ÅRSMÖTE2019: Amnesty i förändring

Vid ett seminarium lördagen 11 maj under Amnestys årsmöte togs aktuella frågor inom Amnestyrörelsen upp och årsmötesdeltagarna fick diskutera klimatfrågor och migration. En nyhet är också att det föreslås att Amnesty ska kunna ta ställning mot militära ockupationer.

Anna Lindenfors. Foto: Annie Beckman

I augusti ska Amnesty International samlas till Global Assembly, GA, som i år hålls i Sydafrika. Vid GA har varje sektion och struktur inom Amnesty en röst oavsett antal medlemmar. De nationella kontoren, till exempel Brasilien och Indien, som har initierats av Amnestys internationella sekretariat, AIS, har ingen rösträtt men har rätt att komma med förslag.

Tidigare styrdes Amnesty av det internationella rådsmötet, ICM, som samlades vartannat år. Där baserades antal röster på hur många medlemmar sektionerna hade. Den svenska sektionen med närmare 100 000 medlemmar hade fler röster än till exempel Argentina med knappt 1 000 medlemmar. Numera redovisar Amnesty inte längre medlemmar utan så kallade supportrar, det vill säga personer som har stött Amnesty och lämnat kontaktuppgifter eller personer som regelbundet bidrar med pengar.

GA är ett stående organ som också kan inkallas till digitala möten mellan de fysiska mötena. En beredningskommitté beslutar om de motioner som sektionerna skickat in ska behandlas av GA. I år hade samtliga motioner avvisats av beredningskommittén men det har körts av sektionerna. Den 19 juni ska underlagen för årets GA komma varför det inte är möjligt för årsmötet att kunna ta ställning till hur Sverige ska ställa sig.

– Därför kommer en motion från Finland, med stöd av Polen, om interna åtgärder för att motverka den globala uppvärmningen att behandlas, förklarade generalsekreterare Anna Lindenfors. Ambitionen i motionen är att rörelsens eget avtryck när det gäller koldioxidutsläpp ska minskas och ”att vi ska leva som vi lär”.

Ett extrainkallat Global Assembly just denna lördag, den 11 maj, hade diskuterat att Amnesty ska avyttra pengar som är placerade så att de stödjer fossila bränslen.

– Vi var tvungna att lämna mötet innan det var klart men det verkar som det finns stöd för detta förslag från Internationella styrelsen, förklarade Peter Kvist, avdelningschef på svenska Amnesty. Sedan är det inte helt enkelt att genomföra, det handlar ju om till exempel pensionspengar.

Frågan ska sedan utredas under hösten och konsulteras med sektionerna innan beslut fattas.

Peter Kvist och Madelaine Seidlitz presenterar aktuella frågor. Foto: Annie Beckman

En annan fråga som nu ska tas upp på GA är om Amnesty i fortsättningen ska ta ställning till militära ockupationer. Amnesty har hittills haft positionen att kritisera kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt men inte själva ockupationen i sig. Det har inom Amnesty funnits ett missnöje över att bara symptomen, inte själva ockupationen, kan kritiseras och vid ICM 2017 beslöts att ge internationella styrelsen i uppdrag att ta fram ”objektiva kriterier för när Amnesty International ska motsätta sig en militär ockupation”.

– I förslaget finns sex kriterier, förklarade Madelaine Seidlitz, folkrättsexpert på svenska Amnesty. Det handlar bland annat om när en ockupation har blivit väldigt långvarig. Och att det finns en bred internationell samstämmighet om att det handlar om en militär ockupation.

Runt om i världen finns flera fall av ockupationer, till exempel Västbanken, Gaza och Golanhöjderna som Israel ockuperar sedan 1967, Krimhalvön som ockuperas av Ryssland sedan 1969, Västsahara, ockuperat av Marocko sedan 1975 och norra Cypern, ockuperat av Turkiet sedan 1974. Andra ockupationer, som Indonesiens införlivande av Västpapua 1969, har erkänts av FN trots fortsatt motstånd från många invånare.

Ryska soldater går in på militärbasen Perevalne den 9 mars 2014 när Krimhalvön ockuperas av Ryssland. Ska Amnesty ta ställning mot militära ockupationer? Foto: Anton Holoborodko/Wikimedia

Den 22 maj led Storbritannien ett svidande nederlag i FN då generalförsamlingen med 116 röster mot sex (Storbritannien, USA, Israel, Ungern, Maldiverna och Australien) krävde att landet lämnar Chagosöarna. År 1965 överförde Storbritannien ögruppen från sin koloni Mauritus som kallas British Indian Ocean Territory (BIOT). Ögruppens invånare tvångsförflyttades och Storbritannien och USA använder området som militärbas.

Andra frågor som väntas komma upp i samband med GA är frågan om behovet av en långsiktig vision och att människorättsutredningar ska utgöra basen för Amnestys kampanj- och påverkansarbete.

Efter inledningen delade mötesdeltagarna in sig i grupper för att närmare diskutera Amnestys arbete kring migration och klimatet.

Amnesty International står nu inför fastställandet nästa plan för strategiska mål 2021 – 2024. Frågan togs upp vid ett seminarium på årsmötet. Det pågår också en konsultationsprocess bland medlemmar i svenska Amnesty. Dessutom kan allmänheten delta i processen genom att ge sina synpunkter på Amnestys framtida arbete på Amnesty Internationals hemsida.

Planen ska sedan fastställas på Global Assembly sommaren 2020.

Peter Kvist diskuterar klimatfrågor under seminariet. Foto: Annie Beckman

Förändringsarbetet i Amnesty kan dock komma att påverkas av orosmolnen på Amnestys internationella sekretariat. Efter att utredningar om arbetsmiljön visat på stora missförhållanden på det internationella sekretariatet erbjöd sig ledningsgruppen att avgå (se Amnesty Press nummer 1/2019).

Amnestys internationelle generalsekreterare Kumi Naidoo har aviserat att en plan för det fortsatta ledarskapet ska presenteras.

Den 27 april rapporterade The Guardian att Amnesty International drabbats av ett stort ekonomiskt underskott. Den ekonomiska krisen är så allvarlig att det beräknas att 70 tjänster kan försvinna, uppgav The Guardian som citerade källor bland anställda som uttryckte oro för Amnestys möjligheter att fortsätta med utredningsarbete inom en rad områden.

The Guardian citerade ett uttalande från Amnesty International som sade att beslutet om personalnedskärningar var ”smärtsamt och svårt”:

– Trots att Amnestys medlemsantal globalt har ökat så måste Internationella sekretariatet tyvärr skära ned på sina utgifter. Vi har ett nära samarbete med personalen och facket för att hitta en lösning men vi kan bekräfta att det kommer bli uppsägningar.

Ulf B Andersson

Läs mer om Amnestys årsmöte i Gävle

ÅRSMÖTE2019: Vad var bäst? (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Osai Ojigho, chef för Amnesty Nigeria: ”Årsmötet har varit en ögonöppnare för mig” (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Hur inkluderande är Amnesty? (16 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Marielle har blivit en symbol för motståndet” (14 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Få våldtäktsfall leder till åtal (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Nej till representativ demokrati – fortsatt direktdemokrati i Amnesty (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Het debatt om tiggeriförbud (13 maj)

ÅRSMÖTE2019: Amnesty manifesterade för utsatta EU-medborgare (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: I Gävle ska Amnesty fatta besluten (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Vi kämpar för Moder Jord” – kampen mot gruvdrift i Pondoland (11 maj 2019)