan 1967. Inte förrän 2005 drog Israel tillbaka sina trupper och bosättningar från Gaza. Till allas stora förvåning vann Hamas det palestinska parlamentsvalet 2006 varvid Israel förstärkte blockaden mot Gaza. Att Hamas vann valet innebar också att spänningarna mellan palestinska politiska fraktioner ökade.
Det palestinska folket skiljs nu åt mellan Fatah som styr på Västbanken och Hamas i Gaza.

Issam Younis menar att det kommer dröja innan man kan komma fram till en lösning på problemen om det enda man gör är att prata.
- Så länge man inte ställer Israel till svars för att inte hålla sig till de internationella humanitära och mänskliga rättigheterna så kommer läget bara att försämras, tror Issam Younis och han tvivlar på att de internationella aktörerna är beredda att ta fatta beslut eller ta ansvar för de övergrepp som sker på de mänskliga rättigheterna i Gaza.
Han tycker också att Europa i stor utsträckning verkar ”älska rollen som bidragsgivare” och
menar att den ström av människor som går till Gaza nästan kan beskrivas som ”politisk turism”.
- Jag blir frustrerad av att säga samma saker om och om igen. Att bara prata löser inga problem. Att ”överösa” Gaza med bistånd löser inte heller några problem. Det viktigaste är att de restriktioner som ålagts mot Gaza av Israel upphävs, säger Issam Younis.

Issam Younis är generaldirektör för den palestinska människorättsorganisationen Al Mezan Center For Human Right.Bild: Eva Wikdahl

Restriktioner för import och export från Gazaremsan kan härledas tillbaka till 1990-talet men blev allt mer strikta när Hamas tog kontrollen över Gazaremsan år 2007. Efter internationella påtryckningar har Israel lättat på restriktionerna för import och export med ett stort antal undantagspunkter. I rapporten Dashed Hopes har ett tjugotal organisationer gått samman i en skriftlig sammanställning av vad ”lättnaderna” av blockaden innebär samt rekommendationer till Israel. I Dashed Hopes framgår att 80 procent av befolkningen på Gazaremsan är beroende av internationellt bistånd och att lindringen av restriktionerna för till exempel import paradoxalt innebär att den lokala produktionen undermineras. Många producenter kan inte konkurrera med de billiga importerade varorna från exempelvis Kina.

I april 2009 tillsatte FN:s råd för mänskliga rättigheter FN:s Fact Finding Mission rörande konflikten i Gaza med uppmaningen ”att den skulle utreda de överträdelser som gjorts mot internationell lag för mänskliga och humanitära rättigheter i de militära operationer som skedde
i Gaza mellan den 27 december 2008 och den 19 januari 2009.” För att leda utredningen utsågs Richard Goldstone, före detta domare i författningsdomstolen i Sydafrika och före detta åklagare i FN-tribunalen för Rwanda och det forna Jugoslavien.
- När det blev känt att en utredning av Israel och Palestina skulle göras var det många som tvivlade på att Israel skulle godkänna det, men om de inte har något att dölja borde de ha accepterat utredningen, säger Issam Younis.

Goldstonerapporten var delvis viktig för att den lade grunden för en diskussion och att den tar upp krigsförbrytelser från båda sidor, tyvärr så verkar världsamfundet idag verkar ha en motsträvig inställning till rapporten för att den skulle kunna påverka fredsprocessen negativt, anser Issam Younis.
Ett palestinskt barn springer runt i förödelsen, Gaza, januari 2009. Bild: Amnesty International
- Problemet är att rekommendationerna i rapporten måste implementeras. Vem ska se till att det görs? Undrar Issam Younis .

Det är svårt att veta hur det kommer att bli i framtiden, säger Issam Younis.
Han menar att det är viktigt att inse att man inte kan vänta på att sidorna erkänner varandras existens.
När staten Israel grundandes sade man att det skulle vara en stat för judar. Idag säger en del israeler att det är en judisk stat och att inga andra ska få bo där. Det är viktigt för till exempel Sverige att se på sin egen roll i det här och inte bara se på Hamas och Israel, menar han:
- Israel måste inse att om de vill ha landet måste de också erkänna dem som bor i det.

Eva Wikdahl

Läs mer:

I efterdyningarna av Gaza-kriget (Amnesty Press 4 mars 2010)

Goldstonerapporten

reportage | 2010-12-17