”Makten i Zimbabwe måste delas”

En lösning på konflikten i Zimbabwe kräver att parterna förhandlar med varandra. Den politiska makten måste delas, säger forskarna Eldridge Adolfo och Amin Kamete. Igår utropades Robert Mugabe till president i Zimbabwe efter ett val som har dömts ut av stora delar av omvärlden.

I fredags hölls presidentvalets andra omgång i Zimbabwe. I valet fanns endast en kandidat att rösta på, den sittande presidenten Robert Mugabe. Oppositionsledaren Morgan Tsvangirai, som vann den första valomgången i mars, drog sig ur fem dagar före valet i protest mot våldet som riktats mot oppositionella. Enligt oppositionen har nästan 90 personer dödats och många fler har misshandlats eller försvunnit.

Det har rapporterats att många av Zimbabwes invånare i valet kände sig tvungna att rösta på Mugabe mot sin vilja för att på så sätt försöka garantera sin egen säkerhet. Det internationella samfundets kritik har växt, i synnerhet sedan Morgan Tsvangirai meddelade att han drar sig ur valet. Måndagen den 23 juni kom FN:s säkerhetsråd med fyra resolutioner om Zimbabwe. Bland annat fördömdes det politiska våldet som utövats av Mugabes parti Zanu-PF och säkerhetsrådet uttryckte sin oro över den allvarliga humanitära situationen i Zimbabwe.

Oppositionsledaren Morgan Tsvangirai talar till sina anhängare inför den första omgången i presidentvalet i mars. Foto: AI/privat

Samtliga tre afrikanska observatörsgrupper som var på plats inför fredagens val har underkänt valprocessen. Inga västerländska observatörer har tillåtits bevaka valet. Flera västländer har fördömt Mugabes valseger och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon kritiserade på måndagen valet. Under måndagen och tisdagen håller Afrikanska Unionen möte i Sharm el-Sheikh i Egypten, ett möte där även Robert Mugabe medverkar, och situationen i Zimbabwe förväntas stå i fokus för mötet.

På valdagen den 27 juni medverkade forskarna och Zimbabwekännarna Amin Kamete och Eldridge Adolfo vid ett seminarium om Zimbabwes framtid som arrangerades av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Stockholm.

Eldridge Adolfo, statsvetare med bakgrund inom FN-systemet, inledde med att belysa den aktuella situationen i Zimbabwe. Zimbabwes ekonomi är i botten och inflationen skyhög. Även om det ofta har varit brist på livsmedel i Zimbabwe har situationen enligt Adolfo aldrig varit så allvarlig som nu. Situationen underlättas inte av att Mugabe har förbjudit frivilligorganisationernas verksamhet. Han har bland annat anklagat humanitära organisationer för att distribuera mat endast till oppositionsanhängare.

Forskarna Eldridge Adolfo till vänster och Amin Kamete till höger deltog i ett seminarium om Zimbabwe på valdagen den 27 juni. I mitten moderatorn Robert Egnell, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), som som arrangerade seminariet.

Eldridge Adolfo påpekar att Robert Mugabe nu för första gången under sina 28 år vid makten personligen har gjort hotfulla uttalanden offentligt. Mugabe har bland annat hotat med att hans parti Zanu-PF tar till vapen om inte han själv vinner valet och att han inte kommer att acceptera en seger för Morgan Tsvangirai och oppositionspartiet MDC (Movement for Democratic Change).

En annan stor skillnad inför det senaste valet är också enligt Eldrigde Adolfo att våldet tidigare mest förekommit i avlägsna områden på landsbygden, medan det nu har flyttat in även till städerna, inklusive huvudstaden Harare. Zanu-PF hade inför valet upprättat ”kampanjbaser” i städerna där ungdomsmilis fört kampanjer för Mugabe, kampanjer som blev allt mer våldsamma ju närmare valdagen kom. Ungdomsmilisen tvingade lokalinvånare att peka ut oppositionsanhängare och om en person inte kunde peka ut någon sådan anklagades han för att vara MDC-anhängare och fick en brutal behandling. Många dödades eller misshandlades nästan till döds. Det här har enligt Eldridge Adolfo lett till en misstro människor emellan och en ovilja att diskutera politik.

Amin Kamete, som är programkoordinator vid Nordiska Afrikainstitutet och själv kommer från Zimbabwe, hävdar att det inte är fråga om ett ensidigt våld utan att även MDC använder sig av våld mot motståndarna. Eldridge Adolfo säger att det inte skulle innebära någon slutgiltig lösning på Zimbabwes demokratiproblem om MDC lyckades komma till makten. Han ser majoritetsvalsystemet i Zimbabwe, ett arv från Storbritannien, som ett stort problem. Adolfo anser att detta system lätt stänger ute människor i ett multietniskt samhälle.

• MDC skulle knappast vara mer intresserat än Zanu-PF av att dela makten. Konstitutionen behöver ändras så att makten delas, säger Eldrige Adolfo.

Anhängare till oppositionspartiet MDC inför valet i mars. Foto: AI/privat

Både Eldrige Adolfo och Amin Kamete säger att det som framför allt enar anhängarna av MDC är det gemensamma motståndet mot Robert Mugabe och att det finns en stor risk för splittring och oenighet inom partiet om MDC kommer till makten.

• Man har nu gjort många kompromisser inom MDC i frågor där man varit oenig och dessa frågor skulle bli aktuella igen om man inte längre hade den gemensamma fienden att bekämpa, säger Amin Kamete.

Både Robert Mugabe och Morgan Tsvangirai har motsatt sig en nationell koalitionsregering där den andra parten medverkar. Enligt Eldrige Adolfo finns dock ett stort antal personer inom båda partierna som är villiga att bilda en sådan regering och han tror att om de rätta förhandlingarna förs så kunde detta alternativ vara en möjlighet. Han anser att en koalitionsregering skulle leda till en möjlighet att se över Zimbabwes konstitution, maktfördelning och valsystem, samt till en stabil och fredlig övergång.

• Om Mugabe nu efter valet skulle ställa sig positiv till en koalitionsregering så blir pressen stor på MDC och Tsvangirai, säger Eldridge Adolfo.

Han förutspår att Robert Mugabe och Zanu-PF kommer att utsättas för allt större press från det internationella samfundet, inklusive de afrikanska samarbetsorganen och grannländerna, under de närmaste månaderna. Mugabe sade sent på söndagen innan han flög iväg till Afrikanska Unionens toppmöte i Egypten att han lovar hålla ”seriösa samtal” med oppositionen, rapporterar BBC.

Robert Mugabe tillsammans med anhängare inför valet i mars. Mugabe har varit president i Zimbabwe sedan 1987. I söndags svor han presidenteden för sjätte gången. Foto: AI/privat

De afrikanska regionala ledarna anses vara de aktörer som verkligen har en möjlighet att påverka situationen i Zimbabwe och de har kritiserats för att inte använda sitt inflytande i tillräckligt hög grad. Även grannländerna har dock blivit allt mer kritiska till det som utspelar sig i Zimbabwe och presidenterna för Burundi, Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda sade i ett kritiskt pressmeddelande på lördagen att val med endast en kandidat ”inte kan vara en lösning”.

Kenyas premiärminister Raila Odinga har sagt att Afrikanska Unionen borde sända trupper till Zimbabwe för att ”lösa den kris som blivit pinsam för kontinenten”. Det är dock långt ifrån säkert att Afrikanska Unionen kommer med en öppen protest under måndagens och tisdagens möte i Egypten och AU tycks vara ovillig att ställa sig bakom de internationella kraven på sanktioner mot Zimbabwe, skriver Dagens Nyheter.

Eldrigde Adolfo påpekar att Mugabe har varit väldigt aktiv i samspelet med grannländerna. Mugabe kämpade bland annat mot apartheid i Sydafrika genom att stödja befrielserörelserna ANC och PAC efter Zimbabwes självständighet 1980. Han förväntar sig nu att dessa länder i sin tur ska stödja honom. Adolfo menar att grannländerna tidigare har använt sig av tyst diplomati.

• Det var resultatet av denna tysta diplomati som syntes i mars då valet som hölls ändå var relativt fritt och öppet. Det var den som möjliggjorde att oppositionen vann en majoritet i parlamentet och att Tsvangirai fick flest röster i presidentvalets första omgång. Grannländerna har en genuin vilja att få till stånd en fredlig lösning på konflikten. De vill förändra bilden av Afrika, säger Adolfo.

Zimbabwier i Harare står i kö för att få rösta i parlamentsvalet och den första omgången av presidentvalet den 29 mars. Foto: AI/privat

Eldridge Adolfo och Amin Kamate är tveksamma till sanktioner mot Zimbabwe. Kamate anser inte att en internationell blockad skulle förbättra situationen på något sätt. Han pekar för det första på att till exempel Namibia har en mycket vänskaplig relation med Zimbabwe och aldrig skulle delta i en blockad mot landet, vilket Mugabe vet om. För det andra menar han att det internationella samfundet borde underlätta för Mugabe att komma oppositionen till mötes istället för att bestraffa honom.

Enligt Eldridge Adolfo är en militär intervention av det internationella samfundet något som noggrant måste övervägas, men samtidigt riskerar en sådan att dela Afrika nu när de afrikanska ledarna har börjat inta en mer bestämd hållning gentemot Mugabe. Även Adolfo ser en internationell blockad som en sista extrem utväg.

• Sanktioner har kanske fört oss dit där vi är nu. Nu är det dags att ta nästa steg, säger han.

Text: Johanna Smulter

Bild: Nina Eneroth

Läs mer:

Våld och hot kantar "valet" (pressnotis från Amnesty 27 juni 2008)

Mugabe möter motstånd (nyhetsnotis 4 mars 2008, Amnesty Press)

Valspecial 2005 (Amnesty Press)