Vilket hyckleri!

Det är ingen tvekan om att västvärlden stött demonstranterna i Egypten, hävdade folkpartiledaren Jan Björklund i Ekots lördagsintervju den 12 februari. Efter 30 år var diktatorn Hosni Mubarak borta och demonstranterna började städa Tahrir-torget där en revolution i 18 dagar hade direktsänts i all världens TV-kanaler. När det stod klart att den mäktiga egyptiska folkrörelsen, som förenade alla samhällsklasser och åldersgrupper, skulle segra omfamnades den av en hel värld. Carl Bildt krävde att undantagslagarna efter 30 år skulle hävas. Frankrikes president Nicolas Sarkozy och EU:s utrikeschef Catherine Ashton hyllade folkets protester och i Vita huset höll president Barack Obama ett tårdrypande tal om det historiska ögonblick världen nu bevittnade.

Det har varit en uppvisning i hyckleri sedan de framgångsrika folkresningarna i Tunisien och Egypten har fällt regimer som i årtionden struntat i mänskliga rättigheter. USA:s vicepresident Joe Biden framhöll så sent som den 28 januari att Mubarak var en mycket ansvarsfull allierad till USA och ingen diktator som behövde avgå.
USA:s sändebud till Egypten, Frank Wisner, sade den 5 februari att Mubarak borde fortsätta styra Egypten. I brittiska The Independent undrade Robert Fisk hur det var möjligt att skicka Wisner till Kairo då han arbetar på en advokatbyrå som har egyptiska regeringen och militären som uppdragsgivare.

När Zine El Abidine Ben Ali den 14 januari, efter 23 år som enväldig president, lämnade Tunisien för att gå i exil i Saudiarabien var det styrande partiet, RCD, medlem i Socialistinternationalen. Frankrike erbjöd in i det sista den tunisiska regimen hjälp med att slå ned protesterna och utrikesministern Michele Alliot-Marie lånade ett flygplan från en av Ben Alis affärskumpaner när hon tog julsemester i Tunisien. Premiärminister François Fillon tog med sig familjen till Egypten på julsemester och hade inget emot att låna båt och flyg från Mubarak.

Tunisien i januari, Egypten i februari... ...och sedan? Det är inget tvivel om att världen just nu bevittnar förändringar av historiska mått som påminner om Europa 1989.
I Algeriet meddelade människorättsgrupper, kvinnoorganisationer och fria fackföreningar den 13 februari att de kommer demonstrera på lördagar trots att 30 000 poliser mobiliserades den 12 februari för att hindra protester. TV-bilderna på en kostymklädd man som i Alger ligger på marken omgiven av kravallpoliser och trotsigt ropade »Jag är advokat. Jag är människorättsaktivist« visade världen hur den algeriska regimen använder de undantagslagar som har gällt i 19 år.

Amnesty har protesterat mot att aktivister fängslas eller trakasseras i Libyen, Jemen, Förenade arabemiraten och Azerbajdzjan när de, inspirerade av framgångarna i Tunisien och Egypten, uppmanar till protester. Det är kanske dags för regeringarna i såväl Sverige som Frankrike och USA att se över vilka regimer man samarbetar med.
Ulf B Andersson