Vitalina Koval har blivit ett ansikte utåt för hbtqi-rörelsen i Ukraina

Vitalina Koval fick kemiska brännskador på ögonen i attacken mot 8 mars-demonstrationen i Uzhgorod förra året. Amnestys kampanj har kastat ljus på situationen för aktivister i Ukraina, men den internationella uppmärksamheten har också haft ett pris för Vitalina Koval. Hon har besökt Sverige och nästa vecka ska det bli rättegång mot de som attackerade henne 8 mars 2018.

reportage | 2019-04-10
Av: Charlie Olofsson
Vitalina Koval vid 8 mars-demonstrationen i Uzhgorod 2018.

Vitalina Koval vid 8 mars-demonstrationen i Uzhgorod 2018. Foto: Amnesty International

Det senaste året har Vitalina Koval gått från att vara en ”lokal undergroundfeminist”, som hon säger, till att bli ett ansikte utåt för den ukrainska hbtqi-rörelsen. Förra veckan var hon i Sverige på föreläsningsturné där Amnesty International och organisationen Brännpunkt Europa har arrangerat möten på universitet.

Vi ses på Kulturhuset i Stockholm just innan hon ska åka hem. Där väntar rättegång mot högerextremisterna som attackerade henne och de andra demonstranterna med frätande färg och homofoba slagord. Vitalina Koval kände direkt att det började bränna i ögonen.

– Det var hemskt. Jag såg ingenting och trodde att jag skulle bli blind, säger hon.

På sjukhuset konstaterade läkaren kemiska brännskador i ögonen, men Vitalina Koval fick behålla synen. Från sjukhuset gick hon direkt till polisstationen, fortfarande täckt av röd färg.

– Vi fick ägna timmar åt att få dem att ta upp anmälan som ett hatbrott, berättar hon.

 Den 14 december 2018  överlämnade Amnesty Ukraina stödbrev till Vitalina Koval som skickats från hela världen under höstens ”Write for Rights” (”Skriv för frihet” i Sverige).

Den 14 december 2018 överlämnade Amnesty Ukraina stödbrev till Vitalina Koval som skickats från hela världen under höstens ”Write for Rights” (”Skriv för frihet” i Sverige). Foto: Amnesty International

Amnesty har uppmärksammat hennes fall och krävt att hon ska få en rättvis rättegång. Fallet har redan lagts ner två gånger, först av polisen och sedan av åklagare, men nu ska det alltså upp en tredje gång.

− Jag ger mig inte förrän de döms. Jag kommer ta det här ända upp i Europadomstolen om det behövs, säger Vitalina Koval.

Attacken 2018 skedde inte i ett vakuum utan är ett exempel på en upptrappning av hot och våld mot människorättsaktivister i Ukraina. Högerextrema grupper har vunnit mark och 8 mars-demonstrationen i Uzhgorod, som ligger vid gränsen till Slovakien, attackerades redan 2017.

Även då gjorde Vitalina Koval en anmälan, men polisen hörde aldrig av sig. Hon beskriver uppgivenheten de kände då:

– Det var som att vi var instängda i den här lilla staden Uzhgorod utan något stöd, säger hon och berättar att den internationella uppmärksamheten kring hennes fall har satt stark press på regeringen.

Årets 8 mars-demonstration i Uzhgorod hade massivt polisskydd och kunde genomföras fredligt.

– Det betydde jättemycket för mig och alla andra aktivister, säger Vitalina Koval och gör en sittande segerdans inne på caféet.

Vitalina Koval (i solglasögon) deltar i Pride kanalparaden i Amsterdam 4 augusti 2018.

Vitalina Koval (i solglasögon) deltar i Pride kanalparaden i Amsterdam 4 augusti 2018. Foto: Pierre Crom/Amnesty International.

Själv bor hon inte längre kvar i staden där hon växte upp utan har tvingats att flytta. Högerextremisternas hot mot henne som person växte med den internationella uppmärksamheten. Att flytta kändes som ett nederlag, men uppmärksamheten kring hennes fall har också öppnat nya dörrar.

Genom Amnestys kampanj har Ukrainas regering fått ta emot mängder av brev och politikerna lär numera vara väl medvetna om vem hon är. Det vill hon använda för att försöka bygga broar från hbtqi-rörelsen och den feministiska rörelsen till regeringen.

– Som det är nu vill de inte jobba med oss. De finansierar inga av våra projekt utan vi måste söka pengar i Europa. Vi behöver hitta sätt att få kontakt med vår regering, säger hon.

Exakt vilka det är hon ska söka kontakt med är i skrivande stund oklart. Ukraina är mitt uppe i presidentval där sittande presidenten Petro Porosjenko möter stark opposition i form av komikern och skådespelaren Volodymyr Zelenskij. Han har ingen bakgrund inom politiken utan är framför allt känd genom en TV-serie där han spelar en högstadielärare som otippat lyckas tar sig hela vägen till: presidentposten.

– Nu vet vi att vi har demokrati på riktigt. Tidigare hade han aldrig kunnat nå sådan här framgång, skrattar Vitalina Koval och skakar på huvudet.

– Folk är så trötta på korruptionen att de röstar på vem som helst bara för att få någonting nytt, tror hon.

Pride i Ukrainas huvudstad Kiev den 17 juni 2018. Det var det största Pridefirandet hittills i landet med 5 000 deltagare.

Pride i Ukrainas huvudstad Kiev den 17 juni 2018. Det var det största Pridefirandet hittills i landet med 5 000 deltagare. Foto: Amnesty International

Volodymyr Zelenskij har framställts som en frisk fläkt i politiken, men det spekuleras i att han kan ha koppling till oligarken som äger TV-bolaget där ovan nämnda serie gick. Kanske är den framgångsrika uppstickaren inte så fristående som han vill verka, men Vitalina Koval vill höra vilken politik han tänker driva innan hon dömer ut honom. Det är fortfarande högst oklart, trots att det bara är en dryg vecka kvar till valets andra omgång den 21 april.

− Om han har bra rådgivare och vill att Ukraina ska närma sig Europa kan han vara intressant, men det går inte att säga någonting än. Förhoppningsvis får vi se nu under valspurten vad det är han har att erbjuda, säger Vitalina Koval och listar några av sina viktigaste frågor: fler kvinnor i politiken, möjlighet för samkönade par att ingå partnerskap, krafttag mot hatbrott och stärkt arbete mot könsbaserat våld.

Hon nämner särskilt våldtäkterna som har rapporterats från det krigsdrabbade området i östra Ukraina. Regionen kontrolleras av ryskstödda separatister sedan våren 2014.

– Där är det rena helvetet. Vi har ingen statistik, men vi vet att det är många som har blivit våldtagna, säger hon.

Vitalina Koval i Stockholm 5 april.

Vitalina Koval i Stockholm 5 april. Foto: Charlie Olofsson

Paradoxalt nog var det just våld mot kvinnor som stod i fokus vid 8 mars-demonstrationen som attackerades förra året. Redan nästa vecka ska Vitalina Koval upp i rätten och en dom i hennes fall väntas framåt sommaren. Om det blir en fällande hatbrottsdom är det första gången i landets historia.

– Det skulle vara en viktig markering och jag tror att det skulle öppna upp för fler att anmäla, säger Vitalina Koval.

Charlie Olofsson
[email protected]

Läs också

Vitalina Koval talar under en utbildning i Amnesty Ukraina.

Vitalina Koval talar under en utbildning i Amnesty Ukraina. Foto: Amnesty International

Rapport från Uzhgorod i Ukraina - demonstration på internationella kvinnodagen 8 mars 2019 (svenska Amnesty 13 mars 2019)

A tangled legacy: coming to terms with history in Uzhhorod (New Eastern Europe 26 februari 2019)

Berlin Prosecutors Investigate German Journalist Named In Ukraine Arson Attack (RFE/RL 18 januari 2019)

Far-Right German Journalist Implicated In Firebombing Of Hungarian Center In Ukraine (RFE/RL 14 januari 2019)

Far-right Extremism as a Threat to Ukrainian Democracy (Freedom House maj 2018)

Läs mer om Ukraina från Amnesty Press

Korruptionen – den inre fienden i Ukraina (31 december 2018)

Oleg Sentsov får Sacharovpriset (26 november 2018)

BOKMÄSSAN2018: ”Våldet ökar mot hbtq-personer i Ukraina” (28 september 2018)

5 000 deltog i Pride i Kiev – 57 högerextremister greps av polis (18 juni 2018)

Angrepp från högerextrema oroar Amnesty i Ukraina (Amnesty Press 3 maj 2018)

Över 5 000 poliser skyddade rekordstort Pridetåg i Kiev mot högerextremt angrepp (18 juni 2017)

Ukrainadagarna: ”Makteliten har alltid strävat efter sina egna intressen” (12 juni 2017)

Vem mördade Pavel Sheremet? (3 juni 2017)

I östra Ukraina fortsätter striderna (13 maj 2017)

Ukraina: ”Straffriheten måste få ett slut” (6 april 2017 – också i nummer 1/2017)

Ukraina: Hemliga fångar släppta (1 november 2016 – också i nummer 3/2016)

På flykt från Krim (31 oktober 2016 – också i nummer 3/2016)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

Krimtatarernas ledare: ”Regimen är värre än under Stalintiden” (Amnesty Press 20 maj 2016)

Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor” (4 april 2016 – också i nummer 2/2016)

Högerextremister till attack mot hbtq-evenemang i Lviv – polisen anklagas för passivitet (20 mars 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

En underbar berättare – recension av Kalle Kniiviläs bok ”Krim tillhör oss” (Nummer 3/2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Putin gjorde en felbedömning när han annekterade Krim" (6 oktober 2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Den som vågar opponera sig blir uthängd som landsförrädare” - hårdare klimat i Ryssland (28 september 2015)

Ukraina: Flera döda i strider mellan polis och Högra sektorn i Transkarpatien, poliser skadade i Lviv (14 juli 2015)

EUROPRIDE: Riga – inte vilket Pride som helst , intervju med Olena Shevchenko (18 juni 2015)

Nytt format – samma värld. Propaganda, förtigande och censur blir vardag i krig och konflikt. (nr 2/2015)

Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA (7 juni 2015)

2 000 poliser skyddade Pride i Kiev – ändå blev det våldsamma attacker (6 juni 2015)

Möten i Kiev våren 2015 - krigsslut firades i skuggan av det nya kriget (6 juni 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj 2015)

Soldatmodern som vågade tala ut om ryska soldater i Ukraina (24 december 2014)

reportage | 2019-04-10
Av: Charlie Olofsson