Colombia: "Fredsprocessen enda vägen framåt för oss"

Diakonia delar årligen ut pris för att främja mänskliga rättigheter i Colombia. Förra årets pristagare – där särskilt betydelsen av kvinnors engagemang i det civila samhället lyftes fram – har varit på besök i Sverige. Colombia befinner sig i en känslig process där fredsförhandlingarna mellan Farc och regeringen återigen är hotade.

reportage | 2015-06-14
Av: Petter Svensson
Prisutdelning i Colombia.

Prisutdelning i Colombia. Foto: Diakonia/Colombia

Det var Colombiagruppen som stod bakom inbjudan till pristagarna. En av pristagarna är Patricia Ariza Flores, som bland annat är artist, konsthistoriker, och teaterledare, som tilldelas priset för sin livsgärning och sitt outtröttliga arbete för mänskliga rättigheter. Genom kreativt skapande arbetar hon med offer från den väpnade konflikten, främst kvinnor. Tillsammans med professionella skådespelare medverkar de i teateruppsättningar, eller genom andra konstnärliga uttrycksformer, för att gestalta sina upplevelser och känslor.

– Det handlar om att omvandla smärta till kraft. Det är svårt i början, det finns mycket smärta som aldrig kan försvinna när du har en bror, pappa eller bror som har dödats. Men de lyckas förvandla sina tårar till poesi och andra estetiska uttryck, förklarar Patricia Ariza Flores .

De har framträtt på gator och torg, och även gjort hyllade uppsättningar på scener både i Colombia och utomlands. Bland många andra har Patricia arbetat med de mödrar vars barn dödades av regeringsstyrkor i den tragedi som går under benämningen los falsos positivos.
Skandalen los falsos positivos handlar om avslöjandet år 2008 om att vissa medlemmar i den colombianska armén dödat oskyldiga civila för att därefter hävda att offren var gerillasoldater som blivit dödade i strid, vilket det utgick en särskild bonus för.

– En kvinna uttryckte det mycket vackert: ”I början är smärtan som att bära ett tungt piano på ryggen. Efter många år, när man kämpat med detta, kan man spela på pianot.” Det är fantastiskt att se hur dessa kvinnor blir som andra personer. Genom skapande kan man uppnå extraordinära ting, säger Patricia.

– För mig är arbetet en hyllning till alla de kvinnor som tvingats till internflykt. Det finns omkring fem miljoner internflyktingar i Colombia och 70 procent av dem utgörs av kvinnor. Och många kvinnor har utsatts för fruktansvärt sexuellt våld som alla parter i konflikten har gjort sig skyldiga till.

Patricia Ariza Flores fick pris i Colombia.

Patricia Ariza Flores fick pris i Colombia. Foto: Diakonia/Colombia

Fredssamtalen mellan regeringen och Farc-gerillan har pågått i Havanna sedan hösten 2012. En särskild kommission fokuserad på genusfrågor, som representeras av kvinnor från båda parter i konflikten, är kopplad till förhandlingarna.

Patricia Ariza Flores är en av 18 kvinnor från civilsamhället, med vitt skilda bakgrunder, som bjudits in till Kuba för att träffa kommissionen och utarbeta konkreta förslag för att stärka kvinnors rättigheter. Kommissionen är unik i sitt slag då en sådan aldrig tidigare haft en så framträdande roll i en fredsprocess. Enligt Patricia skiljer sig bemötandet åt jämfört med tidigare misslyckade fredsprocesser där hon också varit involverad, vilket gör henne hoppfull.

– Vi möttes av respekt och ett genuint intresse i Havanna. Vi har gjort klart att vi inte accepterar beslut som fattas över våra huvuden. Många viktiga frågor tas upp, exempelvis hur kvinnor i gerillan ska kunna återintegreras i samhället, och det faktum att det även krävs ett kvinnoperspektiv när man pratar om bönders situation. Det är positivt att parterna i konflikten nu äntligen ser kvinnor som politiska aktörer, säger hon.

– Alla dessa år av lidande under den väpnande konflikten har stärkt kvinnorna i Colombia. Det finns idag starka sociala rörelser som arbetar med mänskliga rättigheter med ett kvinnoperspektiv. Och det är tack vare det arbetet som den här kommissionen har inrättats.

Parallellt med fredsförhandlingarna fortgår striderna. I april dödade Farc elva regeringssoldater. Och dagen efter fredspristagarnas ankomst till Sverige kom nyheten att militärstyrkor dödat 26 misstänkta medlemmar ur gerillarörelsen i en räd i området Cauca. Representanter för gerillan avbröt strax därpå den ensidiga vapenvila som man tidigare utfärdat – hela fredsprojektet tycktes vara i gungning – innan man meddelade att fredsförhandlingarna trots allt kommer att fortsätta som planerat.

– För att få en fred som kan lämna plats för social rättvisa handlar det inte bara om att få tyst på gevären utan också att angripa de grundläggande orsakerna till kriget. Men det är svårt att få fram sanningen då massmedia i Colombia befinner sig i monopolställning, där det finns gott om särintressen och diskurser som uppviglar till en fortsatt konflikt, säger Patricia.

Parterna i Havanna har i förhandlingarna tidigare bland annat kommit överens om en jordreform - en förutsättning för fred då den extremt ojämna markfördelningen var motivet till Farc:s bildande och anses vara en av huvudorsakerna till den väpnade konflikt som plågat landet sedan Farc inledde sitt uppror år 1964.

Emigdio Velasco Calambas

Emigdio Velasco Calambas Foto: Petter Svensson

Emigdio Velasco Calambas representerar organisationen CRIC, som fått Diakonias pris för sin kamp för att synliggöra övergreppen mot urfolk och att minska dessa i det konfliktfyllda området Cauca – samma område där gerillasoldaterna nyligen dödades. Urfolken där råkar ofta illa ut i striderna mellan gerillan och regeringstrupper, som båda eftersträvar kontroll över deras landområden.

– Det är ett problem att bönder och urfolk inte är direkt representerade under fredsförhandlingarna, det blir ingen trovärdig politik när man beslutar om markfrågor utan att vända sig till de som berörs allra mest av detta, säger han.

En annan källa till oro med bäring på jordfrågan är den rådande gruv- och energipolitiken. Syftet med jordreformen från regeringshåll är delvis är att blidka Farc i syfte att undvika angrepp på utvinningsindustrin – men denna sektors framfart ger ideligen upphov till nya konflikter.

– Gruvpolitiken är idag det största hotet mot urfolkens markområden. Bolagen smäller upp sina läger och använder sig av egna säkerhetsstyrkor, och de struntar helt i lagar som ger oss inflytande, säger Emigdio.

Emigdio Velasco Calambas och Patricia Ariza Flores menar att det även är bekymmersamt att paramilitära grupperingar inte är inkluderade i fredsprocessen. Inte minst mot bakgrund av att det främst är dessa grupperingar, under ledning av mäktiga markägare, som förföljt människor och lagt beslag på mark som gjort att miljontals människor tvingats lämna sina hem för att bli internflyktingar.

 Emigdio Velasco Calambas och Patricia Ariza Flores på seminarium i Stockholm.

Emigdio Velasco Calambas och Patricia Ariza Flores på seminarium i Stockholm. Foto: Petter Svensson

Trots vissa farhågor, och de enorma utmaningar som ligger framför Colombia för att få till stånd en uthållig fred, ser Emigdio ändå med tillförsikt på utvecklingen

– Vi sätter vår tilltro till fredsprocessen. Det är den enda vägen framåt för oss. Och fredens fiender är få även om de är mäktiga. Men vi får inte glömma bort att det är inte regeringen och Farc som skapar fred i Colombia. Det är vi själva, folket. Därför har vi bland annat inrättat särskilda förhandlingsgrupper på lokal nivå för att tillsammans med befolkningen diskutera vad som krävs för att uppnå detta.

Petter Svensson
petter.svenne@gmail.com

Diakonias MR-pris
Med Diakonias pris för mänskliga rättigheter i Colombia, som har delats ut under tre års tid, uppmärksammas det arbete som organisationer och enskilda gör för att uppnå en hållbar fred i landet och stärka MR-försvararnas position.

Pristagare 2014
Patricia Ariza Flores (kategorin Ett helt livs arbete för mänskliga rättigheter)
Matilde Leonor Lopez Arpushana (kategori Årets MR-försvarare)
Clara Mabel Andrade – nätverket för liv och MR i Cauca (kategori Kollektivt gräsrotsarbete)
Olga Amparo Sanchez Gomez – Corporacion Casa de la Mujer (kategori NGO-arbete)
Maria Ovidia Palechor Anacona och Emigdio Velasco Calambas – Regionala urfolksrådet i Cauca/ CRIC (kategori Mångårigt kollektivt arbete)

Fredsförhandlingarna
I fredsförhandlingarna på Havanna diskuterar företrädare för den colombianska regeringen och Farc jordbruksutveckling, övergången från väpnad kamp till politiskt deltagande, vad man ska göra åt narkotikahandeln, kompensation och rättigheter för konfliktens offer och anhöriga, och hur man ska få slut på striderna. Vissa överenskommelser har redan gjorts medan andra låter vänta på sig. Båda parter har uttryckt förhoppningar om att inom kort få klart en uppgörelse som handlar om offren för den väpnade konflikten, vilket man fört dialog om under närmare ett års tid.

Colombiagruppen
Colombiagruppen består i dagsläget av elva organisationer: Adoptionscentrum, Amnesty Sverige (observatörsstatus), Diakonia, Fackförbundet ST, Fonden för mänskliga rättigheter, Forum Syd, Kristna Fredsrörelsen, Peace Brigades International (observatörsstatus), Peaceworks, Plan Sverige (observatörsstatus), Svenska kyrkan

Läs mer om Colombia från Amnesty Press
Colombia – på väg från krig till fred? (12 november 2013)

Colombiansk fredsprocess fylld av utmaningar (13 december 2012)

Colombiansk gruvutvinning på väg att spåra ur (25 november 2012)

Ursprungsfolk betalar priset för företagsfesten i Colombia (1 juni 2012)

reportage | 2015-06-14
Av: Petter Svensson