Abortstriden i Centraleuropa
Den 20 oktober var det återigen dags för parlamentet i Slovakien att rösta om ett förslag som skulle försvåra möjligheten att göra abort. Hösten 2019 sade parlamentet nej till flera förslag om inskränkningar i aborträtten.
Reportage | 2020-12-17 Av: Ulf B Andersson Även publicerad i AmnestyPress #4/2020 |
Anna Záborská. Foto: AG Gymnasium Melle
Sedan dess har val hållits i mars 2020 och Anna Záborská från OaNO, ”Vanligt folk”, ett populistiskt högerparti som vann valet, hoppades få stöd för lagförslaget. Rätten att göra abort fram till och med vecka 12 skulle finnas kvar men bland annat skulle den obligatoriska ”betänketiden” förlängas från 48 till 96 timmar och det skulle krävas intyg från två läkare istället för en för att av medicinska skäl få göra abort.
Amnesty utlyste den 10 september en blixtaktion. 111 europeiska organisationer, däribland Amnesty, Human Rights Watch, RFSU och IPPF, skrev också till det slovakiska parlamentet med en uppmaning att ”avstå från fortsatta försök att begränsa kvinnors reproduktiva rättigheter i Slovakien”.
Vid omröstningen blev det ett knappt nederlag för Anna Záborskás förslag. 58 av 117 närvarande ledamöter röstade för men Záborská sade att hon inte kommer ge upp: ”Om sex månader ska vi lägga fram förslaget igen”.
Drygt 7 000 aborter gjordes förra året i Slovakien.
– I lokala medier i Slovakien är det en nästan total frånvaro av berättelser om abort. Det finns ett stigma runt abort i samhället och detta är fortfarande ingen normaliserad fråga, sade Alexandra Demetrianova, kampanjkoordinatör vid Amnesty i Slovakien, till Reuters inför omröstningen.
I Polen utbröt i slutet av oktober de största protesterna sedan kommunistregimens avgång 1989. Den 22 oktober meddelade landets konstitutionsdomstol att det inte längre ska vara tillåtet att göra abort vid fosterskador. Sedan 1993 är aborträtten starkt inskränkt och det beräknas att uppemot 98 procent av de 1 100 aborter som tilläts förra året berodde på fosterskador. Trots pandemin gick hundratusentals personer ut på gatorna i hundratals polska städer. Protesterna var till största delen fredliga men polisen använde hårda metoder. Amnesty kritiserade den 20 november övervåld från polisen mot fredliga demonstranter.
”Marschen mot Warszawa” den 30 oktober 2020. Över 100 000 personer deltog i protest mot nya inskränkningar i aborträtten. Foto: Leszek Szymanski/EPA/TT
Vid flera tillfällen avbröts katolska gudstjänster av demonstranter och i Katowice blev det sammanstötningar med högerextrema Allpolsk ungdom.
Jarosaw Kaczyski, ledare för regeringspartiet PiS, Lag och rättvisa, uppmanade partiets anhängare att gå ut och försvara kyrkorna mot ”nihilism”.
Borys Budka, ledare för oppositionspartiet Medborgarplattformen, anklagade Kaczyski för att uppvigla till inbördeskrig.
För Lag och rättvisa kom styrkan i protesterna som en överraskning. Domstolens beslut har inte genomförts och president Andrzej Duda föreslog en kompromiss.
Ulf B Andersson
Läs mer från Amnesty Press om Polen
Abortfrågan som delar Polen (30 september 2020)
Polens president Andrzej Duda satsar på hatretorik mot hbtq-personer för att vinna valet (26 juni 2020)
Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020)
ILGA varnar för att utvecklingen går bakåt för hbtqi-personer i Europa (7 februari 2020)
Rättssäkerheten under ytterligare attack i Polen (11 juli 2019)
Stopp för skärpt abortlag i Polen (1 december 2016)
ALMEDALEN2016: Abortmotståndarna hoppas på ny lag i Polen (8 juli 2016)
Kulturhuvudstaden Wrocław: Oron växer för kulturens frihet i dagens Polen (15 april 2016)
»Polen fick 100 miljoner av CIA« (6 mars 2014)
Sorglig läsning (25 december 2012)
Pride: bland annat om framgångar i Polen (5 augusti 2012)
Stockholm Pride hjälper polska HBT-grupper (7 juni 2006)
Reportage | 2020-12-17 Av: Ulf B Andersson Även publicerad i AmnestyPress #4/2020 |