Ytterligare tre ryska mediekanaler blockeras inom EU

EU:s beslut att censurera de ryskkontrollerade mediekanalerna RT och Sputnik väckte debatt i våras. I och med EU:s sjätte sanktionspaket den 31 maj blockeras nu ytterligare tre ryska kanaler.

Erik Halkjaer. Foto: RSF

Det var i början av mars som EU gick ut med en rekommendation till medlemsländerna att blockera RT och Sputnik, något som Sveriges regering ställde sig bakom.

De nya kanalerna som nu blockeras enligt det sjätte sanktionspaketet den 31 maj är TV-bolagen Rossiya24, TV center International, och RTR Planeta.

− Det är helt vansinnigt. Det är hål i huvudet. Det kan du citera mig på, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.

De har, liksom bland annat Journalistförbundet och Tidningsutgivarna, kritiserat EU:s beslut att censurera ryska mediekanaler. I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex rankas flera av EU:s medlemsländer i toppen, men om länderna vill stå upp för pressfriheten kan de inte samtidigt censurera, menar Erik Halkjaer.

− Det är inte med den metoden man bekämpar propaganda och desinformation. Det bekämpas bäst med fri och oberoende journalistik, säger han.

Erik Halkjaer tror att beslutet att censurera ryska mediekanaler kan komma att användas som argument för inskränkningar i pressfriheten i länder som inte har en tradition av stark och fri press. Man kommer, tror han, resonera att ”kan ni så kan vi”. Han tror också att censuren kan göra det svårare för EU att arbeta för pressfrihet inom unionen. Han pekar på Grekland, Ungern och Polen som exempel på länder där regeringarna inte respekterar journalisters oberoende.

− Att EU går ut och rekommenderar censur samtidigt som man har de här interna problemen hos vissa medlemmar är helt fel, säger han.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter försvarar beslutet att blockera ryskkontrollerade medier och svarar på kritiken i ett mejl:

”Ryssland har startat ett brutalt krig i Europa där civila dödas dagligen. Alla länder i EU måste kunna försvara sig mot den aggressiva krigspropaganda som ingår i den ryska krigföringen. Besluten om att införa sanktioner mot mediekanaler har varit svåra. Både i Sverige och EU gäller en vidsträckt yttrandefrihet och respekt för mediernas oberoende. Medlemsstaterna är överens om att detta är exceptionella, tillfälliga beslut som motiveras av den ryska krigsföringen och gäller under den tid den pågår.”

Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan har undersökt hur svenska mediekonsumenter använder RT och Sputnik. I en studie som hon genomförde år 2020 uppgav sju procent av de svenska mediekonsumenterna att de tog del av de här medierna regelbundet eller ibland. Bland män i åldern 18-29 år var andelen drygt 20 procent.

Charlotte Wagnsson. Foto: FHS

I en uppföljande studie undersöker hon nu varför de här mediekonsumenterna väljer att ta del av de ryskkontrollerade medierna.

− Resultaten är preliminära, men vi ser att det finns olika grupper med olika drivkrafter och att alla inte håller med om innehållet, säger hon.

Hon delar in RT:s och Sputniks svenska konsumenter i fyra olika grupper. Vissa tycker att rapporteringen är bra och sympatiserar med budskapet. Andra håller inte alls med utan tar del av kanalerna exempelvis för att de vill veta vad deras meningsmotståndare tycker. En tredje grupp uppfattar kanalerna som vilka medier som helst och en fjärde grupp tar del av dem exempelvis för att det är lockande eller kittlande av olika skäl.

Hur stor påverkan de ryska kanalerna har på mediekonsumenterna har forskarvärlden inget rakt svar på, men enligt Charlotte Wagnsson kan man inte utesluta att de har effekt.

− Det finns internationella studier som visar att de som tar del av till exempel RT har ändrat uppfattning i vissa frågor trots att de vet att informationen kontrolleras av Ryssland. Propagandan kan påverka både kort sikt, till exempel i samband med ett val, och lång sikt genom att man blir invaggad i en världsuppfattning som är snedvriden och falsk.

Rysslands president Vladimir Putin med glada journalister vid ett besök på Russia Today 1 januari 2013. Foto: Kremlin.ru/Wikimedia

Hon tycker att det är viktigt att betona att de utpekade ryska kanalerna inte är journalistik utan statspropaganda. Som forskare tar hon inte ställning till EU:s och den svenska regeringens beslut att blockera kanalerna, men analyserar det ur olika perspektiv. Något hon ser att man verkar ha uppnått genom censuren är att skapa uppmärksamhet kring vad RT och Sputnik är för typ av kanaler, men hon tillägger att det finns andra metoder för att göra det.

− Youtube har till exempel satt upp varningstexter på ”rysksponsrade kanaler”. Man kan fundera över vilka metoder som är bäst, säger Charlotte Wagnsson.

I en artikel från 2017 spaltar hon och kollegan Maria Hellman upp fyra olika metoder som demokratiska stater kan använda för att bemöta desinformation.

Där listas blockering som den mest radikala åtgärden efter att ignorera, erbjuda egen information och att direkt bemöta desinformationen.

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen. Foto: Twitter

När många medieaktörer i våras gick ut och kritiserade censuren av RT och Sputnik uppmanade Karin Olsson, biträdande chefredaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare på Expressen, till en mer djupgående analys.

− Jag har kommit till slutsatsen att jag tycker att det är fel av EU att stänga kanaler, men jag tycker att vissa i den publicistiska debatten gör det lite för enkelt för sig. Det vi talar om är inte fria medier utan en krigförande stats propagandavapen, säger hon till Amnesty Press.

Hon beskriver det som att det demokratiska samhället kan bli lite naivt gentemot sina fiender.

− Det här är inte bara en fråga om press- och yttrandefrihet. Vi måste kunna försvara oss mot propaganda som vill söndra, splittra och förvirra, propaganda som till exempel kan påverka viljan att stötta Ukraina. Jag tycker att det går att intellektuellt argumentera för att stänga ett propagandavapen, säger hon men tillägger att hon tycker att det är fel att den här typen av beslut tas på politisk nivå.

− Besluten bör ligga hos redaktörer och plattformsägare. Som grindvakt har man ett ansvar att förhålla sig till vad som ingår i ens kanaler, säger hon.

I Sverige har de stora internetleverantörerna valt att följa uppmaningen att blockera RT och Sputnik men vissa mindre leverantörer har fortsatt att släppa igenom dem. Journalisten Emanuel Karlsten har granskat hur EU-beslutet har hanterats i Sverige och visat att vissa internetleverantörer har haft svårt att veta hur de ska agera, i och med att blockering har bedömts kunna stå i konflikt med den svenska yttrandefrihetslagen. I dagsläget finns, enligt granskningen, ingen myndighet i Sverige som har i uppdrag att se till att ett beslut om blockering följs, och de internetleverantörer som inte blockerar RT och Sputnik verkar i praktiken inte riskera några påföljder.

Vladimir Putin ger den 23 maj 2019 Alexander Nevskij-orden till RT:s chefredaktör Margarita Simonyan. Nevskij föddes 1221 och är en rysk nationalhjälte och helgon. Foto: Kremlin.ru/Wikimedia

Från Amnesty Sverige beskriver man frågan om huruvida det är rätt eller fel att censurera ryskkontrollerade medier som komplex. Brittis Edman, policychef på Amnesty Sverige, konstaterar att det är tillåtet att begränsa yttrandefriheten med hänvisning till den nationella säkerheten eller förbud mot krigspropaganda (Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 20.1 ). Samtidigt, menar hon, väcker de här omfattande förbuden frågor om nödvändighet och proportionalitet.

”Det bästa sättet för medlemsstaternas regeringar att bemöta rysk desinformation och informationsmanipulering är att öka ansträngningarna att sprida tillförlitlig, tillgänglig och trovärdig information. Omfattande begränsningar av yttrandefriheten kan också ha ett pris för allmänhetens förtroende för myndigheter, något som i tider av kris är viktigt”, kommenterar Brittis Edman via mejl.

Sista sändningen från RT i Frankrike. Den 2 mars 2022 stängdes kanalen ned efter EU:s förbud mot RT och Sputnik. Foto: Ludovic Marin/AFP/TT

Eftersom det är ganska lätt att tekniskt gå runt blockeringen och komma åt de censurerade ryska kanalerna uppfattar Erik Halkjaer blockeringen mest som en symbolhandling. Han tycker att regeringen hellre än att uppmana internetleverantörerna att blockera de utpekade ryska kanalerna borde framföra blockering som något frivilligt.

− Jag tycker att man borde säga att det här är en rekommendation och inget man måste följa, anser Erik Halkjaer.

Charlie Olofsson
[email protected]

Fotnot: En något kortare version publiceras i nummer 2/2022.

Läs också

FB flaggade Karlstens censurkritiska text som ”ryskkontrollerad” (Journalisten 2 maj 2022)

Hynek Pallas: Mediedebattörer måste lyfta blicken från Sverige (G-P 18 mars 2022)

Martin Schori: Öppen journalistik krävs för att bemöta nättrollen (G-P 16 mars 2022)

Hynek Pallas: Sluta vara naiva – rysk propaganda är ett vapen (G-P 14 mars 2022)

Censur är inte rätt vapen mot propaganda (Martin Schori i Aftonbladet 11 mars 2022)

Läs mer från Amnesty Press

Uppskruvad retorik mot hbtqi-rörelsen i Ryssland (24 maj 2022)

Transpersoner i Ukraina hårt drabbade av den ryska invasionen (29 april 2022)

Ryska journalister efter krigsutbrottet – tystade eller i exil (27 april 2022)

Romer på flykt från Ukraina togs emot i Göteborg (26 april 2022)

Ukrainas hbtqi-rörelse om kriget: ”En kamp om hbtqi-rättigheter” (3 april 2022)

”Inget land i världen kan påverka vår dröm om ett fritt Ukraina” – Sergels torg fylldes till stöd för Ukraina (27 mars 2022)

Nu har över tre miljoner flytt från Ukraina – stor oro bland flyktingar i Slovakien (17 mars 2022)

Ukrainakriget: Rysslands roll inom FN ifrågasätts (7 mars 2022)

Tempo: 74 minuter av rå känslostorm i krigets Ukraina (12 mars 2021)