En global migrations- politik?

reportage | 2006-06-22
  • Migration är varken bra eller dåligt, utan någonting. Det är någonting som alltid har hänt. Det är något djupt mänskligt och det kommer alltid att pågå sade, Jan O. Karlsson före detta bistånds- och migrationsminister under ett seminarium i Stockholm.

Från vänster Jan O. Karlsson f.d bistånds- och migrationsminister, Carin Jämtin biståndsminister och Barbro Holmberg migrationsminister

I seminariet som arrangerades av Utrikesdepartement och Palmecentret deltog även Viola Furubjelke generalsekreterare för Palmecentret, Carin Jämtin, biståndsminister, Barbro Holmberg, migrationsminister, Madelaine Seidlitz, flyktinghandläggare på Amnesty, Monika Arvidsson LO och Per Lundborg SOFI, Stockholms universitet.

Tack vare globaliseringen kan varor, produkter och ideér förflyttas lättare över gränser men denna rörlighet gör sig inte gällande på samma sätt för människor. Trots det rör sig folk idag i aldrig tidigare skådad omfattning över stora avstånd. Tyvärr är ofta anledningen till att en växande skara av människor väljer att lämna sina hemländer växande klyftor mellan rika och fattiga. Aldrig tidigare har kanske behovet varit så stort som nu av en samordnad global plan för migration.

Carin Jämtin, biståndsminister, påpekade att sedan urminnes tider har människans rörlighet var en framträdande del av vår historia men omfattningen och anledningarna har förändrats. Internationell migration är ett dynamisk och ständigt växande fenomen, på 25 år har antalet migranter fördubblats till 200 miljoner, lika många som invånarna i världens femte största land Brasilien.

Ett känsligt och debatterat ämne
Dagligen får vi genom media rapporter om migration och migranter. Åsikterna går isär. Förra året kom ett förslag i den amerikanska kongressen om att bygga ett förstärkt staket längs gränsen till Mexiko för att förhindra illegala migranter medan andra menar att det bästa sättet är att istället öppna gränsen och stärka laglig och säker migration. I Europa har problemet aktualiserats med en häftig ökning av afrikanska migranter till bland annat Kanarieöarna. Det är en fråga som engagerar många och diskuteras på alla nivåer från lokal till global nivå. Mycket av den mediala rapporteringen lutar mot de mer negativa och sensationella sidorna av frågan. Den politiska dimensionen är också tydlig då partier i många länder går till val med en tydlig profil i migrationsfrågan.

Viola Furubjelke, generalsekreterare för Palmecentret och seminariets moderator

Uppenbart är att frågan fått hög prioritet i den allmänna debatten och att den är en politiskt väldigt känslig angelägenhet. Hittills har dock diskussionen främst rört nationella eller regionala angelägenheter. För att lyfta upp frågan på en mer global nivå lanserades därför på initiativ av generalsekreterare Kofi Annan och ett antal länder i december 2003 Globala Kommissionen om Internationell Migration. Jan O. Karlsson, före detta bistånds- och migrationsminister och Mamphela Ramphele från Sydafrika delade ordförandeskapet. Uppgiften var att försöka skapa ett ramverk för en sammanhängande, mer heltäckande och global respons till denna komplicerade fråga. Förra året presenterades rapporten ”Migration in an interconnected world: New directions for action" inför FN:s generalförsamling och i dagarna kom den svenska översättningen. Rapporten som är slutresultatet av kommissionens arbete är tänkt att fungera som beslutsunderlag och policyunderlag för regeringar men även internationella organisationer och aktörer inom civila samhället.

Den bakomliggande anledningen till kommissionens arbete är att migrationens ekonomiska, sociala och kulturella fördelar måste tas tillvara på ett bättre sätt, och att de negativa konsekvenserna av människors rörlighet över gränserna skulle kunna hanteras bättre. Bland annat skriver man att ”I och med att frågans betydelse, räckvidd och komplexitet vuxit har stater och andra intressenter blivit medvetna om den internationella migrationens krav och och möjligheter.” I september kommer rapporten läggas fram på FN:s första högnivå möte om migration och utveckling.

Kommissionen kommer bli ett viktigt bidrag till FN-mötet men också den nationella och globala debatten om en framtida migrationspolitik, tror Barbo Holmberg, migrationsminister. Det kommande mötet ger också medlemsstaterna chansen att skapa en närmare samverkan kring internationell migration och utveckling. Hanteringen av migrationsfrågor måste också ske mer systematiskt och enhetligt. Idag, menade Jan O. Karlsson, tar länder beslut i migrationsfrågor som om inget annat land existerade.

  • För att ta ett aktuellt exempel: om man för att vinna några mandat i Nebraska ökar bomullssubventionerna i Förenta Staterna så ska man inte bli förvånad om människor som satsat hela sina liv i Mali och Burkina Faso på att odla bomull och som möter en sönderslagen världsmarknad hittas försöka tagande sig över Medelhavet fortsatte, Jan O. Karlsson.

Det positiva överväger
Alla länder i världen påverkas av migration, det är inte längre en isolerad företeelse med tydliga skillnader mellan mottagarländer och ursprungsländer. Det finns en tendens att se migration som något enbart negativt. Föreställningen om att migration bara skulle innefatta asylsökande och flyktingar måste överges det var deltagarna i seminariet överens om. Carin Jämtin menade att det finns en stor del av människor som migrerar kortare tider:

  • Människor migrerar faktiskt som en del i den vanliga vardagen.

Av 200 miljoner migranter i världen är endast omkring tjugo miljoner flyktingar enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Resten har andra skäl till sin migration som arbete, studier och familjeåterförening. Migration har spelat en viktig men ofta inte erkänd roll för utvecklingen i många länder. Barbro Holmberg poängterade i sitt anförande att det sker utvecklingssprång i mötet mellan människor. När kulturer möts sker fruktbara utbyten som är till nytta för alla. I detta sammanhang glöms ofta Sveriges egna historia bort. Sedan 1980 så har Sveriges befolkning ökat med omkring en miljon genom migration.

  • Det var en miljon som följde Karl Oskar och Kristina i spåren mellan 1870 – 1920 och det är ungefär dubbelt så många som bröt upp från landsbygden och flyttade in till städerna, sade Jan. O Karlsson.

Längre tillbaks i tiden är utvandringen till Amerika och urbaniseringen de två stora folkförflyttningar som starkt format hur Sverige ser ut idag. Man får inte glömma att migranter ofta är ofta bland de mest initiativrika och handlingskraftiga medlemmarna i samhället. En av de bidragande faktorerna till den andra industriella revolutionen i Sverige på 1920-talet var att nästan en tredjedel av de som emigrerat till Amerika återvände tillbaks till Sverige med kunskaper och expertis i vad man brukar benämna cirkulär migration. Det är därför viktigt att stimulera denna sorts migration där människor flyttar och arbetar tillfälligt för att sedan återvända till sitt hemland, uppmanade Barbro Holmberg.

I flera länder är hela sektorer av näringslivet beroende av migrerande arbetare och skulle inte kunna fungera utan att migranterna fanns till hands. Därför är det viktigt att migrationspolitiken integreras i en global utvecklingsagenda. Överallt i världen ser vi positiva effekter av migrationen vilka inte får glömmas bort, påpekas i rapporten.

Ökat skydd av mänskliga rättigheter
Det är ingenting som är fullständigt nytt under solen i rapporten utan snarare en sammanställning av befintlig kunskap, påpekade Jan O. Karlsson. Det som är unikt med denna rapport är att man så tydligt knutit migration till värnandet av mänskliga rättigheter samt att kopplingen mellan migration och utveckling görs så tydligt.
- Fantastiskt att vi faktiskt har ett instrument, mänskligheten, som är föreställningen om universiella mänskliga rättigheter, ansåg Jan O Karlsson.

I rapporten skriver man att den bakomliggande anledningen till arbetet är att de ekonomiska, sociala och kulturella fördelar måste tas tillvara på ett bättre sätt, och att de negativa konsekvenserna av människors rörlighet över gränserna skulle kunna hanteras bättre. Många migranter utsätts för exploatering, diskriminering och övergrepp och har ett svagt och urholkat skydd av mänskliga rättigheter. Skyddet, slår rapporten fast, måste stärkas genom att stater och andra intressenter följer och utökar de rättsliga och normativa ramverk som finns.

Inom EU är fokus mycket på gränskontroll vid de ministerrådsmöten som Barbro Holmberg deltar i. Det är viktigt att kampen mot irreguljära migranter, som det kallas i teknokratiska termer, inte sker på bekostnad av mänskliga rättigheter, däribland flyktingars rätt att söka skydd, underströk Barbro Holmberg. Lagstiftningen har dock inte förändrats mycket de senaste åren, menade hon, vilket Amnestys Madelaine Seidlitz inte kunde hålla med om. Kriget mot terrorism har använts som svepskäl för att begränsa flyktingar och migranter möjligheter.

Madelaine Seidlitz, Flyktinghandläggare/Teamsamordnare på Amnesty

  • En sak kan man konstatera: Efter den 11 september 2001 så är det ganska många länder inom EU som också har förändrat sin lagstiftning och kontrollåtgärder i en mer restriktiv riktning vilket påverkar migranter och flyktingar, kommenterade Madelaine Seidlitz från Amnesty.

Från Amnestys sida välkomnas både initiativet och rapporten från den globala kommissionen. Madelaine menade också att det fanns mycket som var väldigt bra och positivt och att det egentligen inte fanns något Amnesty inte kunde hålla med om.

Globala riktlinjer för migration
En av förhoppningen inför högnivåmötet i september är att enas om globala principer för migration där den viktigaste är värnandet om allas rätt till mänskliga rättigheter. Att man slår fast att alla människor har mänskliga rättigheter även irreguljära immigranter vilket idag inte alltid är fallet Termen illegala immigranter använs ofta men termen är missvisande då ingen är människa är illegal utan endast handlingarna. Barbro Holmberg vill inte se en utveckling mot ett system med gästarbetare utan menar att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter.

En intressant fråga som diskuterades av kommissionen men som man inte lyckades enas om är idén om bärbara sociala rättigheter.

  • Det skulle lösgöra välfärden från territoriet och göra varje individ försedd som en slags social backpacker som bär sina sociala rättigheter med sig, förklarade Jan O. Karlsson

Tanken är att en som arbetar i Sverige och sedan flyttar ska kunna åtnjuta sina sociala rättigheter oavsett i vilket land personen i fråga befinner sig.

Murar och befolkningsproblematik
Bygga murar fungerar inte längre, människors rörlighet är idag en integrerad del av globaliseringen. Inte ens historiens kanske mest bevakade gränsområde, Berlinmuren, lyckades med att hålla folk innanför menade Jan O. Karlsson. Hela fyra miljoner östtyskar, en fjärde del av den östtyska befolkningen, lyckades ta sig över till Västtyskland. Omkring en halv miljon människor kommer in till Europa varje år som irreguljära immigranter.

För Sveriges del är demografin ett problem i framtiden. Migration blir därför en allt viktigare del av lösningen för att vi ska kunna få samhällsekonomin att fungera. Sverige är ett glesbefolkat land med en allt äldre befolkning. Eller som Jan O. Karlsson med glimten i ögat sade:

  • Varför bo i trista hålor som Florens, Barcelona och München när man kan glassa runt i Smedjebacken, Årjäng och Vilhelmina. 55 procent skatt och långa härliga kalla mörka vinternätter. Welcome to Sweden!

I framtiden kommer Sverige få brist på arbetstagare när den äldre generationerna pensioneras. För att behålla Sveriges konkurrenskraftighet måste det underlättas för migranter att komma till Sverige. Europas befolkning skulle ha minskat med fyra miljoner mellan 1995 - 2000 om man stoppat all immigration, alltså en negativ befolkningstillväxt.

Ett problem när det gäller migration är vad som brukar kallas brain drain; att välutbildade människor väljer att flytta till rikare länder. Carin Jämtin tog upp ett exempel. Upp till en tredjedel av alla sjuksköterskor och barnmorskor som utbildats i Zimbawe jobbar idag i ett OECD-land. Orsakerna, menade hon, är många. Ofta hittar dessa människor ingen egen framtid i sitt hemland. De kan vara att det saknas arbetstillfällen för att hälsosektorn är för liten, att det inte finns utbildningstillfällen för sina barn . Tydligt är dock att det behövs mer kunskap om anledningen till att människor med utbildningen flyttar.

En annan fråga som togs upp i rapporten och diskuterades under seminariet är vad som kallas remitteringar (hemsända pengar). Uppskattningsvis 150 miljarder dollar om året skickas hem till migranternas ursprungsländer, det motsvarar tre gånger det internationella biståndet. Mörkertalet är dock stort, International Organisation of Migration (IOM) menar att beloppet ligger närmare det dubbla. Uppenbart är i varje fall att det handlar om stora belopp. Ett av de stora problemen när det gäller remitteringar är transaktionskostnader, omkring 17 procent av pengarna som skickas används till omkostnader. Det finns en enorm utvecklingspotential för att bekämpa massfattigdomsproblemet om man lyckas minska transaktionskostnaderna. Just kopplingen mellan migration och utveckling är en av de starkaste sambanden som rapporten pekar på. Ungefär 10 procent av vad migranter tjänar går till remitteringar vilket skulle innebära att mellan 1 500 och 3 000 miljarder dollar per år genereras av arbetande migranter. Carin Jämtin menade att man måste se frågan om remitteringar från fler perspektiv, inte endast utifrån hur den lyckas skapa så kallade produktiva investeringar (småföretag etcetera). Många gånger går återflödet av pengar till grundläggande mänskliga behov som att ha mat på bordet, till att skapa bättre hus med sanitära anläggningar så att kvinnor inte behövs för vård av sjuka eller att köpa skolböcker åt barnen.

En av den organiserade brottslighetens lönsammaste och kanske minst riskabla affärer är människohandel och människosmuggling. Om man sätter människosmuggling och människohandel i samband med det totala produktionsvärdet av migranter ger det en större insikt i vilka pengar det finns att tjäna. Kampen mot människohandeln kommer även vara en av de frågor som Sverige kommer att driva under FN-mötet i höst.

Per Lundborg och Monika Arvidsson lyssnar på åhörarnas frågor

Den exploatering som sker av fattiga på de rikas arbetsmarknad är också en fråga som berör migration. Monika Arvidsson från LO menade att det är viktigt att komma åt den diskriminering som sker på arbetsmarknad och att vi lyckas med att ta tillvara migrerande människors potential.

  • Vår från fackligt håll kanske viktigaste synpunkt att alla på samma arbetsmarknad ska ha samma rättighet och vara helt fria från diskriminering, sade Monika Arvidsson.
    Slutsatsen av seminariet kan sägas vara att migration kan komma alla till del och att migrationen måste ses i ett utvecklingsperspektiv där en effektivare och mer global migrationspolitik behövs. Förhoppningarna är stora att FN:s högnivåmöte i september blir ett steg på vägen.

Seminariet om migrationspolitk hölls på Rosenbads konferenscenter och arrangerades av Palmecentret och Utrikesdepartementet.

Definitioner
Migration: Avser människor som bott utanför sitt land mer än ett år, asylsökande och tillfälliga migranter. I denna text berörs inte frågan om internmigration eller inre flykt.

Text: Robert Udén praktikant Amnesty press
Bild: Robert Udén, praktikant Amnesty press

Läs mera: Global Commission on International Migration (hela rapporten finns upplagd, engelska)

Lyssna på seminariet: UD:s webbutsändning

reportage | 2006-06-22