Korruptionen – den inre fienden i Ukraina

Spänningarna i Ukraina har stigit efter den ryska attacken i Kertjsundet den 25 november. Parallellt med konflikten med Ryssland pågår en inre kamp mot korruptionen i Ukraina. När visselblåsare, aktivister och journalister attackeras undgår förövarna oftast straff. – Korruption går emot allt som rör mänskliga rättigheter, konstaterar Hlib Kanievsky vid State Watch, en del av den framväxande massrörelsen mot korruption.

reportage | 2018-12-31
Av: Johan Mikaelsson

Promenerande par vid ”Det vita huset”, där huvudstaden Kievs administration finns samlad. Foto: Johan Mikaelsson

Ett par hundra Kievbor bänkar sig för premiären av stumfilmen ”Dokument 1918-1928”. Filmbilderna från arkiven och de nyskrivna textplattorna ackompanjeras av musik från en trepersonersorkester. Dessa år var svåra i Kiev där olika regimer växlade vid makten. Ukrainarna har upplevt många. Mycket kan, som nu, hänföras till omild behandling från Ryssland. En tecknare i den engelskspråkiga tidningen Kyiv Post gör en liknelse med en rysk björn som sätter tänderna i en ukrainsk lax.

För européer har femmiljonersstaden Kiev seglat upp som ett nytt, spännande resmål, trots det pågående kriget. Här i huvudstaden märks inte mycket av den väpnade konflikt som mullrar på i öster.

Där rapporterar observatörsmissionen från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, i sina dagliga rapporter om brott mot överenskommelsen i Minskavtalet och förbudet mot tunga vapen nära frontlinjen. Soldater på bägge sidor fortsätter att dödas och skadas och i en rapport till FN:s säkerhetsråd den 30 oktober uppgavs att över 3 000 civila har dödats sedan konflikten inleddes våren 2014.

En minnesplats i en park i Kiev för en stupad ukrainsk soldat med det högerextrema nationalistpartiet Svobodas flagga. Foto: Johan Mikaelsson

Ukraina påpekade i FN:s säkerhetsråd att Ryssland enligt OSSE har fört in tunga vapen till separatisterna i Donetsk och Luhansk.

Enligt den senaste rapporten om Ukraina från FN:s råd för mänskliga rättigheter dödades 53 civila under perioden 1 januari – 15 november 2018.

Det beräknas enligt FN att 1,5 miljoner människor har tvingats lämna sina hem sedan 2014. Det totala antalet döda i striderna mellan ukrainska regeringsstyrkor och separatisterna i Donetsk och Luhansk beräknas till cirka 10 300.

I det ukrainska parlamentet är konfliktens nya dimension efter den ryska attacken 25 november mot tre ukrainska fartyg i Azovska sjön och de 24 flottisterna i rysk fångenskap uppe för diskussion.

– Ryssland har genom den här handlingen förklarat krig mot Ukraina. De har tagit våra skepp på internationellt vatten. Vi måste möta den nya situationen, förklarar parlamentsledamoten Leonid Yemets under en paus.

Han är advokat och en ny sorts ukrainsk politiker: ung, progressiv, korruptionsmotståndare. Överst på hans agenda är att försvara landet mot ”den ryska aggressionen”.

Ukrainas president Petro Porosjenko ville att undantagstillstånd skulle gälla 60 dagar i hela Ukraina. Men parlamentet begränsade det till 30 dagar och enbart i krigs- och orosdrabbade delar.

– Undantagstillståndet innebär såklart obehag för vår befolkning. Krig är alltid obehagligt. Men för oss är det nödvändigt, säger Leonid Yemets. Våra internationella partners borde reagera och det fort!

Journalister följer debatten i parlamentet. Foto: Johan Mikaelsson

Leonid Yemets hänvisar till Budapestöverenskommelsen från 1994. Där gav Ryssland, Storbritannien och USA garantier om hjälp till Kazakstan, Ukraina och Vitryssland vid hot om militär aggression utifrån. I gengäld skrotade de tre länderna de kärnvapen som länderna hade fått sedan Sovjetunionen upplöstes år 1991.

– Nu har vi en sådan situation och ber om hjälp till vårt försvar, säger Leonid Yemets. Vi väntar på åtgärder.

Knapphändig information ges om de 24 flottisterna, som kan dömas till fängelse i Ryssland.

– Vi hoppas såklart att de ska friges, men vi kan inte förvänta oss något utan internationella påtryckningar mot Putin, säger Leonid Yemets.

Tre av soldaterna har erkänt att de ”olagligen har tagit sig in på ryskt territorium”.

– Det är tydligt att de tvingades att uttala sig inför kamerorna, anser Leonid Yemets. Jag är övertygad om att de har torterats och jag är rädd för att de har torterats dagligen sedan de togs till fånga. (Den 27 december hade alla de 24 ukrainska flottisterna förklarat sig vara krigsfångar)

Premiärministern Volodymyr Groysman är en flitig talare i parlamentet. Foto: Johan Mikaelsson

Samtidigt spekulerar analytiker att president Porosjenko införde undantagslagar för att höja sina chanser att vinna valet som är planerat till 31 mars 2019. Porosjenkos opinionssiffror är mycket låga och hans chanser att bli omvald anses vara små.
(uppdatering: Den 26 december meddelade president Porosjenko att undantagstillståndet inte förlängs)

Brutna löften om att avsluta kriget fort och att stoppa korruptionen har gjort många besvikna. Den Rysslandsvänlige oppositionsledaren Jurij Bojko är sannolikt lättare att besegra än tidigare premiärministern Julia Tymosjenko, som satt fängslad för maktmissbruk 2011-2014 och blev tvåa i presidentvalet i maj 2014.

I korridoren utanför parlamentets stora kammare intervjuas krimtatarernas ledare, Refat Tjubarov. Sedan 2014 är han i exil i Kiev och parlamentsledamot sedan 2015. Situationen på Krim beskrivs som svår för tatarerna som utgör en tiondel av halvöns 2,5 miljoner invånare. Bland annat har de muslimska tatarernas möjligheter att utöva sin religion inskränkts. Refat Tjubarov var ledare för Mejlis, krimtatarernas beslutande organ, när Ryssland annekterade Krim i mars 2014. Han är inte förvånad över det ryska agerandet.

– Det är bara en förlängning av det som har pågått under fyra år och började med ockupationen av Krim. Om vi inte stoppar Putin nu kommer vi att fråga oss om två år varför han ockuperar Polen eller Litauen. Ryssarna rör sig i riktning mot väst, säger Refat Tjubarov.

Parlamentsledamoten Refat Tjubarov är ledare för krimtatarerna både nationellt i Ukraina och i världen. Han är sedan 2014 i exil från Krim, där han ledde krimtatarernas beslutande organ, Mejlis. Foto: Johan Mikaelsson

Samtidigt hävdar president Vladimir Putin att Ryssland försvarar ryska intressen mot väst. Ryssland ville 2015 efterlysa Refat Tjubarov genom Interpol för att han ”propagerade för ett självständigt Krim”. Kravet ses som absurt då Ryssland olagligen annekterat ett annat lands territorium.

– Ryssland lyder inga beslut som tas av någon internationell domstol, konstaterar Refat Tjubarov.

Efter 25 november har yttrandefriheten på Krim ytterligare strypts. De som anses vara emot ockupationen fängslas. Rättsprocesserna intensifieras mot advokater på Krim som med lagen strider för sina klienter. Refat Tjubarov tar fram sin telefon och visar en direktsänd rättegång på Krim mot advokaten Emil Kurbedinov. Han är krimtatar och representerar en av de 24 tillfångatagna ukrainarna. Amnesty International tillåts inte verka på Krim, men protesterar mot behandlingen av Emil Kurbedinov och andra människorättsförsvarare.

Hlib Kanievskyi grundade organisationen State Watch som främst håller ögonen på korruptionen inom försvarssektorn. Foto: Johan Mikaelsson

Korruption syns inte på samhällets yta. Ändå vet alla att den finns. För Hlib Kanievskyi, som leder organisationen State Watch, fick insikten om korruptionens omfattning honom att ändra inriktning. Som nyutbildad expert på statliga beställningar och upphandlingar såg han 2011-2012 att systemet var genomruttet. I och med Rysslands annektering av Krim och striderna i östra Ukraina föll hryvnan, den ukrainska valutan, till en tredjedel. Statens utgifter skenade, lagstiftningen var ur funktion – landet haltade framför hans ögon. När kriget startade 2014 genomfördes bara hälften av försvarsdepartementets beställningar.

– Det finns 150 statliga företag inom försvarssektorn. Här har korruptionen etablerats. Pengar sugs ur systemet. Själva syftet för dem är att livnära sig på staten, säger Hlib Kanievskyi.

I sina yrkesroller i staten och näringslivet kunde han se alla sprickor. Åren 2016-2017 granskade han korruption i presidentens förvaltning. I april 2018 publicerade han en rapport om beställningar som en chef under presidenten hade genomfört under tre år.

– Det uppmärksammades i medierna och gav resonans i det offentliga. En skugga föll givetvis på presidenten. Som en följd bjöds jag in till ett möte, där jag fick se dokument som skulle visa att allt var i ordning och inte så illa som jag hade gjort gällande, förklarar Hlib Kanievskyi.

Efter mötet uppmanade presidentens team honom att sluta undersöka. De sade att möjligheterna inom yrket skulle försvinna om han fortsatte. Det avskräckte inte Hlib Kanievskyi. Istället startade han State Watch som nu sysselsätter fem medarbetare. Personer i försvarssektorn ger honom information, som ställs mot officiella siffror. Allt handlar om pengar. Efter analys sammanställer en jurist ärenden och för dem vidare till Nabu, den nationella antikorruptionsmyndigheten. Där undersöks nu 22 fall från State Watch.

– Det underlättar för Nabu att det vi presenterar är väl sammanställda rapporter som bygger på verifierbara fakta. Det gör också att fallen kan användas av åklagare, förklarar Hlib Kanievskyi.

Euromajdan-demonstration i Kiev den 27 november 2013. Foto: Mstyslav Chernov/Wikimedia

För fem år sedan människor protesterade mot den sväng bort från EU och mot Ryssland som president Viktor Janukovytj gjorde. Protesterna, kallade Euromajdan, hade sitt centrum på Självständighetstorget i Kiev och inleddes i november 2013 och fortsatte fram till februari 2014.

Totalt beräknas cirka 130 personer ha dödats under protesterna, merparten var civila demonstranter men även 18 poliser dödades.
Det som kallas ”Revolutionen för värdighet” fullbordades 22 februari 2014, då parlamentet röstade bort Janukovytj, som flydde till Moskva. Några veckor senare annekterade Ryssland Krim.

Euromajdan-aktivister går till attack mot kravallpolis i Kiev den 18 februari 2014. Foto: Mstyslav Chernov/Wikimedia

Presidentens excesser uppdagades genom journalisters granskningar. Transparency International placerar nu Ukraina på plats 130 av 180 bedömda länder. Det är något bättre än 2012, då den brittisk-amerikanska revisionsfirman Ernst & Young rankade landet som ett av de tre mest korrupta.

Undersökande journalister och aktivister har närt en gren som vuxit sig stark. Antikorruptionssfären har att bita i. Korruptionen försvann inte med den avsatte presidenten Janukovytj. Mängder av nya fall anmäls och Nabu med begränsade resurser blir en flaskhals.

De som undersöker korruption gör det med vetskap om riskerna. Hlib Kanievskyis nära vän, den kända antikorruptionskämpen Kateryna ”Katya” Handzuyk, avled 5 november efter att ha legat på sjukhus sedan i juli, då hon utsattes för en syraattack i staden Cherson.

– Bortse från Kiev; på regional nivå och lokal nivå är det mycket farligt. Alla vet var du bor, de känner igen dig och kan sparka livet ur dig. förklarar Hlib Kanievskyi.

När han träffade ”Katya” 2012 var hon en ledare som samlade journalister och aktivister och arbetade för att ställa ansvariga till svars. Hon arrangerade protester i en starkt pro-rysk region 2013. När borgmästaren byttes ut utsågs hon till biträdande borgmästare i Cherson och fortsatte blottlägga korruption. Hon offentliggjorde att polischefen som skulle arbeta mot ekonomisk brottslighet hade bett henne om en muta och denne omplacerades. ”Katya” hade fått farliga fiender. En dag i juli 2018 hällde en man frätande syra på hennes huvud. Hlib Kanievskyi tror inte att ukrainare låter sig skrämmas. ”Katya” är en symbol för kampen mot korruptionen och det mod hon visade inspirerar människor.

– Korruptionen i Ukraina hindrar flera av de grundläggande mänskliga rättigheterna, konstaterar Hlib Kanievskyi. Vid sidan av hot och attacker mot aktivister förlorar människor sin rätt till arbete. Och innan 2015 förskingrades exempelvis stora summor som skulle ha gått till behövande och funktionshindrade människor.

Vitaliy Shabunin från organisationen Anti Corruption Action Centre, är en framträdande aktivist i kampen mot korruption. Foto: Johan Mikaelsson

Vitaliy Shabunin från Anti-Corruption Action Center attackerades i Kiev i juli 2018. Angripare kastade grön vätska i ansiktet på honom vid en demonstration. Vitaliy Shabunin protesterade mot att antikorruptionsåklagaren lade ner utredningen av inrikesministerns son, som misstänktes ha förskingrat pengar från staten. Attacken filmades och skedde inför ögonen på säkerhetsvakter och poliser, som inte ingrep. Trots bevis och vittnen utreds inte fallet.

Vi ses vid en konferens för undersökande journalistik i Kiev, där Vitaliy Shabunin och många andra delar med sig av erfarenheter och kunskaper i att undersöka och rapportera om korruption. Han anser att regeringen och polisen måste gör sitt yttersta för att lösa mordet på den framstående undersökande journalisten Pavel Sheremet (1971-2016) som dödades av en bilbomb i Kiev i juli 2016. Ingen har gripits för mordet.

– Självklart är det mycket viktigt att ta fast de som mördar undersökande journalister. Men tyvärr har ingen arresterats i det här fallet eller i andra liknande fall, konstaterar Vitaliy Shabunin.

I december arrangerade organisationen RPDI sin årliga konferens i Kiev kring undersökande journalistik med ukrainska och internationella föredragshållare och livliga diskussioner. EU och US Aid var några av sponsorerna. Foto: Johan Mikaelsson

Inte heller han tror att etablerade undersökande journalister låter sig skrämmas. Däremot kan de yngre välja andra inriktningar och mer lättförtjänta pengar. Det är svårt att bevisa att de som granskats och hängts ut har beordrat attacker. Men det är tydligt att politikerna inte arbetar för att motverka och lösa brotten. Straffriheten är i det närmaste total.

– Alla som ger pengar till Ukraina bör ställa ultimatum till regeringen, konstaterar Vitaliy Shabunin.

Oksana Romaniuk är Reportrar utan gränsers representant i Ukraina. RUG rankar Ukraina på plats 101. Listan toppas av Norge och Sverige, i botten ligger Nordkorea på plats 180. Foto: Privat

Oksana Romaniuk är chef för Institutet för masskommunikation i Kiev och Reportrar utan gränsers representant i landet. Hon oroas över det tilltagande våldet under 2018. Det sänder fel signaler när de som avslöjar korruption attackeras och polis och rättssystem inte agerar.

– Journalister bidrar till samhället genom att påvisa missförhållanden. De som håller på med korruption ska inte tro att allt är tillåtet och fortsätta. Då utvecklas inte landet. Det får inte ske. Ukraina ska bli en europeisk demokrati, inte en koloni till Ryssland, säger Romaniuk.

Det är en händelse som ser ut som en tanke att konferensen med fokus på att granska och avslöja korruption avslutas på självaste Internationella antikorruptionsdagen. Dagen efter uppmärksammas 70-årsdagen för FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som antogs 10 december 1948. För deltagarna är det bara att ge sig ut i den ukrainska verkligheten.

Johan Mikaelsson
[email protected]

Bakgrund/ Rysk attack mot ukrainska fartyg slår mot ekonomin

Sedan maj 2018 förbinds ryska fastlandet och Krimhalvön med en 18 kilometer lång bro över Kertj-sundet, som är en viktig passage för handelsfartyg. Fartygstrafiken begränsas av brons höjd på 35 meter. Mindre ukrainska fartyg har tillåtits passera. Sedan 25 november 2018, då ryska krigsfartyg besköt tre ukrainska krigsfartyg på väg från Svarta havet till baser vid den ukrainska kusten i Azovska sjön, är det spänt. Ett av de ukrainska fartygen rammades innan ryska soldater bordade skeppen. Enligt ukrainska officerare följde besättningarna order om att inte svara med våld för att undvika en eskalering.
Tre ukrainska besättningsmän skadades vid attacken som inträffade på internationellt vatten. Samtliga 24 besättningsmän togs till fånga och hålls fängslade i Moskva för att olagligen tagit sig in på ryskt territorium.
Ukrainas regering ser det inträffade som en krigshandling och förklarade 28 november undantagstillstånd i de delar som ligger närmast det av Ryssland annekterade Krim, Svarta havet, Azovska sjön och de krigsdrabbade delarna i öster. För många människor här är ekonomin i spillror. Ukrainska hamnstäder drabbas hårt av den upptrappade konflikten med Ryssland. Enbart i Mariupol riskerar 4 000 hamnarbetare att mista sina arbeten. Enligt Ryssland är farleden åter öppen för ukrainska fartyg.

Johan Mikaelsson

Läs också

Det 102 meter höga Moderlandsmonumentet är Kievs tydligaste landmärke. Enbart svärdet väger nio ton. Skölden, prydd med Sovjetunionens emblem, minner om Ukrainas historia. Foto: Johan Mikaelsson

Anders Rydell: Därför förbjuder Ukraina min bok (Svenska Dagbladet 14 december 2018)

Prominent Crimean Lawyer Jailed For Five Days Over 2013 Social-Media Post (RFE/RL 7 december 2018)

Inside a Ukrainian nationalist camp where kids are trained to kill Russian invaders (Nordic Business Insider 27 november 2018)

Ukraine: Authorities fail to protect participants of Transgender Day of Remembrance rally from far-right attacks (Amnesty International 22 november 2018)

Ukraine: Legacy of murdered activist must be an end of impunity for attackers (Amnesty International 5 november 2018)

Ukraine activist Kateryna Handzyuk dies from acid attack (The Guardian 5 november 2018)

Instigators of attacks against activists in Ukraine must face justice (Transparency International 29 oktober 2018)

Ukrainians Mark Holiday With Nationalist March, Thanksgiving Prayer In Kyiv (RFE/RL 14 oktober 2018 om 76-årsdagen för grundandet av motståndsrörelsen UPA).

Ukraine court grants prosecutors access to investigative reporter's phone records (Committee to Protext Journalists 4 september 2018)

Artikel om och film på attacken på Vitaliy Shabunin (The National 17 juli 2018)

In Ukraine, Attacks On Journalists Chill Media Landscape (RFE/RL 16 augusti 2016)

Läs mer