Nästan alla vill stänga Guantánamo

reportage | 2008-01-15

_Amnestyevent i Stockholm._Den 11 januari var det sex år sedan de första fångarna transporterades till USA:s fångläger på Guantánamo-basen på Kuba. Totalt har cirka 800 personer suttit i lägret och omkring 275 personer är fortfarande fängslade utan rättegång och runt om i världen genomfördes på sexårsdagen manifestationer med krav på att lägret stängs. Även den högsta amerikanska militärledningen uttalar sig nu för en stängning av lägret.

På Norrmalmstorg i Stockholm samlades på fredagseftermiddagen ett 50-tal personer till Amnestys manifestation mot USA:s fångläger på Guantánamo-basen. Det var en av många protester den 11 januari då krav restes på att lägret ska stängas och att fångarna antingen ställs inför rätta eller släpps fria. Guantánamo är en del av det fängelsesystem som USA inrättat världen runt under det så kallade kriget mot terrorismen.
I sitt tal på Norrmalmstorg påminde svenska Amnestys generalsekreterare Lise Bergh om att USA har spelat en central roll när det gäller det den moderna synen på mänskliga rättigheter. Och hon citerade USA:s högsta domstol som 1944, mitt under andra världskriget, slog fast följande:
”Förenta staternas konstitution står som en spärr mot fällande domar i en amerikansk domstol mot vem det vara må efter ett framtvingat erkännande. Det har funnits och finns nu vissa utländska stater vars regeringar för en motsatt policy: regeringar som dömer människor med stöd av vittnesmål som skaffats fram av polisorganisationer som har obegränsade befogenheter att gripa människor, misstänkta för brott mot staten, att hålla dem i hemliga häkten och att framtvinga erkännanden från dem genom fysisk och psykisk tortyr. Så länge konstitutionen förblir vår republiks grundläggande lag kommer Amerika inte att ha den sortens regering.”

Efter attackerna mot USA den 11 september 2001 lade USA:s regering fram en grundstrategi för kampen mot terrorism som de har hållit fast vid sade Lise Bergh och påminde om att USA:s president fått obegränsad rätt att använda våld mot ”nationer, organisationer och individer” som George W Bush anser är knutna till 11 september-attackerna eller framtida terroristaktioner.

  • 1 augusti 2002 förklarade man att ”alternativa förhörsmetoder”, som simulerad dränkning, påtvingad sömstörning och utsättande för extrema temperaturer, får användas från fall till fall, sade Lise Bergh.
    Lise Bergh.

Hon påpekade också att den 13 november 2001 utfärdades en militär order om att Pentagon gavs rätt att hålla icke-amerikanska medborgare i förvar på obestämd tid utan att de fängslade får sin sak prövad i domstol. Detta har USA använt flitigt för att i sitt hemliga fängelsesystem hålla misstänkta terrorister fängslade i åratal.

Tre riksdagsledamöter deltog i manifestationen. Henrik von Sydow från moderaterna, betonade att han gillar USA och just därför ville han i sitt tal
rikta uppriktig kritik mot ”rättskandalen på Guantánamo Bay”:
- Det är sex år av ett rättsligt vakuum och det är sex år av brott mot de mänskliga rättigheterna
Henrik von Sydow menade att mänskliga rättigheter är den enskilde människans skydd mot överheten och att dessa rättigheter sätter gränser för statens makt ”och skyddar oss alla mot övergrepp”.

Henrik von Sydow (m).
- I en tid av oro måste vi slå vakt om de värderingar som låg till grund för Amerikas bildande, för västvärldens civilisation och för ett anständigt samhälle, framhöll Henrik von Sydow. Vi måste slå vakt om de värderingar som fundamentalister, terrorister och fascister förkastar, föraktar och vill förstöra. USA, Europa och Sverige måste inse att viktiga vapen i kampen mot terrorismen är att stå upp för de klassiska idéerna om demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.
Henrik von Sydow krävde att Bush stänger fånglägret på Guantánamo och låter de fängslade få sin sak prövad i domstol.
- Därtill bör Bush be om ursäkt för övergreppet, sade Henrik von Sydow.

Folkpartisten Birgitta Ohlsson beskrev hur fångar utsätts för tortyr och hålls isolerade och sade att det inte handlade om Uganda under Idi Amin, Sydafrika på apartheidtiden, dagens Iran, diktaturens Nordkorea eller Robert Mugabes Zimbabwe:
- Nej, det handlar om Guantánamo, den fria världens vidrigaste skamfläck 2008!

Birgitta Ohlsson (fp).

Även hon betonade att hennes kritik har sin grund i att hon är Amerikavän och beundrar USA:s frihetsideal.
- USA har rätt att försvara sig, men vi kan aldrig acceptera att kampen mot terrorismen förs med terror som vapen, sade Birgitta Ohlsson. Guantánamo måste stängas och jag hoppas att det är sista året vi ser denna skamfläck för mänskligheten.

Vänsterpartisten Alice Åström inledde med att betona att hon denna dag var överens med en folkpartist och en moderat. Hon beskrev hur de senaste sex åren har inneburit ett urholkande av de mänskliga rättigheterna och uppmanade den svenska regeringen att lägga tyngd bakom orden om att Guantánamo ska stängas.

Alice Åström (v).

Bland de cirka 275 fångar som idag finns i fånglägret på Guantánamo finns 75 personer som av de amerikanska myndigheterna har fått klartecken för frigivning.
- Fångarna kan dock inte skickas till hemländer då de riskerar avrättning eller tortyr, sade Alice Åström.
I december antog EU-parlamentet med 359 röster för, 293 emot och 38 nedlagda en resolution där Europaparlamentet säger att man anser ”att terrorism kan förebyggas under förutsättningen att EU driver en utrikespolitik som främjar demokrati, rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter både i EU:s närhet och långt därifrån”.
Europaparlamentet uppmanar EU-kommissionen och rådet ”att starta ett initiativ på europeisk och internationell nivå för omlokalisering av Guantánamo-fångar från tredjeländer” när dessa inte kan skickas tillbaka till sina ursprungsländer, eftersom de där riskerar att utsättas för förföljelse och tortyr. Alice Åström sade att det i den svenska riksdagen nu har startas en namnförsamling för att EU-länderna nu ska låta dessa frikända fångar få en fristad då USA vägrar låta dem komma till USA.

Fredrik Kron, kampanjansvarig från Amnesty, läser några rader ur ”Fem år av mitt liv”, en skildring av den tid den turkiskättade tysken Murat Kurnaz tillbringade i amerikansk fångenskap. Boken har blivit en stor framgång i Tyskland och ges nästa vecka ut på svenska av Ordfront.

I Tyskland pågår en rättslig undersökning om tyska soldater deltagit i misshandel av Kurnaz när han satt i amerikansk fångenskap i Afghanistan
Murat Kurnaz frigavs den 24 augusti 2006 **och Amnesty hade då arbetat enträget för att han skulle friges.

Manifestationer hölls den 11 januari i många länder runt om i världen. I Danmark stod kulturen i centrum vid Amnestys manifestationer i Köpenhamn. Diktsamlingen ”Poems From Guantánamo: The Detainees Speak” släpptes på danska den 11 januari och författaren Henrik Nordbrandt och musikern Lars H.U.G. läste några av dikterna i megafon utanför USA:s ambassad i den danska huvudstaden

Eva Hesse från danska Amnesty uppmanade Danmark och andra EU-länder att ”allvarligt överväga möjligheten att ta emot några av de Guantánamo-fångar som inte kan återvända hem i säkerhet och ge dem möjlighet att starta ett nytt liv”.
- Det handlar om människor som orättfärdigt varit inspärrade i upp till sex år och nu har hamnat i ett ingenmansland, framhöll Eva Hesse.
I ett brev till den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen efterlyste danska Amnesty regeringens syn på dessa fångars möjlighet att få komma till EU-länderna.

Amnestyaktivister på Norrmalmstorg.

I London deltog cirka 100 personer i en protest med Guantánamo-burar och orange fångklädsel utanför USA:s ambassad, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Enligt BBC hade en del demonstranter tillbringat natten i burarna. En talesman för USA:s ambassad i London sade att ingen i det internationella samfundet ännu har kommit med en lösning på problemet med de fångar som inte kan skickas tillbaka till sina hemländer.

Samling i Skottland. Foto: Simon Freeman/AI

I den skotska huvudstaden Edinburgh samlades ett hundratal demonstranter utanför USA:s konsulat, rapporterar den iranska nyhetsbyrån IRNA. Bland demonstranterna fanns skotska parlamentsledamöter från det skotska nationalistpartiet SNP, liberaldemokraterna och de gröna.

På marsch i Sydney mot USA:s konsulat. Foto:AI

I Australien slöt hundratals personer upp i Amnestys manifestation i centrala Sydney. I Madrid överlämnade Amnestys spanska sektion en petition med underskrift av 170 spanska parlamentariker till USA:s ambassad. Totalt hade över 1 200 parlamentariker från hela världen, däribland 113 svenska riksdagsledamöter, ställt sig bakom ett upprop med krav på att fånglägret på Guantánamo stängs. Petitionen skulle också enligt AFP överlämnas till Vita huset.
I Washington greps 80 personer i samband med Guantánamo-protesten som hade organiserats av en rad MR-grupper- däribland Amnesty och ACLU, rappporterar CBS. De anklagades för att inte ha respekterat demonstrationsförbudet runt Högsta domstolen. Maximistraffet för detta brott är fängelse i 60 dagar eller böter. I samband med demonstrationen stängde domstolen en kort tid.

Amnesty och åtta andra organisationer demonstrerade i Rabat. Foto: AI

Enligt AFP var det lågt deltagande i manifestationerna i Rom och Aten. 30- 40 personer samlades i den italienska huvudstaden med plakat som krävde stängning av Guantánamo och ett stopp för olagliga fängslanden. Ett dussintal personer med ögonbindel och kedjor samlades utanför det grekiska parlamentet.
I Mauretaniens huvudstad Nouakchott arrangerade en rad MR-grupper en timmes sittprotest utanför det mauretanska justitiedepartementet för att kräva att regeringen arbetar för frigivning av de två mauretanier som sitter på Guantánamo. Och i Marockos huvudstad Rabat organiserade nio MR-grupper en protestaktion. Även i bland annat Paraguays huvudstad Asunción, Istanbul, Warszawa, Manila, Sydkorea, Chile, Luxemburg och Bahrain arrangerades enligt Amnesty protester.

I lördags kom George W Bush till Kuwait under sin rundresa i Mellanöstern. Bush träffade då tio kuwaitiska kvinnorättsaktivister. Enligt Arab Times sade då Bush att två av de fyra kuwaitier som sitter på Guantánamo kommer att åtalas, men han gav inga närmare uppgifter. De andra två kan friges, uppges Bush ha sagt.
Vid en presskonferens i den saudiska huvudstaden Riyadh på fredagen uppmanade Bandar Haggar, ordförande i ”National Society for Human Rights in Saudi Arabia”, Bush att frige de saudiska fångar som fortfarande finns kvar på Guantánamo. Hittills har 118 saudier frigivits, men ett dussintal fångar uppges finnas kvar, rapporterar Arab Times.

Bland de 275 återstående fångarna på Guantánamo är idag de flesta från Jemen. Omkring 100 jemeniter beräknas finnas bland fångarna och i helgen krävde Jemens president Ali Abdullah Saleh att alla fångar på Guantánamo friges.
- Jag hoppas att USA friger alla de som hålls på Guantánamo, enligt de principer om mänskliga rättigheter, frihet och rättvisa som ert land grundades på, skrev Saleh i ett brev till George W Bush, enligt Reuters.
Jemen har sagt sig vara villigt att undersöka anklagelser mot de fängslade och ställa dem inför rätta i Jemen. Enligt Reuters ska jemenitiska tjänstemän resa till Guantánamo i februari och då träffa fängslade jemeniter.

_"Amerikansk vakt" på Norrmalmstorg._Amiral Mike Mullen, som för närvarande är ordförande i USA:s högsta försvarsledning - rådet av försvarsgrenschefer, sade på söndagen vid ett besök på Kuba att han vill se Guantánamo-lägret stängt. Enligt nyhetsbyrån AP, som följde Mullen vid ett besök i lägret, sade amiralen att han är oroad över att fånglägret skadar USA:s anseende.
- Mer än något annat har ”Gitmo” blivit bilden som representerar USA runt om i världen, sade Mike Mullen. Det har skadat oss.
Mike Mullen noterade med glädje att antalet fångar har minskat med omkring 100 personer det senaste året och nu är nere i 277. Och han påpekade enligt AP att både Bush och försvarsminister Robert Gates offentligt uttalat sig för att stänga fånglägret. Men Mullen sade att han inte känner till någon aktiv diskussion inom Bushadministrationen om hur detta ska genomföras.

Text: Ulf B Andersson Bild: Maria Starck

Läs mer om Amnestys kampanj mot Guantánamo

Se bildspel från protesterna världen över på www.amnesty.org

reportage | 2008-01-15