ÅRSMÖTE2021: Ett år präglat av coronapandemin

Amnesty International fyller i maj 60 år och på måndagseftermiddagen den 3 maj inleddes det digitala årsmötet i den svenska Amnestysektionen. Amnestyåret 2020 präglades av coronapandemin, diskussioner om rasism, ekonomiska bekymmer och att generalsekreteraren Anna Lindenfors lämnade sitt uppdrag – men också framgångar i människorättsarbetet både i Sverige och internationellt. Under en vecka med digitala möten ska medlemmarna nu välja nya förtroendevalda, rösta om motioner och delta i en workshop om blixtaktioner.

reportage | 2021-05-04
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #2/2021
Ordförande Parul Sharma.

Ordförande Parul Sharma. Foto: Amnesty International

– Vi har en 60-åring som vi ska fira den 28 maj, det är vår kära rörelse Amnesty som fyller 60 år, sade ordförande Parul Sharma när hon inledde Amnestys digitala årsmöte.

Det är andra året i rad som Amnesty på grund av coronapandemin har ett digitalt årsmöte. Bara ungefär 90 av de 172 anmälda personerna dök upp på Zoom. Det tog en stund innan alla lyckades få till det med ja- och nej-knapparna som användes för att rösta.

Covid-19 har inte bara påverkat formen för årsmötet. Pandemin var en av tre utmaningar som den tillförordnade generalsekreteraren Anna Johansson lyfte från år 2020.

– Pandemin har inte bara skördat liv världen över utan utnyttjats också som anledning att inskränka mänskliga rättigheter, sade hon.

Amnesty Sverige har fått ställa om till digital aktivism och tänka nytt i sitt människorättsarbete. Ett stort fokus har legat på frågor kopplade till covid-19, berättade Anna Johansson, som rätten till vård, vårdpersonalens situation, jämlik tillgång till vaccin och rätten till bostad för dem som inte kan stanna hemma.

En annan utmaning, både i världen och för Amnesty International, har handlat om rasism. Black lives matter-demonstrationerna i USA har lett till globala samtal om strukturell rasism. Samtal som också präglat Amnesty.

– Under året har medarbetare och aktivister, i Sverige och internationellt, gjort kraftfulla ställningstaganden, och visat att vi som arbetsplats och organisation har lång väg kvar att gå.

2020 var även ett utmanande år ekonomiskt sett. Efter att ha dragits med ekonomiska underskott i flera år påbörjade svenska Amnesty arbetet med att få en hållbar ekonomi. Amnesty har bland annat tagit fram ett förslag för omorganisering där sekretariatet minskar med åtta personer, sade Anna Johansson.

Amnestys ekonomi förra året.

Amnestys ekonomi förra året.

Men året har också inneburit framgångar. På mindre än två dygn samlade svenska Amnesty ihop drygt 47 000 underskrifter för att stoppa avrättningen av Ahmadreza Djalali, svensk-iransk forskare vid Karolinska institutet som greps i Iran 2016 och dömdes till döden 2017 för spioneri.

– Vid årets slut hade vi nåt 107 000 namnunderskrifter. Avrättning blev tillfälligt uppskjuten till följd av det stora internationella trycket, sade Anna Johansson.

Amnesty tog under året ställning mot det dödliga och rasistiska polisvåldet i USA, genom att kräva polisreformer och rättvisa för George Floyd. Även samarbetet med sektionerna i Argentina, Polen och Slovakien fortsatte, där svenska Amnesty stöttar arbetet för säker och laglig abort.

Vad Amnesty gjort förra året.

Vad Amnesty gjort förra året.

I Sverige har en viktig framgång, fortsatte Anna Johansson, varit att Justitieombudsmannen, JO, i oktober kritiserade polismyndigheten i Stockholm för att en kvinna som bad om pengar fördes bort utan saklig grund.

Amnesty har även tagit en tydligare ställning för samers rättigheter och fortsätter att etablera kontakter med samiska rättighetsbärare.

– Amnesty-Sápmi-gruppen har också fått stor medial genomslagskraft med budskapet att urfolksrättigheter måste respekteras och uppfyllas i Sverige, sade Anna Johansson.

Parul Sharma valdes till ordförande för Amnesty Sverige den 3 oktober 2020. Hon beskriver tiden som gått sedan dess som intensiv. I december beslutade styrelsen och den dåvarande generalsekreteraren Anna Lindenfors att gå skilda vägar. Kort efter årsmötet avgick också styrelsens kassör Mårten Rosander.

– Styrelsen inleder nu processen för rekrytering av ordinarie ordinarie GS under 2021, sade Parul Sharma.

Medlemmen Gunnar Wesslén ville ha en förklaring till varför styrelsen och den tidigare generalsekreteraren beslöt att gå skilda vägar. Han fick svar av ordförande Parul Sharma:

– Anledningen var primärt att styrelsen och Anna Lindenfors såg olika på framtiden och de utmaningar som organisationen står inför. Det rör sig om allt från jämlikhetsarbetet till omorganisationen. Beslutet från styrelsen var en sammanvägd bedömning där vi hade en annan uppfattning än generalsekreteraren, sade hon.

– Kan du konkretisera det? undrade Gunnar Wesslén.

– Exempelvis ser vi olika på vad det var för steg som behövde tas kring ekonomiska besparingar. Styrelsen menade att de förslag på organisationsförändring som lades fram, där bland annat generalsekreteraens roll skulle ändras ganska markant, var för otydliga och hade tagits fram för snabbt. Men det var som sagt inte en enskild sakfråga som låg bakom beslutet, svarade Parul Sharma.

Gunnar Wesslén undrade om det funnits motsättningar när det gäller att driva olika typer av frågor med politiskt eller kulturellt diskrimineringsinnehåll. Det har förekommit uppgifter i media, sade han, att den förra generalsekreteraren fått kritik för ”en viss hållning mot en del medlemmar”.

Parul Sharma kände inte till några politiska eller kulturella motsättningar.

– Jag kan inte riktigt tala för det media har rapporterat, det är inte nödvändigtvis det som legat till grund för styrelsens beslut, sade hon.

Fyra uppgifter för den svenska sektionen.

Fyra uppgifter för den svenska sektionen.

Antalet medlemmar minskade från 93 510 personer 2019 till 88 578 personer 2020. Samtidigt ökade antalet givare. Det totala antalet medlemmar och givare ökade från knappt 104 000 år 2019 till drygt 108 000 år 2020.

Intäkterna minskade med 2,2 procent mellan 2019 och 2020, från knappt 142 miljoner kronor till 139 miljoner kronor.

– Om man tänker på vilket år 2020, var med pandemin som härjade överallt i världen, är det en liten minskning, säger Tuija Geelnard, styrelsens kontaktperson för ekonomiska frågor och valberedningens förslag till ny kassör.

Kostnaderna har minskat från 166 miljoner 2019 till 142 miljoner 2020. Det beror framförallt på att svenska Amnesty gav ett extra bidrag till den internationella rörelsen på tio miljoner 2019 och att personalkostnaderna har minskat.

Under helgen ska årsmötet också fatta beslut om motioner. Det handlar bland annat om stöd till medlemmar som vill genomföra så kallade blixtaktioner, snabba aktioner i brådskande och ofta allvarliga fall, och att Amnesty ska jobba för att ensamkommande afghanska ungdomar som varit i Sverige längre än tre år ska få permanent uppehållstillstånd.

Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com

Fotnot: En något kortare och omarbetad version publiceras i nummer 2/2021.

Amnesty Press på digitala årsmötet 2021

ÅRSMÖTE2021: Amnesty stakar ut sin framtid (19 maj 2021)

ÅRSMÖTE2021: Ansiktsigenkänning ett hot mot mänskliga rättigheter (18 maj 2021)

ÅRSMÖTET2021: ”Man går sönder inombords av så hårda ord” (11 maj 2021)

ÅRSMÖTE2021: ”Det är dags att stänga Guantánamo” (6 maj 2021)

reportage | 2021-05-04
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #2/2021