Ett års krig i Sydsudan: Tusentals har flytt till norra Uganda

För ett år sedan utbröt inbördeskriget i Sydsudan. Trots försök att skipa fred pågår konflikten fortfarande och tusentals människor är på flykt. I flyktingförläggningen Nyumanzi i norra Uganda vet inte kvinnorna om de någonsin kommer att återse sina män.

reportage | 2014-12-16
Av: Frida Svensson/ Isabelle Swahn
Abuk Deng tog barnen i händerna och sprang när rebellerna nådde staden Bor.

Abuk Deng tog barnen i händerna och sprang när rebellerna nådde staden Bor. Foto: Frida Svensson

Det började som vilken dag som helst i den lilla byn utanför staden Bor i Sydsudan. Abuk Deng och hennes dotter hämtade vatten i brunnen och var på väg tillbaka hem. Det var då som hon hörde skriken.

De möttes av grannarna som kom springande för att berätta att rebellerna kommit och att kriget hade nått byn. Abuk Deng släppte vattendunken och sprang mot sitt hus.

Hon möttes av en fruktansvärd syn.

– Rebellerna kom med machetes och dödade alla. Min man och min dotters man mördades och jag såg dem ligga på vägen, säger Abuk Deng och drar sitt långfinger sakta över strupen för att visa hur hennes man halshöggs.

Hon säger att hon och dottern grep tag om barnens händer och sprang för livet. Det var den dagen som flykten började.

Abuk Deng sitter hopkrupen i skuggan och omges av sina barnbarn. De sitter på den hårt packade jorden och en stor matta är upphängd för att skydda dem mot solen. Mattan, med stora rosor på, ser ut som att den en gång prytt golvet i ett välbärgat hem.

Abuk Deng och hennes familj hoppas att en dag få återvända till Sydsudan. Om Gud vill, säger hon.

Abuk Deng och hennes familj hoppas att en dag få återvända till Sydsudan. Om Gud vill, säger hon. Foto: Frida Svensson

Det är ett år sedan som inbördeskriget i Sydsudan bröt ut den 15 december 2013. Efter en maktkamp inom det styrande partiet, Sudan People’s Liberation Movement, SPLM, avsattes vicepresidenten Riek Machar och anklagades för att ha planerat att störta presidenten Salva Kiir Mayardiit. Kriget har etniska förtecken då president Salva Kiir tillhör gruppen dinka och Machar är nuer. Konflikten har eskalerat och nu strider över 20 olika beväpnade grupper i kriget.

Sedan krigets start har minst 10 000 människor dödats. Sammanlagt är närmare två miljoner sydsudaneser på flykt enligt de senaste beräkningarna.  Efter att oroligheter nyligen utbröt i staden Bentiu, fortsätter flyktingströmmarna ut ur Sydsudan att öka. Samtidigt är matsituationen i landet den värsta i världen och landets drygt 11 miljoner invånare hotas enligt FN av svält.

I januari i år anlände de första flyktingarna från Sydsudan till norra Uganda. I Adjumani ligger den största flyktingförläggningen Nyumanzi. Det är det första stoppet för många flyktingar, så var det även för Abuk Deng och hennes familj.

Här registreras de innan de tilldelas en bit land, och får börja om på nytt.

– I början kom det tusentals flyktingar varje dag och det var totalt kaos. Nu kommer det mellan fem och sju personer om dagen, säger Samuel Apire Yohna som arbetar med hälsofrågor i flyktingförläggningen.

Flyktingförläggningen Nyumanzi i Adjumani i norra Uganda.

Flyktingförläggningen Nyumanzi i Adjumani i norra Uganda. Foto: Frida Svensson

Han berättar att det var en lång karavan som ringlade sig fram på de dammiga röda vägarna när kriget bröt ut. Det är nästan bara kvinnor och barn som anländer till flyktingförläggningen Nyumanzi.

– Männen är kvar för att slåss. Kvinnorna som är här vet inte om deras män fortfarande lever. De som är kvar riskerar att slaktas precis som getter, säger Samuel Apire Yohna.

Till en början var situationen på förläggningen kaotisk, men Uganda har tidigare erfarenhet av flyktingmottagande efter kriget i Sudan och konflikten i Demokratiska republiken Kongo.

Det är inte bara personer som tillhör den etniska gruppen dinka som flyr Sydsudan, utan även nuer anläder till Adjumani. Detta fick våldsamma konsekvenser och man tvingades separera grupperna i olika områden. I dag är situationen under kontroll och flyktingarna har tillgång till rent vatten, utbildning och sjukvård. Via FN-organet World Food Programme får sydsudaneserna mat. Från början fick de majsmjöl och matlagningsolja, men nu består ransonerna av sädesslaget durra. En förändring som inte alls uppskattas.

– Maten här är hemsk och den ger oss diarré. Barnen kan inte äta maten alls och får försöka dricka mjölk. Nu har de fått malaria och blivit väldigt svaga, säger Rebecca Achol, en nära släkting till Abuk Deng.

Hon anlände till Adjumani med sina två barn Akon och Anyang i januari. Hennes man undslapp rebellerna och studerar till läkare i Ugandas huvudstad Kampala.

Nu pågår fredssamtal i Addis Abeba, Etiopiens huvudstad. Hittills har samtalen haltat. Det är presidenten och rebelledarens första möte sedan de skrev under vapenvilan i augusti, som kollapsade precis som de tidigare uppgörelserna. FN:s säkerhetsråd har varnat president Salva Kiir och rebelledaren Machar och meddelat att sanktioner kan införas om de inte lägger ner vapnen.

Rebecca Achols liv omkullkastades när rebellerna kom. Hon fick ta sina barn under armen och fly från rebellerna.

Rebecca Achols liv omkullkastades när rebellerna kom. Hon fick ta sina barn under armen och fly från rebellerna. Foto: Frida Svensson

Rebecca Achol drömmer om att återvända till Sydsudan och byn utanför staden Bor när kriget är slut. Då vill hon fortsätta sina universitetsstudier och hon hoppas att hon en dag kan arbeta med flyktingfrågor för UNHCR. Även Abuk Deng vill återvända hem till byn där hennes man och dotters man dödades av rebellerna. Hon saknar sitt lilla stånd på marknaden där.

– Det finns inget arbete för mig här. I Sydsudan sålde jag olika saker på marknaden men nu äger jag ingenting och jag har ingenting att sälja, säger Abuk Deng.

I stället fördriver hon tiden i Nyumanzi genom att passa sin dotters och Rebecca Achols barn, så att de kan försöka hitta arbete.

Hon lyfter upp sin dotters yngsta barn i knäet och stryker henne över de hårda flätorna. Nu har det gått ett år sedan deras vardag slogs i spillror.

– Jag vill stanna här så länge kriget pågår, men jag hoppas att det blir fred någon dag så att jag kan återvända hem. Det är upp till Gud när det sker, säger Abuk Deng.

Frida Svensson och Isabelle Swahn

Isabelle Swahn, reporter, och Frida Svensson, reporter och fotograf.

Isabelle Swahn, reporter, och Frida Svensson, reporter och fotograf.

Sydsudan - en av de stora katastroferna

När år 2014 går mot sitt slut varnar olika organ inom FN för den katastrofala situationen i flera områden; Syrien, Irak, Centralafrikanska republiken och Sydsudan. På ett år har Sydsudan, världens nyaste land, gått från fattigdom i fred till ett inbördeskrig som har lett till att cirka 1,9 miljoner personer av en befolkning på cirka 11,3 miljoner har flytt från sina hem.

Det som började med skärmytslingar mellan olika arméförband i huvudstaden Juba den 15 december 2013 har förvandlats till ett förödande inbördeskrig. Hur många som har dödats är oklart men FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon talade den 15 december om att ”tiotusentals sydsudaneser” har dödats.

Konfliktens inledning är fortfarande inramad med frågetecken men grundorsaken anses var en maktkonflikt inom det styrande partiet SPLM. President Salva Kiir, tillhör folkgruppen dinka medan Riek Machar, den tidigare vicepresidenten, tillhör folkgruppen nuer. Konflikten har också fått en etnisk dimension där bägge sidor anklagas för brutala övergrepp och massakrer. Motsättningarna mellan Salva Kiir och Riek Machar går tillbaka till inbördeskriget. Riek Machar bröt 1997 med SPLM och dess armé SPLA och under fem år ledde Machar en milisgrupp som var allierad med den sudanesiska regeringen.

Redan när Sudan 1956 blev självständigt från det brittiska styret utbröt uppror i södra Sudan där majoriteten tillhör kristna och animistiska grupper medan norra Sudan domineras av muslimska araber. Efter en period av fred utbröt ett nytt uppror år 1983. Kriget var förödande och det brukar uppskattas att mellan en och två miljoner dog, de flesta av svält och sjukdomar i krigets spår. USA spelade en viktig roll för att mäkla fred och till sist slöts ett avtal i Kenya år 2005.

En samlingsregering bildades i Sudans huvudstad Khartoum och Sydsudan fick i praktiken självstyre i väntan på den folkomröstning som skulle hållas. Trots att gränsdragningsproblem återstod kunde folkomröstningen hållas i januari 2011 och 98,8 procent röstade för självständighet.

I juli 2011 utropades den nya staten Sydsudan och en FN-styrka, som nu uppgår till 11 000 soldater och poliser, finns nu i landet. Den har dock inte lyckats förhindra landets väg mot den katastrof som Sydsudan obevekligt rört sig mot sedan 15 december 2013. Amnesty International och många andra organisationer kräver att ett fullständigt vapenembargo införs mot Sydsudan.

Ulf B Andersson

Läs mer om Sydsudan från Amnesty Press

Sydsudan: Slumpartad statskupp som hotar det nya landets framtid (Amnesty Press 3 januari 2014)

De överlevde massakern i Wara (Amnesty Press nr 1/2012)

Nu har censur införts (Amnesty Press nr 1/2012)

Södra Sudan halvvägs mot självständighet (Amnesty Press 5 april 2011)

reportage | 2014-12-16
Av: Frida Svensson/ Isabelle Swahn