ALMEDALEN2015: Naturresurserna – en förbannelse för Västsahara?

Oljeföretag får leta efter västsaharisk olja, men de får inte exploatera. – Det är en viktig gräns att dra, sade Annika Söder, kabinettssekreterare vid UD, under ett panelsamtal om svenska företags ansvar i Västsaharafrågan.

reportage | 2015-07-03
Av: Charlie Olofsson
 Från vänster: Annika Söder, kabinettssekreterare på UD, Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam, John Howchin, generalsekreterare på AP-fondernas etikråd och Marie Baumgarts, hållbarhetschef på Tele2. Moderator var Magnus Nilsson från Olof Palmes Internationella Center.

Från vänster: Annika Söder, kabinettssekreterare på UD, Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam, John Howchin, generalsekreterare på AP-fondernas etikråd och Marie Baumgarts, hållbarhetschef på Tele2. Moderator var Magnus Nilsson från Olof Palmes Internationella Center. Foto: Annie Beckman

Med i panelen, på det seminarium som arrangerades av Emmaus Stockholm, Afrikagrupperna och Olof Palmes Internationella centrum, fanns representanter från Folksam och AP-fondernas etikråd. Båda har ägande i företaget Total, som undersöker oljetillgångar i Västsahara.

John Howchin, generalsekreterare på AP-fondernas etikråd, framhöll betydelsen av att stå kvar som ägare och därmed behålla möjligheten till inflytande.
– Vi tycker inte att uteslutning är en bra väg att gå. Det händer att vi lämnar bolag, med det gör vi med motvilja, sade han vid det fullsatta panelsamtalet.

Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam, är inne på samma linje.
– Företagen där vi har avinvesterat, de hör man aldrig om, sade hon under panelsamtalet, där företagens representanter fick stort utrymme att framföra sina ståndpunkter.

Moderatorn Magnus Nilsson från Olof Palmes Internationella Center inflikade att avinvestering kan innebära en viktig markering från ägaren, en påtryckning som skulle kunna leda till att företag väljer en annan väg.
– Ja, det är klart att det finns en gräns för samarbetet, någonstans måste vi ge upp, sade Carina Lundberg Markow.

Annika Söder förklarar att en översyn av Västsaharapolitiken görs.

Annika Söder förklarar att en översyn av Västsaharapolitiken görs. Foto: Annie Beckman

I panelsamtalet deltog även Marie Baumgarts, hållbarhetschef på Tele2. Tidigare hälsades deras kunder ”välkommen till Marocko” vid inresa till Västsahara. När detta uppmärksammades ändrade företaget formuleringen till ”välkommen till det marockanska mobilnätet”.
– Nu har vi sett över detta även för Krim och för Israel och Palestina, sa Marie Baumgarts.

Carina Lundberg Markow tror att företagens närvaro i Västsahara kan bidra till att frågan om Västsaharas självbestämmande kommer upp på den politiska agendan.
– När de pumpar upp de första dropparna olja måste den här frågan upp på bordet, sade hon.

Före valet krävde flera ledande S-politiker att regeringen skulle erkänna Västsahara, men så sent som i mars sade statsminister Stefan Löfven att ett erkännande inte är aktuellt. I oppositionen röstade socialdemokraterna liksom övriga oppositionen i december 2012 igenom en uppmaning från riksdagen till regeringen att erkänna Västsahara.

– Vi gör en översyn av Västsaharapolitiken. Den ska vara klar i slutet av året eller i början av nästa, sade Annika Söder under panelsamtalet.

Vid arrangemanget deltog även Erik Haugen från Western Sahara Resource Watch.Han höll en kort presentation där han visade bilder från den första provborrningen efter olja i Västsahara. Den genomfördes av företaget Kosmos Energy i december förra året. I flyktinglägren i Algeriet svarade västsaharier med demonstrationer.

– Det hölls 20 demonstrationer mitt ute i intet. Självklart är det ingen som hör, sade Erik Haugen under presentationen.

Som han ser det är frågan om Västsaharas naturresurser väldigt enkel:

– Västsaharierna ska själva bestämma vad som händer med dessa.

Charlie Olofsson

[email protected]

Västsahara ockuperas sedan 1975 av Marocko.

Västsahara ockuperas sedan 1975 av Marocko. Foto: Karta: Malin Engman

FAKTA/VÄSTSAHARA

I november är det 40 år sedan Västsahara ockuperades av Marocko. Området var tidigare en spansk koloni. Sedan dess bor enligt självständighetsrörelsen Polisarios uppgifter 160 000 västsaharier bor i flyktingläger i Algeriet.
Vapenvila råder mellan Polisario och Marocko sedan 1991 men FN har inte lyckats genomföra den folkomröstning som utlovats på grund av Marockos motstånd.
Västsahara har de senaste tre åren fått den lägsta rankningen i Freedom house mätning av medborgerliga och politiska friheter.
Ett 80-tal länder har erkänt Västsahara som också är medlem i Afrikanska unionen, AU.

Läs mer om Västsahara från Amnesty Press

Flyktingar i 40 år (Nr 1/2015)

ALMEDALEN: Hur stoppar man svenska företag från att utnyttja Västsahara? (Amnesty Press 2 juli 2014)

I ockuperat land - Amnesty Press i Västsahara (Amnesty Press 19 juni 2011)

En otålig väntan på en framtid för Västsahara (Amnesty Press 3 mars 2011)

Frustrationen växer hos unga västsaharier (Amnesty Press 22 december 2010)

Största protesterna sedan 1975 - spänningarna med Marocko ökar (Amnesty Press 26 oktober 2010)

Amnesty Press i Almedalen: EU:s fiske strider mot folkrätten (13 juli 2010)

Motståndet lever i det ockuperade Västsahara (Amnesty Press nr 3/2007)

Tidskriften Västsahara

Amnesty Press i Almedalen

ALMEDALEN2015: ”Sverige måste gå före” när det gäller lagliga vägar in i Europa (2 juli)

ALMEDALEN2015: ”Tragedin har blivit en juridisk rutin” (2 juli)

ALMEDALEN2015: Vild debatt om den svenska abortlagen (1 juli)

ALMEDALEN2015: Hopp om förändrad abortlag i Irland (1 juli)

ALMEDALEN2015: Vapenexportutredningen – handel som vanligt eller demokratikriterium som gör skillnad? (30 juni)

reportage | 2015-07-03
Av: Charlie Olofsson