Religiösa ledare säger nej till dödsstraff

reportage | 2002-04-23

När fyra representanter för de stora religionerna samlades för att debattera dödsstraffet var alla överens om att nya tider kräver nya tolkningar av de religiösa texterna.

– Det går att ta ledning från Bibeln och använda den för att förespråka dödsstraff. Men Bibeln är skriven i en annan miljö och en annan kultur, därför måste man vara försiktig när man tolkar texterna, sade Tom Corry från Stockholms katolska stift.

Tom Corry, Stockholms katolska samfund

Debatten anordnades av Amnestys aktionsgrupp mot dödsstraff och hölls på Socialhögskolan i Stockholm. Medverkande var Tom Corry; K G Hammar, ärkebiskop; Svenska kyrkan, Abd al Haqq Kielan, imam och
ordförande i Svenska islamiska samfundet och Morton Narrowe, överrabbin, Judiska församlingen. I panelen satt även Leif Stenberg, fil dr i islamologi.

Alla religiösa ledare var rörande överens om det förkastliga med dödsstraff. Alla var också angelägna om att beskriva religion som något icke-statiskt.

K G Hammar, ärkebiskop

Istället framhöll deltagarna att religionen förändras i takt med samhället och de skrifter som ligger till grund måste därför tolkas på nytt när nya situationer uppstår. ”Bibeln är inte Gud”, sade KG Hammar och Tom Corry påminde om vad Jesus säger om livets okränkbarhet.

Tvetydigheten i inställningen till dödsstraffet som tidigare varit synlig inom de olika religionerna verkar har idag förändrats till en tydlig officiell linje: nej till dödsstraff.

– Katolska kyrkan har utvecklat sin syn på dödsstraffet, både i skrift och i uttalanden. Vi är klart emot dödsstraffet. Det finns ingen officiell tvetydighet, sade Tom Corry och syftade bland annat på att katekesen tidigare innehöll ett stycke som kunde tolkas som ett ja till dödsstraff.

Abd al Haqq Kielan, imam,
ordförande för svenska islamiska samfundet
K G Hammar sade att Svenska kyrkan inte aktivt arbetar mot dödsstraffet, utan betraktar frågan som självklar och löst. Däremot var han bekymrad över andra delar av den kristna världen och framförallt en speciell del:

– Det som är pinsamt, ja direkt skamligt, i den kristna världen är USA. De flesta medlemmar i det kristna samfundet i USA är för dödsstraffet. Den kristna högern kombinerar dessutom detta med en aggression mot abort. Det är märkligt, att man värnar så om livet i dess absoluta början.

Ärkebiskopen ställde sedan den retoriska frågan om det finns en koppling mellan det faktum att president Bush som guvernör i Texas stod för en stor del av dödsstraffen och det sätt på hur vi idag löser internationella konflikter. Svaret gav han själv: tron att man kan utradera det onda med våld är grunden i både dödsstraffet och bombningarna av Afghanistan.

– Om vi vill ha fredliga mellanstatliga lösningar måste vi också avskaffa dödsstraffet.

Morton Narrowe, överrabbin
Enligt Abd al Haqq Kielan stöder islam av idag inte dödsstraff. Koranen, islams grund, innehåller regler om såväl teologi som lagstiftning. Sharia, islamsk lag, är i sin idealform tänkt att omfatta alla handlingar. Etik och juridik blir således ett, det moraliskt felaktiga blir juridiskt straffbart.

– Den första tiden i islams historia hade man ovillkorligen dödsstraff på vissa brott, men i andra fall kunde man ångra sig och slippa straff. Men den islamska lagen har inte tillämpats så strikt som det kan verka. I framtiden måste vi hur som helst lösa sociala problem med dagens metoder, vi vill inte gå tillbaka till gamla lagar. Vi tolkar lagarna på ett annat sätt nu, kanske ett bättre, jag vet inte, sade Abd al Haqq Kielan.

Leif Stenberg, fil dr i islamologi, sade att det finns problem med den allmänna individualisering som slagit igenom även inom islam.

– Dödsstraffets plats i islamisk lag börjar bli upp till varje individ. Det finns risk att dödsstraffet kan bli ett slagträ i en inommuslimsk debatt, när man vill visa hur islamisk man är.

Leif Stenberg, fil dr islamologi

Även inom judendomen är dödsstraff något man tar avstånd från. De lagar som föreskriver dödsstraff tolkas så att dödsstraff inte tillämpas.

– Jag tycker att man kan säga att det är klart att öga för öga, tand för tand aldrig betytt hämnd. Det är ett idiom som enbart betyder att rättvisa ska tillämpas, sade Morton Narrowe.

Carl Söderbergh, Amnestys generalsekreterare, sade i sin inledning till debatten att kopplingarna mellan religion och mänskliga rättigheter är många. Hyllningen till livet är grundläggande i religionerna, sade han, och det är också det som gett upphov till de mänskliga rättigheterna.

Fr.v: Tom Corry, Anita Klum, K G Hammar,
Abd al Haqq Kielan, Morton Narrowe, Leif Stenberg, Carl Söderbergh
Att det också finns stora avstånd blev tydligt när debatten lämnade det allmänna planet och kom in på dagsaktuella frågor. Utomrättsliga avrättningar i Israel och homosexuella asylsökande från det muslimska Iran var känsliga ämnen för Morton Narrowe respektive Abd al Haqq Kielan. Reaktionerna visade att religion (och politik) i många fall tillåter kompromisser av de mänskliga rättigheterna.

Religionens ibland mycket konservativa och förtryckande natur kommenterades också av Leif Stenberg som påpekade att många som kommer till Sverige från exempelvis Iran, flyr ifrån religionen.

Text och bild: EMMA JOHANSSON
emma.johansson@amnesty.se

reportage | 2002-04-23