Nu blir det rättegång efter ”Zak” Kostopoulos död

Den 21 oktober ställs två butiksinnehavare och fyra poliser inför rätta för att ha orsakat Zacharias ”Zak” Kostopoulos död hösten 2018. Han var en känd hbtq-aktivist och queerartist och hans död har lett till omfattande protester.

Reportage | 2020-10-13
Av: Ulrika Walmark
Även publicerad i AmnestyPress #3/2020
Gatan där Zak Kostopoulos dödades har av hans vänner döpts om till Zackie Oh.

Gatan där Zak Kostopoulos dödades har av hans vänner döpts om till Zackie Oh. Foto: Ulrika Walmark

Den 21 september var det två år sedan hbtq-aktivisten och queerartisten Zak Kostopoulos, eller Zackie Oh som han också kallades, sparkades till döds mitt på ljusa dagen i centrala Aten.

Händelsen spreds snabbt i media och Zak porträtterades som knarkaren som hade gjort ett misslyckat rånförsök och som dött av de skador som han själv åsamkat sig då han kröp ut genom ett trasigt fönster. Inte ens efter att den första filmen släppts som visar hur två män besinningslöst misshandlar Zak ändrades bilden.

Zak hade gått in i en juvelerarbutik och dörren bakom honom hade gått i lås. Butikens ägare som befann sig utanför tillsammans med en annan butiksinnehavare slog då sönder ett av fönstren och Zak kryper ut samtidigt som männen sparkar honom i huvudet.

Några dagar senare släpptes en annan film som visar hur polis som kommit till platsen både sparkar och står på Zak där han ligger orörlig på marken. Han förses med handfängsel och körs i ambulans till sjukhus där han omgående dödförklaras.

Polisen blev ifrågasatt för sitt agerande och polisfackets ordförande Dimosthenis Pakos kom med ett uttalade och sade, ”det här är praxis, vare sig ni gillar det eller ej”.

Zoe Kokalou var nära vän med Zak. Hon är också med och driver organisationen ”Justice for Zak”, som startades av Zaks vänner och familj för att ge honom upprättelse.

– Vi kände inte alls igen den bild av vår vän som spreds i media, berättar hon när vi ses på ett kafé i närheten av Victoriatorget i centrala Aten.

En av de senaste händelserna av uppmärksammat våld från poliser i Grekland utspelade sig på Victoriatorget i juli. En journalist fångade händelsen på film där polisstyrkor attackerar och slår två antifascistiska demonstranter när de lämnar en demonstration. Polisen vill att de åtalas för våldsamt motstånd men frågor har uppstått sedan man upptäckt att en av poliserna i videon tycks lägga en molotovcocktail i en av demonstranternas ryggsäck.

Årets prideparad 27 juni stannade till på den plats där Zak dödades och Zoe Kokalou och de andra i Justice for Zak gör en gatumålning utanför juvelerarbutiken.

Årets prideparad 27 juni stannade till på den plats där Zak dödades och Zoe Kokalou och de andra i Justice for Zak gör en gatumålning utanför juvelerarbutiken. Foto: Ulrika Walmark

Zoe Kokalou berättar om sitt första möte med Zak på ett kafé en sommardag 2009:

– Det var jättevarmt och jag var så törstig att jag drack upp allas vatten i vårt sällskap. Zak satt vid ett bord bredvid oss och jag sträckte mig även efter hans glas. Då säger han, ”normalt brukar folk inte dricka från samma glas som jag eftersom jag är hiv-positiv”.

– Åt helvete med hiv, svarade jag och drack upp hans vatten.

Zoe Kokalou berättar att Zak via sociala medier och i tidningsartiklar spred kunskap om olika sociala frågor och hur hans historier om sig själv räddade livet på en ung tjej, vilse i sin könsidentitet, och fick henne att avstå självmord.

– Han räddade många liv bara genom att vara sig själv och göra det annorlunda normalt, säger Zoe Kokalou.

Zak Kostopoulos dödades den 21 september 2018.

Zak Kostopoulos dödades den 21 september 2018. Foto: Amnesty International

År 2015 var en svår tid i Grekland med både ekonomisk kris och flyktingkris. Mitt i allt detta skapar Zak sitt alter ego Zackie Oh och börjar uppträda på klubbar och olika event. Inte sällan går de pengar hon drar in till olika hjälporganisationer eller till att organisera prideparader i mindre städer.

– Zackie Oh var allt det som Zak alltid hade velat vara. Hon/han var orädd och kämpade mot orättvisor. Varje del av henne och honom var politisk. Men queer är farligt och Zaks liv var inte lätt. Han slogs inom gayrörelsen men även inom sig själv och mot homofoberna, mot fascisterna. Men han var älskad av sin familj för allt det han var, säger Zoe Kokalou.

Fyra veckor efter Zaks död kom testresultatet som visar att han varken hade alkohol eller droger i sitt blod när han dog. Plötsligt var Justice for Zak inte längre ensamma utan nu anslöt sig även politiska organisationer och andra till Zaks försvar.

Ett halvår efter att Zak dödades tatuerade Zoe Kokalou hans porträtt på sin arm. Nu funderar hon på att tatuera en färgglad Zackie Oh på den andra armen.

Ett halvår efter att Zak dödades tatuerade Zoe Kokalou hans porträtt på sin arm. Nu funderar hon på att tatuera en färgglad Zackie Oh på den andra armen. Foto: Ulrika Walmark

– Zaks fall visar även på fobi mot missbrukare och att vissa människors liv inte är värda någonting, säger Zoe Kokalou. Hade han varit en anonym knarkare eller flykting hade ingen fört hans talan. Så blir det när ett samhälle accepterar fascistiska tankegångar i det vardagliga livet. Detta är arvet efter Gyllene Gryning. De normaliserade avhumaniseringen av människor som var annorlunda.

Eirini Gaitanou på grekiska Amnesty bekräftar Zoe Kokalous bild och skriver i ett mejl att Zaks fall speglar flera av de problem som finns i vissa delar av det grekiska samhället: attacker mot den som är svag, djupa fördomar och stereotyper, rädslan för det som är annorlunda och försök att påverka och styra den allmänna opinionen genom att manipulera den offentliga debatten.

Spridning av falska nyheter om Zaks död och stigmatisering av hela sociala grupper som narkotikamissbrukare och hbtqi-personer är exempel men här finns också systemproblemet med våld från polis som inte är en ”isolerad händelse” och polisens närmast fullkomliga straffrihet.

Eirini Gaitanou skriver vidare att Amnesty International under lång tid har dokumenterat hur polisen har missbrukat sina befogenheter. I två rapporter beskrivs misshandel och tortyr med falanga, våldtäkt med batong och elchocker. Amnesty dokumenterar hela tiden nya fall och särskilt under det senaste året har det rapporterats om flera incidenter av övergrepp och misshandel från polisen.

Den 16 juni skriver 27-åriga Vasilis Mangos i ett inlägg på Facebook, ”jag är på sjukhuset med sex eller sju revbensfrakturer och med skador på lever och gallblåsa efter att ha blivit misshandlad och torterad av polisen." En månad senare hittas han död i sitt hem av sin mamma.

Civilförsvarsminister Michalis Chrysochoidis kom med ett uttalande där han sade att ”Mangos anklagelser om polisvåld inte har något med hans död att göra”. Efter hårda protester från oppositionen lämnas ärendet över till Ombudsmannen.

Zackie lever! Krossa rasismen! står det på plakatet.

Zackie lever! Krossa rasismen! står det på plakatet. Foto: Ulrika Walmark

Europadomstolen för mänskliga rättigheter, ECHR, i Strasbourg har konstaterat flera fall i Grekland som bryter mot artikel 2 (rätten till liv) och 3 (förbudet mot tortyr och förnedrande behandling) i Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Panayote Dimitras på organisationen Greek Helsinki Monitor har representerat flera av dem som fått sina fall prövade i ECHR. Han skriver i ett mejl att även om polisen fälls i domstolen så leder det nästan aldrig till några disciplinära åtgärder eller straff. Inte heller den Ombudsman som inrättades 2018 för att utreda klagomål på polis har haft någon effekt och rapporten som gjordes om hur man verkställer ombudsmannens resultat har inte offentliggjorts.

När vi ber civilförsvarsminister Michalis Chrysochoidis kommentera de uppgifter som framkommit om polisens rutinmässiga ansvarsfrihet och varför man inte tar hänsyn till domar i ECHR blir svaret endast, ”polisens allmänna uppförande gentemot medborgare är av grundläggande betydelse för ministeriet och polismyndigheten, med viljan av nolltolerans mot incidenter” och poängterar att ”alla incidenter skickas vidare till Ombudsmannen”.

I Exarchia ligger den ökända Bouboulinasgatan där vänsteraktivister rutinmässigt torterades under militärjuntan, som styrde 1967-1974. När Lambros Goulas, en medlem av anarkistkollektivet Rouvikonas greps av polisen i november 2019 togs han till Bouboulinasgatan och misshandlades och torterades av polisen. Han tvingades även att klä av sig naken och utsattes för en simulerad våldtäkt.

Hans advokat Annie Paparrousou såg till att han kom till sjukhus för att få sina skador dokumenterade. Men när provsvar och röntgenbilder kom var de ofullständiga och uppenbart förfalskade i ett försök att förhindra polis från att åtalas.

Advokat Annie Paparrisou representerar Zak Kostopoulos familj. Hon tycker att Zaks fall väcker många frågor om det grekiska samhället

Advokat Annie Paparrisou representerar Zak Kostopoulos familj. Hon tycker att Zaks fall väcker många frågor om det grekiska samhället Foto: Ulrika Walmark

Advokat Annie Paparrousou representerar även Zak Kostopoulos familj. När vi ses på hennes kontor berättar hon upprört om polisens ovilja att utreda Zaks död:

– På platsen finns flera övervakningskameror men ingen av filmerna samlades in och inga vittnen hördes, inte ens butiksinnehavaren trots att man visste att han var inblandad i Zaks död. Platsen spärrades heller aldrig av och det gjordes ingen brottsplatsundersökning utan butiksinnehavaren tilläts omgående att städa både i och utanför sin butik.

Efter bara några dagar lade åklagaren ner fallet. För att tvinga åklagarmyndigheten att öppna upp utredningen igen tog de hjälp av researchgruppen Forensic Architecture, som är baserad i London. De dammsög internet på mobilfilmer som publicerats på nätet över dådet och fick även tag på en film från en övervakningskamera.

– Enligt obduktionsrapporten orsakade alla slagen tillsammans Zaks död. Nu kan vi förstå varför de inte ville utreda och varför åklagaren ville lägga ner fallet. De vill dölja vad deras egna anställda har gjort, säger Annie Paparrousou.

Ulrika Walmark
info@ulrikawalmark.com

Fotnot: En något kortare version publiceras i nummer 3/2020.

Zak Kostopoulos med sina föräldrar.

Zak Kostopoulos med sina föräldrar. Foto: Privat/AI

Eleni Kostopoulos skriver om sin son

I nättidningen Huffington Post publicerade Zaks mamma Eleni Kostopoulos den 16 maj 2019 artikeln ”My Gay Son Was Kicked To Death, And I'm Still Seeking Justice” där hon beskrev familjens kamp för att de skyldiga ska åtalas efter att Zak hade dödats.

Hon beskrev hur överväldigad hon hade blivit över att tusentals personer i Grekland och Europa gick ut på gatorna för att kräva rättvisa för hennes son.

Gyllene gryning

Det nazistiska partiet Gyllene gryning fick vid valet 2012 sju procent av rösterna och därmed 21 av de 300 platserna i parlamentet. Medlemmar i partiet anklagades för överfall och mord.
Vid valet 2019 fick partiet tre procent av rösterna och åkte ut ur parlamentet. Medlemmar i partiet deltog på den bosnienserbiska sidan i kriget i Bosnien och var aktiva vid folkmordet i Srebrenica sommaren 1995.

En av partiets två ledamöter i Europaparlamentet, Yiannis Lagos, lämnade i juli 2019 partiet. Lagos är åtalad för mordet år 2013 på rapparen Pavlos Fyssas.

Den 7 oktober beslöt en domstol i Aten att Gyllene gryning ska betraktas som en kriminell organisation. Rättegången beskrevs som den mest omfattande mot fascister i Europa sedan Nürnbergprocessen efter andra världskriget.

Amnesty välkomnade domstolens utslag.

Amnesty och Zak Kostopoulos

Amnesty har engagerat sig i fallet och har sedan i december 2018 krävt att de grekiska myndigheterna ska utreda Zak Kostopoulos död och ställa de ansvariga inför rätta.

Grekland

Huvudstad: Aten

Politik: Militärdiktatur 1967-1974. Grekland har drabbats hårt av en ekonomisk skuldkris det senaste årtiondet. Alexis Tsipras och vänsterpartiet Syriza vann valet 2015 och bildade regering med ett nationalkonservativt parti. Vid valet 2019 återfick liberalkonservativa Ny demokrati under Kyriakos Mitsotakis regeringsmakten.

Ett stort antal flyktingar och migranter har de senaste fem åren kommit till Grekland och mottagandet har fått kritik.

Förhållandet till grannen Turkiet är kyligt och i augusti skärptes läget i östra Medelhavet där bägge sidor laddade upp militärt.

Yta: 131 957 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 10,8 miljoner.

Reportage | 2020-10-13
Av: Ulrika Walmark
Även publicerad i AmnestyPress #3/2020