MR-DAGARNA2017: Religiösa aktörer som hjältar och problemmakare

Ställer religion mest till problem när det gäller mänskliga rättigheter? Eller är religiösa aktörer rent av människorättshjältar? Både och, ibland samtidigt, var svaret när ledare från Tanzania och Sydsudan samlades för ett samtal under Mänskliga rättighetsdagarna i Jönköping.

reportage | 2017-11-10
Av: Jennie Aquilonius
Gloria Mafole och Moses Monday John.

Gloria Mafole och Moses Monday John. Foto: Jennie Aquilonius

– Bibeln är väldigt tydlig: Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria. Men sanningen dödar i Sydsudan. Om du säger sanningen är du död, säger Moses Monday John. Han är vd för Organization for Nonviolence and development och deltar i seminariet Religious actors – trouble makers or champions of human rights? på Mänskliga rättighetsdagarna i Jönköping.

Moses Monday John jobbar i Sydsudan, där en majoritet av befolkningen är kristen. Han menar att Bibeln måste tolkas utifrån den kontext som varje människa lever i. Men vissa kyrkliga ledare säger att Gud väljer landets ledare, och den som motsätter sig dem motsätter sig också Guds plan – oavsett vad ledarna gör.

– Men det gör folket passivt och ger stöd åt dåliga ledare. Andra religiösa aktörer är också tysta i tider av förtryck, eller agerar för sent, anser Moses Monday John.

Moses Monday John arbetar i det krigsdrabbade Sydsudan.

Moses Monday John arbetar i det krigsdrabbade Sydsudan. Foto: Jennie Aquilonius

Samtidigt menar han att religiösa aktörer har haft en betydelsefull roll som fredsförespråkare och för att driva ut företag ur landet vars verksamhet har skadat befolkningen. De var också viktiga i Sydsudans kamp för självständighet från Sudan. Det var år 2011 som landet blev självständigt efter ett krig som hade pågått sedan 1980-talet.

– De tolkade Bibeln på ett mycket kritiskt sätt och tolkade även kontexten teologiskt för att rättfärdiga varför vi måste kräva våra rättigheter, säger Moses Monday John.

Josephine Sundqvist,aktiv i Svenska kyrkan och doktorand.

Josephine Sundqvist,aktiv i Svenska kyrkan och doktorand. Foto: Jennie Aquilonius

Med på seminariet finns också Josefine Sundqvist från Svenska kyrkan. Nästa vecka doktorerar hon vid Uppsala universitet på en avhandling om bland annat religiösa aktörer som både förkämpar och problemmakare inom mänskliga rättigheter.

Josefine Sundqvist har kommit fram till att det inte är lätt för kyrkan att både stå för viktiga samhällsinstitutioner som hälsa och utbildning, och samtidigt kämpa för mänskliga rättigheter.

– De är ekonomiskt beroende av staten för att bedriva sin verksamhet – samma stat som de alltså ska kritisera för brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Josefine Sundqvist.

Det här får så klart konsekvenser: kyrkorna straffas finansiellt när de antar en kritisk roll. Det drabbar de mest marginaliserade människorna och sjukdomar och dödlighet ökar. Kyrkorna ställs inför dilemmat att offra sina institutioner eller ta ett människorättsligt steg tillbaka. Josefine Sundqvist berättar att en del väljer att stå upp för mänskliga rättigheter medan andra håller tyst och får mer pengar till sin hälso- och sjukvårdsverksamhet:

– Ytterligare några tycker ändå att de behöver stå upp och vara en kritisk röst. De kanske inte kan uttala sig själva, för att rädda sina institutioner, men de kan stötta andra som kan träda fram.

Gloria Mafole, policyanalytiker och programansvarig för påverkansarbete vid Kristna rådet i Tanzania, delar också bilden att religiösa aktörer både verkar för och motverkar mänskliga rättigheter. I Tanzania har religiösa aktörer bidragit till att upprätthålla fred och ordning, motverka korruption och se till att folk röstar i valen.

 Gloria Mafole arbetar på Kristna rådet i Tanzania.

Gloria Mafole arbetar på Kristna rådet i Tanzania. Foto: Jennie Aquilonius

Samtidigt skapar religionen problem när det gäller extremism och hets mot folkgrupp, som leder till att både kristna och muslimer dödas.

– En del säger också att kvinnor ska vara underordnade och att föräldrar har rätt att slå sina barn för att de ska lyda, säger Gloria Mafole.

Paul Mmbando är chef för hälsoavdelningen på Evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania. Han berättar att kyrkan står för en stor del av landets hälso- och sjukvård med sina 24 sjukhus och 148 hälsofaciliteter, många förlagda på landsbygden. Kyrkan samarbetar även med regeringen för att ta fram policies för att driva hälsoarbetet framåt.

– Vi har också ett program för reproduktiv hälsa för ungdomar. De får utbildning och vi arbetar med att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och hiv genom bland annat preventivmedel, säger Paul Mmbando.

Paul Mmbando från Evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania.

Paul Mmbando från Evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania. Foto: Jennie Aquilonius

Ibland har även den Evangelisk-lutherska kyrkan varit både förkämpe för mänskliga rättigheter och problemmakare. Samtidigt som den första hiv-patienten blev diagnosticerad på ett lutherskt sjukhus bidrog till exempel en del pastorer till stigmatiseringen av personer som levde med hiv, berättar Paul Mmbando. Men snart insjuknade flera religiösa ledare själva.

– Många har nu tagit en ledande roll för att driva kampanjer och informera om hiv, berättar Paul Mmbando.

S:t Josephs katolska katedral på Zanzibar.

S:t Josephs katolska katedral på Zanzibar. Foto: David Berkowitz/Wikimedia

Avslutningsvis tror Gloria Mafole att de religiösa ledarna kan behöva stöd från FN och andra organisationer i sitt utvecklingsarbete. Josefin Lundqvist menar å sin sida att kyrkorna kan bli mer självständiga om de lyckas skaffa fler inkomstkällor, det skulle minska deras beroende av staten. Moses Monday John uppmanar svenska kyrkor att ingjuta mod i sina partnerorganisationer.

– Att tolka Bibeln på ett mer rättvist sätt kräver mod. Religiösa ledare behöver mod för att komma ut ur sin bekvämlighetszon och våga bli människorättshjältar snarare än problemmakare, säger han.

Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com

Amnesty Press på MR-dagarna i Jönköping

MR-DAGARNA2017: Kvinnor svårt utsatta i Honduras (10 november 2017)

Dessutom

Läs mer om Mänskliga rättighetsdagarna i Jönköping

Amnesty International på MR-dagarna. Läs mer här

Läs mer om konflikten i Sydsudan från Amnesty Press

”Jag mötte en kvinna som tvingats välja vilket av sina två barn hon skulle bära med sig när hon flydde från Sydsudan” (Amnesty Press 2 oktober 2017)

Edmund Yakani från Sydsudan – Årets människorättsförsvarare ( 12 april 2017)

Sydsudan: Krav på vapenembargo vid sidan av skyddsstyrka (30 september 2016)

Ett års krig i Sydsudan: Tusentals har flytt till norra Uganda (16 december 2014)

Svältkatastrof hotar Sydsudan (25 juli 2014)

Sydsudan: Slumpartad statskupp som hotar det nya landets framtid (Amnesty Press 3 januari 2014)

De överlevde massakern i Wara (Amnesty Press nr 1/2012)

Nu har censur införts (Amnesty Press nr 1/2012)

Södra Sudan halvvägs mot självständighet (Amnesty Press 5 april 2011)

reportage | 2017-11-10
Av: Jennie Aquilonius