PRIDE2019: Självmordstankar vanligt bland transpersoner

Hbtq-personer är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa och självmordstankar. Särskilt transpersoner sticker ut i statistiken. Den som befinner sig i en stigmatiserande miljö kan suga åt sig negativa värderingar och döma sig själv. Det är viktigt att omgivningen vågar fråga och lyssna, menade deltagarna på seminariet ”Att förebygga självmord” på Pride House i Stockholm på tisdagen.

reportage | 2019-07-31
Av: Jennie Aquilonius
Edward Summanen, moderator, sakkunnig i transfrågor på RFSL och projektledare för RFSL:s arbete med suicidprevention, Lotta Halvardsson Ekdahl, representant för Suicide Zero och Vierge Hård, sakkunnig i transfrågor och ansvarig för suicidpreventivt arbete på RFSL Ungdom.

Edward Summanen, moderator, sakkunnig i transfrågor på RFSL och projektledare för RFSL:s arbete med suicidprevention, Lotta Halvardsson Ekdahl, representant för Suicide Zero och Vierge Hård, sakkunnig i transfrågor och ansvarig för suicidpreventivt arbete på RFSL Ungdom. Foto: Jennie Aquilonius

Över hälften har allvarligt övervägt att ta sitt liv minst en gång under de senaste tolv månaderna. Så ser siffrorna ut för de transpersoner i åldern 15–19 år som deltog i Folkhälsomyndighetens rapport ”Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner” från 2015.

Självmordsförsök var också vanligast i den här åldersgruppen. Det berättar Vierge Hård, sakkunnig i transfrågor och ansvarig för suicidpreventivt arbete på RFSL Ungdom. Hon deltar i seminariet ”Att förebygga självmord” som arrangeras av RFSL, RFSL Ungdom och Suicide Zero, en ideell organisation som arbetar för att minska självmorden. Den äldsta som svarat i undersökningen var 94 år.

– De som svarade var alltså också personer som levde när trans var mycket mer osynliggjort och tillgången till vård mycket sämre. Ändå är det de yngsta som känner att tillvaron, som borde vara den bästa möjliga för transpersoner, är så pass svår att självmord är en möjlig utväg, säger Vierge Hård.

Hon berättar om ny statistik från Norge som visar att självmordsförsök är 250 gånger vanligare bland transpersoner jämfört med den övriga befolkningen.

De tittade också på hur självmordsförsök korrelerade med könsbekräftande behandling för dem som behövde en sådan.

– 91 procent av dem som hade försökt ta sitt liv gjorde det innan en könsbekräftande behandling. Så könsbekräftande behandling räddar liv, säger Vierge Hård.

Hon berättar att hbtq-personer generellt är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa och självmordstankar. Särskilt utsatta, förutom transpersoner, är bisexuella kvinnor, unga och människor som är osäkra på sin sexuella läggning.

En förklaring, säger Vierge Hård, är ett så kallad internaliserat hbtq-hat; den som växer upp i ett samhälle med negativa föreställningar och attityder mot hbtq-personer införlivar de värderingarna och dömer sig själv utifrån dem:
– Då kan det vara svårt att känna sig skyddsvärd eller överhuvudtaget värd att leva.

Något som ofta lyfts som en anledning till psykisk ohälsa bland hbtq-personer är så kallad minoritetsstress. Det är den ökade belastning som du är utsatt för om du tillhör en minoritet. Det, förklarar hon, hänger ofta ihop med att du hela tiden är på din vakt mot risken att bli utsatt.

– Det är också en faktor som jag tror spelar in i att det är så vanligt med självmordstankar bland hbtq-personer, man drar sig bland annat för att vara i sociala sammanhang där man kan bli utsatt, man får mindre tillgång till hälsofrämjande faktorer, säger Vierge Hård.

Edward Summanen och Lotta Halvardsson Ekdahl.

Edward Summanen och Lotta Halvardsson Ekdahl. Foto: Jennie Aquilonius

Lotta Halvardsson Ekdahl är utbildare för Suicide Zero. Hon nämner att många unga far illa inom skolan och genom nätmobbning. Även om mycket har gjorts måste även bemötandet inom vård, socialtjänst och andra instanser bli bättre.

– En annan sak är också att om du som ung hbtq-person kämpar med att förstå vem du är, så kan det bli mycket att hantera om du samtidigt ska få omvärlden att acceptera vem du är, säger hon.

Vad kan då förhindra psykisk ohälsa och självmord? Lotta Halvardsson Ekdahl menar att alla människor behöver känna sig inkluderade, behandlade på lika villkor och respekterade.

– Vi måste fortsätta utbilda myndigheter och andra som möter hbtq-personer om bemötande och inkluderande språkbruk. Skolan har också en enormt viktig roll, säger hon.

Vierge Hård menar att socialt stöd är viktigt för att vi ska må bra. Saker som kan stärka den psykiska hälsan hos transpersoner är att bli kallad vid rätt namn, att vara i sammanhang med andra transpersoner, få leva i enlighet med sin könsidentitet som barn och könsbekräftande vård.

– Det är också viktigt att problematisera normer kring trans. Vi får många frågor som ”Är jag trans nog?”, ”Får jag kalla jag mig för trans?” och ”Jag känner inte att jag mår tillräckligt dåligt för att ha rätt till stöd.” Snäva normer gör att människor känner att de inte får vara i rum som är till för att de ska kunna få stöd, säger Vierge Hård.

Edward Summanen, sakkunnig i transfrågor på RFSL, var moderator för seminariet.

Edward Summanen, sakkunnig i transfrågor på RFSL, var moderator för seminariet. Foto: Jennie Aquilonius

Moderatorn Edward Summanen, sakkunnig i transfrågor på RFSL och projektledare för RFSL:s arbete med suicidprevention, tillägger att det saknas mycket kunskap om vad som fungerar suicidpreventivt för olika specifika grupper. I Sverige pågår det en del forskning om vad som är suicidpreventivt för transpersoner.

– Det finns också en amerikansk studie som visar att psykisk hälsa förbättras bland homosexuella i takt med att de får fler rättigheter, säger han.

Text och foto: Jennie Aquilonius
[email protected]

Hit kan du vända dig om du mår dåligt eller har tankar på att ta ditt liv

Föreningen Minds självmordslinje, telefon 90 101, och chatt.

Unga kan vända sig till Ungdomsmottagningen på nätet.

Kuratorer på vårdcentraler och i skolan. Det finns också RFSL-kuratorer runt om i landet.

Bris, för personer under 18 år.

Shedo, arbetar med självskadebeteende och ätstörningar.

Hbtq-mottagningar, i Stockholm finns till exempel HBTQ Ung och HBT-hälsan.

Om läget är akut: Ring SOS Alarm, 112.

Vanliga myter om självmord

  • Att prata om självmord kan trigga personen att göra det. Det är tvärtom. Det är förebyggande att ställa frågan om personen har tankar på att ta sitt liv.
  • Självmord är en självisk handling. Ofta är det tvärtom, personen tänker att den befriar omgivningen från sig själv.
  • Det går inte att hindra någon som har bestämt sig. Det är inte sant. Tanken på att ta sitt liv varierar övertid, människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det handlar inte om att personen vill dö utan att hen inte ser några andra alternativ. Många självmord är impulshandlingar, därför kan de hindras genom till exempel räcken på broar. Impulsen klingar ofta av och personen fortsätter leva.
  • Du väljer att ta ditt liv. Det är ingen som väljer att bli deprimerad eller få svår ångest. Självmord kan då bli den enda utväg du ser.

Så hjälper du någon som har tankar på att ta sitt liv

  • Våga fråga och ställa följdfrågor.
  • Lyssna och våga vara i situationen.
  • Undvik att döma eller att komma med råd och lösningar.
  • Visa att du förstår att personen har det väldigt jobbigt.
  • Ringa in hur långt tankarna har gått. Om det inte finns detaljerade planer, prata med personen om att söka hjälp. Om läget är akut, det finns planer och självmordet kan ske snart, ring 112. Lämna aldrig personen ensam medan du larmar.
  • Berätta att personen är värdefull, att du vill att hen ska finnas kvar och skulle bli mycket saknad.
  • Inge hopp – det kommer inte alltid att kännas så här.
  • Våga låta det vara tyst.
  • Gå till dig själv, om du mådde så dåligt, vad skulle du behöva?
  • Erbjud praktisk hjälp, som att följa med till psykakuten eller samtalskontakten.

Varningssignaler

  • Personen drar sig undan, vill inte längre hänga med som vanligt och isolerar sig.
  • Personen pratar om självmord eller att inte vilja leva.
  • Hen börjar ge bort sina saker.
  • Personen börjar kontakta gamla vänner.
  • Någon som mått väldigt dåligt mår plötsligt bättre utan tydlig yttre förklaring. Det är ångestladdat att fundera på självmord, när personen kommit till beslut kan ett lugn infinna sig.

Källa: Lotta Halvardsson Ekdahl och Vierge Hård.

Amnesty Press på Stockholm Pride

PRIDE2019: Dancing Queens bryter ny mark i Indien (3 augusti 2019)

PRIDE2019: Hård kritik mot Migrationsverket (3 augusti 2019)

PRIDE2019: Nu bryts tystnaden om sexuella övergrepp mot unga hbtq-personer (3 augusti 2019)

PRIDE2019: Få svar när RFSU mötte socialministern (3 augusti 2019)

PRIDE2019: Amnesty lyfter fram Turkiet (2 augusti 2019)

PRIDE2019: RFSL Ungdom demonstrerade för en ny könstillhörighetslag (2 augusti 2019)

PRIDE2019: Maskulinitetsnormer bidrar till våldet mot hbtq-personer (2 augusti 2019)

PRIDE2019: Experter vill se tydligare hbtq-perspektiv på säkerhetsfrågor (1 juli 2019)

PRIDE2019: Växande motstånd mot hbtq-rättigheter (1 augusti 2019)

Amnesty och Pride. Läs mer här

Läs mer om transfrågor från Amnesty Press

BALTICPRIDE2019: Långt kvar till jämställdhet för transpersoner i Litauen (9 juni 2019)

I Armenien blir det ingen IDAHOTB-manifestation i år (16 maj 2019)

“Många tror inte att barn kan vara trans” – Camilla Gisslow låter föräldrar berätta i sin film (3 april 2019)

Ny progressiv lag stärker transpersoners rättigheter i Uruguay (28 mars 2019)

BOKMÄSSAN2018: ”Vi måste komma över transföraktet” (30 september 2018)

Mexikanska divor, kärlek på fotbollsplanen och Mr. Gay Syria på årets Cinema Queer (24 september 2018)

Sterilisering fortsatt krav för transpersoner i Finland (16 mars 2018)

El Salvador: Kamp för rätten att vara sig själv – Karla Avelar nominerad till internationellt pris (5 oktober 2017 – även i nummer 3/2018)

Nu ska transpersoner friskförklaras – besked från Socialstyrelsen välkomnas (20 mars 2017)

Hon vägrar ge upp – trots hårdare klimat i Indonesien mot hbtqi-personer (9 mars 2017)

En universell kärlekshistoria under extrema förhållanden (18 februari 2017)

FN:s första hbtq-expert inleder sitt arbete (16 februari 2017)

PRIDE2016: Besvikelse över regeringens utspel i transfrågan (28 juli 2016)

En inställd stämning – krönika av Ulrika Westerlund (nummer 2/2016)

STOCKHOLM PRIDE 2015: Delseger för den norska transrörelsen (3 augusti 2015)

STOCKHOLM PRIDE 2015: KD-ledaren grillades av RFSL, öppnar för skadestånd till tvångssteriliserade (1 augusti 2015)

Irland får ny lag för könstillhörighet – hyllas som föregångsland (29 juli 2015)

STOCKHOLM PRIDE 2015: Maltas nya lag hyllas av transrörelsen (27 juli 2015)

Göteborgs filmfestival: Abort till havs i ”Vessel” och när mamma byter kön i ”52 Tuesdays” (7 februari 2015)

Rätten till sin egen kropp (26 oktober 2014)

PRIDE: När festen är över och det blir homo- och transfobi i vardagen (2 augusti 2014)

ILGA höll världskonferens i Stockholm – 450 deltagare diskuterade kampen för hbt-rättigheter (23 december 2012)

Pride: Paraden i bilder, protester på seminarium om hatbrott, aids i litteraturen,framgångar i Polen, hbt i biståndet och juridikens möjligheter (5 augusti 2012)

Skola för transpersoner öppnar i Argentina (6 maj 2012)

Regnbåge över Malmö: Debatter, parad och konferens om transpersoners rättigheter (6 oktober 2010)

”Jag är ingen diagnos – jag är en människa” (3 augusti 2010)

Heteronormen styr inom svensk vård (28 juli 2010)

Transfrågor diskuteras på Amnestykonferens (1 augusti 2008)

reportage | 2019-07-31
Av: Jennie Aquilonius