En tom stol i Strasbourg

Årets mottagare av Sacharovpriset för tankefrihet är den fängslade uiguriske professorn och människorättsförsvararen Ilham Tohti. Amnesty Press var på plats under prisceremonin i Europaparlamentet i Strasbourg.

– Min far kommer inte i närheten av att vara en extremist, han har aldrig någonsin uppmanat till våld. De enda vapen min far någonsin använt sig av är sin penna och sina ord, säger Jewher Ilham, dotter till Sacharovpristagaren Ilham Tohti. Foto: © European Union 2019 – EP/ Mathieu Cugnot

– Senast min familj hörde något från min far var 2017. Jag vet faktiskt inte ens om han fortfarande är i livet, säger Jewher Ilham, pristagarens dotter, som tar emot priset i hans frånvaro.

Ilham Tohti är professor i ekonomi och grundade 2006 ”UighurBiz.cn”, ett nätforum för sociala frågor. Tohti har länge arbetat för ökad förståelse mellan uigurer och han-kineser och har setts som en röst för dialog och försoning, samtidigt som han varit en förespråkare av regionala autonomilagar. I september 2014 ställdes han inför rätta och dömdes efter en två dagar lång rättegång i Xinjiangs huvudstad Ürümqi till livstids fängelse för ”separatism”.

– Min far kommer inte i närheten av att vara en extremist, han har aldrig någonsin uppmanat till våld. De enda vapen min far någonsin använt sig av är sin penna och sina ord, säger Jewher Ilham.

Hon var med sin pappa på Pekings flygplats 2013 i samband med att han skulle resa till Indiana University i USA dit han blivit inbjuden som gästprofessor.

– Jag hade vinterlov från skolan och min far bad mig att följa med honom till USA under ett par veckor, berättar Jewher Ilham.

Ilham Tohti dömdes i september 2014 till livstids fängelse. Han är en välkänd akademiker och professor i ekonomi (bilden från år 2009). Foto: Privat/AI

På flygplatsen kvarhölls Ilham Tohti, medan polisen gav Jewher Ilham valet att antingen gå ombord på planet eller att stanna med sin far.

– Jag var bara 18 år gammal och de kinesiska tjänstemännen på flygplatsen tyckte väl att jag var en oskyldig, dum tonåring så de lät mig till slut gå. Det var den sista gången jag såg min far, den 2 februari 2013, säger Jewher Ilham, som idag lever i USA.

Den relation hon beskriver till pappan är varm och nära. Då Jewher Ilham som tonåring sade att hon ville träffa honom mer eftersom han arbetade så mycket flyttade han in kontoret i hennes rum.

– Han tog in sin laptop till mitt sovrum och satt där och arbetade iklädd pyjamas, berättar hon och säger hur hon somnade till ljudet av hans skrivande på tangentbordet.

En tom stol fick symbolisera den fängslade Sacharovpristagaren Ilham Tohti. Foto: © European Union 2019 – EP/ Fred Marvaux

Med årets Sacharovpris sätter Europaparlamentet fokus på det förtryck den uiguriska befolkningen utsätts för i Xinjiangprovinsen i nordvästra Kina, där omkring en miljon människor uppskattas sitta frihetsberövade i så kallade omskolningsläger.

– Genom att dela ut det här priset skickar vi en stark uppmaning till den kinesiska regeringen att släppa Tohti och vi kräver att minoriteters rättigheter i Kina respekteras, säger Europaparlamentets talman David Sassoli.

Vid ett seminarium för journalister kallar Europaparlamentarikern Phil Bennion, vars liberala grupp ”Renew Europe” har nominerat Tohti till priset, lägren för ”den värsta pågående människorättskränkningen i världen”.

De kinesiska myndigheterna reagerade på nomineringen med att bjuda britten Phil Bennion på te i London och försökte under över två timmar få honom att dra tillbaka nomineringen med argumentet att Tothi var en dömd brottsling och att hans aktiviteter på internet manade till terrorism.

– Men vi kände till det viktiga arbete han gjort för att föra hankineser och uigurer samman, säger Bennion.

Från vänster: Heidi Hautala (De gröna/EFA), Jewher Ilham och Phil Bennion (Renew Europe). Phil Bennion kallar interneringslägren i Xinjiang för ”den värsta pågående människorättskränkningen i världen”. Foto: © European Union 2019 – EP/ Mathieu Cugnot

Phil Bennion hoppas att priset kan bidra till en förändring i Kina:

– Kina är väldigt beroende av handel med den rika västvärlden och man vill undvika skador gällande anseendet. Nu har ryktet tagit just sådan skada och medvetenheten om övergreppen i Xinjiang och interneringslägren finns över hela världen.

– Vår intention var att använda Sacharovpriset för att skapa global uppmärksamhet och använda den för att åstadkomma förändring i Kina. Vi har kommit en bra bit på väg, men än så länge är bara hälften av jobbet gjort, säger Bennion.

Heidi Hautala (De gröna/EFA), en av Europaparlamentets vice talmän och ansvarig för Sacharovnätverket, vill se att EU stoppar importen av produkter som tillverkats genom tvångsarbete, vilket det rapporterats om från interneringslägren:

– Det är viktigt att medlemsländerna står upp för de europeiska värderingarna gällande mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i kontakten med den kinesiska regeringen.

– De utövar allt större ekonomiska påtryckningar på ett stort antal länder och vi måste agera tillsammans då vi inte kan tillåta att dessa påtryckningar avskaffar våra grundläggande rättigheter och värderingar, säger Heidi Hautala.

Europaparlamentets ledamöter krävde i en resolution som röstades igenom den 19 december att Ilham Tothi och andra uiguriska fångar omedelbart skulle friges. Foto: © European Union 2019 – EP/ Fred Marvaux

Jewher Ilham har ett hektiskt schema i Strasbourg med intervjuer, presskonferenser och tal. Det här är inte det liv hon hade valt, om hon hade haft möjligheten att välja.

– Jag har aldrig önskat det här livet. Jag hatar politik och jag hatar att behöva resa runt varje vecka eller månad till olika platser för att försvara mitt folks rättigheter. Jag hade velat fortsätta ha det liv jag hade för sex år sedan och vara en vanlig tjej som träffar vänner och dansar. Men den kinesiska regeringen har inte gett mig något val och jag ångrar inte det jag gör.

Vad tror du att din pappa hade sagt om han kunde se dig här idag?

– Varje gång jag känt att jag vill sluta tala offentligt har jag påmints om min fars ord: ”Du måste vara tuff och kämpa för rätt sak”. Det har fått mig att fortsätta. Jag hoppas att min far inte behöver skämmas över mig och jag hoppas kunna rädda honom och det folk han och jag bryr oss så mycket om. Jag behöver inte ens få träffa min far igen, bara jag får veta att han är i säkerhet, svarar Jewher Ilham.

Vera Häggblom
[email protected]

Fakta/ Sacharovpriset

Sacharovpriset för tankefrihet är uppkallat efter den sovjetiske dissidenten Andrej Sacharov och delas årligen ut av Europaparlamentet till personer eller organisationer som gjort stora insatser för de mänskliga rättigheterna. Priset delades ut för första gången 1988 och gick då till Nelson Mandela och Anatolij Martjenko.

Europaparlamentets talman David Sassoli uppmanade till Ilham Tohtis omedelbara och villkorslösa frigivning, liksom till frisläppande av "de många vinnare av Sacharovpriset som för närvarande sitter i fängelse och som förföljs för att de försvarar mänskliga rättigheter och grundläggande friheter". Foto: © European Union 2019 – EP/ Fred Marvaux

Fotnot: Ilham Tohti fick i oktober också Václav Havel-priset, uppkallat efter Tjeckoslovakiens förre president, av Europarådets parlamentariska församling. Han delar priset med Youth Initiative for Human Rights, som arbetar med försoning på Balkan.

Läs också
China slams European Parliament for award to 'terrorist' Ilham Tohti (Straits Times 25 oktober 2019)

China: Civil society & scholars call on China to immediately release Uighur professor Ilham Tohti five years after arrest (Amnesty International 15 januari 2019)

Five facts about Ilham Tohti, award-winning activist jailed in China (Amnesty International, Write for Rights 20 oktober 2016)

Ilham Tohti – 2016 Laureate (Martin Ennals Award 2016)

Läs mer från Amnesty Press

Fullsatt möte i Stockholm om situationen i Xinjiang (7 september 2019)

ALMEDALEN2019: ”Xinjiang är ett massivt övervakningssamhälle” (4 juli 2019)

Vittnesmål från ett kinesiskt omskolningsläger i Xinjiang (6 maj 2019)

Så skolas Kinas muslimer om (27 augusti 2018 – också i nummer 3/2019)

På flykt undan Kina (20 mars 2016 – också i nummer 1/2016)

Ökad spänning i Xinjiang (21 maj 2008 – också i nummer 2/2008)

Alla uigurers moder kämpar för sitt folks rättigheter (14 oktober 2005)