MR-rådet i Genève: Sri Lanka ges två år att hantera ”internationellt tjat”

Företrädarna för Sri Lankas regering ler i FN-palatset i Genève, när Rådet för mänskliga rättigheter ger mer tid att börja utreda kriget. Men glädjen blir kortvarig. FN står fast vid kravet på en domstol med internationell medverkan, en stor stötesten i Sri Lanka. Nu är det upp till bevis för FN och Sri Lanka om ”Internationellt tjat” ska ge rättvisa på ön.

reportage | 2017-04-05
Av: Johan Mikaelsson
De som kliver i och ur spårvagnarna vid FN-palatset kan inte missa plakaten som visar vad som hänt i Sri Lanka, så som de tamilska aktivisterna beskriver det.

De som kliver i och ur spårvagnarna vid FN-palatset kan inte missa plakaten som visar vad som hänt i Sri Lanka, så som de tamilska aktivisterna beskriver det. Foto: Johan Mikaelsson

I ett hörn på torget vid FN-palatset i Genève står två tamilska aktivister vid ett stort partytält. De är här för att lyfta fram krigsbrott och förhållanden i Sri Lanka. Vid inledningen av MR-rådets session, 8 mars, stod 4 000 tamiler på torget. De kom från länder i Europa, där de fått asyl. Många höll i den besegrade, tamilska gerillans röda flagga med en tiger som visar tänder och klor. Våren 2009 besegrades de tamilska befrielsetigrarna, LTTE, av Sri Lankas armé efter veckor av blodiga slutstrider och det krig som inletts år 1983 var över.

Idag är tigerflaggorna borta. Plakat med bilder på misstänkta krigsbrott och ansvariga har ställts längs torgets sida. De som kliver ur och i spårvagnarna ska inte undgå att se. Det är bilder på Mahinda Rajapaksa, president 2005–2015, och hans bror Gothabaya Rajapaksa, som var chef för försvarsministeriet. President Maithripala Sirisena syns också, liksom tidigare arméchefen Sarath Fonseka, som har upphöjts till fältmarskalk och fått en ministerpost i den regering som bildades efter valet år 2015.

Närmare varandra än så här kommer inte aktivisterna från den singalesiska respektive tamilska sidan den här gången.

Närmare varandra än så här kommer inte aktivisterna från den singalesiska respektive tamilska sidan den här gången. Foto: Johan Mikaelsson

På partytältet hänger en banderoll med en uppmaning till FN att låta Sri Lankas tamiler rösta för självständighet. Partytältets inre är täckt av bilder, tagna i norra delen av ön. De visar lidande civila och döda kroppar. Kajan Loganathan, från en by nära Mullivaikal, där kriget fick ett blodigt slut 2009, lämnade ön efter att hans bror kidnappats och mördats i oktober 2004.

– Det är inte bättre nu. President Sirisena fortsätter med folkmordet på tamiler. Civila i norr och öster är fortfarande under arméns och säkerhetstjänstens kontroll, säger Kajan Loganathan.

Släktingar och vänner till honom på ön berättar om fiskare som begår självmord i förtvivlan över att inte få utöva sitt yrke och om jordbrukare vars mark armén behåller. Anhöriga till människor som ”försvunnit” sedan de tagits av militären hungerstrejkar.

Den tamilske aktivisten Kajan Loganathan gör sin röst hörd vid FN-palatset i Genève, där rådet för mänskliga rättigheter diskuterar Sri Lanka.

Den tamilske aktivisten Kajan Loganathan gör sin röst hörd vid FN-palatset i Genève, där rådet för mänskliga rättigheter diskuterar Sri Lanka. Foto: Johan Mikaelsson

Strategin som alla regeringar på ön haft sedan självständigheten 1948 leder enligt tamiler till folkmord: En stor del av befolkningen har redan dödats. Nu ödeläggs kultur och livsmöjligheter. Den landsdel som tamiler bebott tas över av singaleser.

– Vi tamiler känner förtvivlan och maktlöshet när världen inte gör något, trots alla bevis, säger Kajan Loganathan.

En grupp singalesiska aktivister håller på att inta motsatta hörnet av torget, vid ”Trasiga stolen”, den gigantiska symbolen för kampen mot landminor. De har rest hit från Italien, Tyskland och andra delar av Schweiz. När alla har samlats kan de bli några hundra.

– Vi här för att säga att vi inte vill att utländska domare ska få komma och straffa våra soldater, säger en demonstrant. De är krigshjältar som bekämpade världens farligaste terroristorganisation. Det var inga krigsbrott! Därför kan vårt rättsväsende sköta detta.

En singalesisk aktivist förbereder sig för att få ut budskapet att FN inte ska lägga sig i vad som har hänt och händer i Sri Lanka.

En singalesisk aktivist förbereder sig för att få ut budskapet att FN inte ska lägga sig i vad som har hänt och händer i Sri Lanka. Foto: Johan Mikaelsson

Några av singaleserna läser på plakaten som tamilerna med rötter på samma ö satt upp. De två diametralt motsatta tolkningarna av öns nutidshistoria möts.

Samtidigt diskuteras Sri Lanka i Rådet för mänskliga rättigheter inne i FN-palatset. Rådet är inne på tredje och sista veckan under 34:e sessionen sedan grundandet år 2006.

De två minuter långa talen från representanter för länder låter som upprepningar från tidigare sessioner. EU:s talesperson inleder med ett par uppmuntrande fraser. Sri Lankas ”nya regering” (sedan 8 januari 2015) får beröm för att den samarbetar med FN och tillåter yttrandefrihet. Men EU-talespersonen är som företrädarna för de enskilda EU-medlemsländerna kritisk till den långsamma takten. Resolutionen (30/1) om ”försoning, ansvarsutkrävande och mänskliga rättigheter i Sri Lanka” från 1 oktober 2015 är ännu inte implementerad.

När företrädare för civilsamhället talar är diplomatin borta. Dagen efter kommer rådet ändå att klubba en resolution som ger Sri Lanka ytterligare två år. Rapporten (A/HRC/34/20) som den tidigare Högkommissarien för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, lade fram i september 2015 slog hårt. Efterträdaren, Zeid bin Ra’ad, arbetar med resolutionen, som blev vek i förhållande till rapporten och som även Sri Lanka undertecknade.

Den tamilske advokaten och tidigare parlamentsledamoten Gajendrakumar Ponnambalam talar än en gång i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Den tamilske advokaten och tidigare parlamentsledamoten Gajendrakumar Ponnambalam talar än en gång i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Foto: Johan Mikaelsson

Den tamilske advokaten och tidigare parlamentsledamoten Gajendrakumar Ponnambalam pekar på att även Zeid bin Ra’ad anser att en inhemsk utredning inte räcker. Men presidenten, premiärministern och ministrar i nyckelpositioner vill inte involvera internationella domare och åklagare.

– Det senaste uttalandet från presidenten är än mer alarmerande, att han inte tänker gå med på att en enda medlem av de väpnade styrkorna ska ställas till svars i någon domstol. Den här resolutionen ger regeringen en chans att släppas av kroken, säger Gajendrakumar Ponnambalam.

Rättvisa kan bara skipas i ICC, den internationella brottmålsdomstolen i Haag, enligt Gajendrakumar Ponnambalam. Men då Sri Lanka inte är anslutet till Romstadgan skulle det krävas att FN:s säkerhetsråd hänskjuter frågan till ICC.

Amnesty Internationals talesperson konstaterar att regeringen inte samarbetar. Straffriheten består i uppmärksammade fall där regeringen anses ligga bakom mord på hjälparbetare, studenter och journalister.

Högkommissarien deltar endast vid prioriterade punkter på agendan. Sri Lanka är en sådan och Zeid bin Ra’ad besökte själv ön 2016.

– Det finns en tveksamhet hos regeringen i att ta tag i en utmanande uppgift, men det får inte göra att steg inte tas, säger Zeid bin Ra’ad efter alla inlägg. Rapporten som lades fram i rådet i september 2015 skapade en grund för en utredning om brott. I slutänden måste bevis tas fram, som i förlängningen kan leda till domar.

FN:s högkommissarie Zeid bin Ra’ad ger sin syn på Sri Lanka och den utredning av misstänkta krigsbrott som måste få ny fart.

FN:s högkommissarie Zeid bin Ra’ad ger sin syn på Sri Lanka och den utredning av misstänkta krigsbrott som måste få ny fart. Foto: Johan Mikaelsson

Zeid bin Ra’ad säger att det krävs en strategi för ”transitional justice”, övergångsrättvisa, och att FN måste arbeta konstruktivt med regeringen. Han gör en paus, sänker rösten och talar långsamt. Han förklarar att regeringen måste ta rapporten i vidare beaktande och betonar vikten av en hybriddomstol med inhemska och internationella deltagare. I slutänden ska bevis leda till vidare utredningar och eventuella domar:

– Vi måste se offrens önskemål och sätta deras lidande i centrum av alla diskussioner. När vi presenterade rapporten var slutsatsen att landet måste förändras i grunden för att få se en framtid som skiljer sig tydligt från det förflutna.

Det har gjorts framsteg, enligt Zeid bin Ra’ad, men mycket mer återstår. Offer på alla sidor måste kunna lita på att rättvisa skipas, annars blir det svårt att bygga en hållbar fred.

– Sri Lankas utrikesminister kallade mig häromdagen ”det internationella tjatet”. Jag tjatar på att de ska hålla sina åtaganden och löften. Vi kommer att fortsätta tjata. Och jag hoppas att resten av det internationella samfundet och FN kommer att bistå både oss och regeringen. Frustrationen är på riktigt, den växer och vi får inte förlora mer tid, säger Zeid bin Ra’ad.

Den tamilske advokaten och MR-aktivisten Kanagaratnam Sugash är som alla andra tamiler i Genève missnöjd med att FN ger Sri Lanka mer tid.

Den tamilske advokaten och MR-aktivisten Kanagaratnam Sugash är som alla andra tamiler i Genève missnöjd med att FN ger Sri Lanka mer tid. Foto: Johan Mikaelsson

Dagen efter klubbas den nya resolutionen i stora sessionssalen. På våningen under håller tamilska aktivister ett parallellt sidomöte. Advokaten och människorättsaktivisten Kanagaratnam Sugash som rest till Genève från Jaffna i norra Sri Lanka frågar med stark affekt i röst och kroppsspråk vad han nu ska säga till alla som väntar på rättvisa.

Efter att resolutionen antagits utan omröstning är Sri Lankas delegation upprymd. FN-ambassadör Ravinatha Ariyasinghe och Mano Tittawella, generalsekreterare för koordinering av försoningsmekanismer, vid premiärministerns kontor i Colombo, går fram och skakar hand med Högkommissarien. Zeid bin Ra’ad ser förvånad ut och skyndar ut bakvägen.

Rådet beslutar utan omröstning och i samråd med Sri Lanka att ge ytterligare två år för att implementera den resolution som antogs 2015.

Rådet beslutar utan omröstning och i samråd med Sri Lanka att ge ytterligare två år för att implementera den resolution som antogs 2015. Foto: Johan Mikaelsson

De lankesiska diplomaterna ler. Vice utrikesministern Harsha De Silva som talat inför rådet stannar till för att svara på frågor från tamilska journalister. Jag frågar istället Tittawela vad han sade till Högkommissarien.

– Det var mest bara en artighetsgest. Vi är nöjda att det internationella samfundet har lyssnat på oss.

Samtidigt riktas mycket kritik mot er.

– Vi får finna oss i lite ”internationellt tjat”, precis som vår utrikesminister sade.

Sri Lankas vice utrikesminister Harsha De Silva svarar på frågor från tamilska journalister. I bakgrunden syns Mano Tittawela, generalsekreterare för koordinering av försoningsmekanismer.

Sri Lankas vice utrikesminister Harsha De Silva svarar på frågor från tamilska journalister. I bakgrunden syns Mano Tittawela, generalsekreterare för koordinering av försoningsmekanismer. Foto: Johan Mikaelsson

Den skicklige diplomaten Mano Tittawella ler. Sri Lankas tamiler får vänta på rättvisan, som ligger i händerna på regeringen. En kvart senare håller sex representanter för den tamilska diasporan en improviserad presskonferens. De motsätter sig resolutionen. Transnationella regeringen för tamilska Eelam (TGTE) anger skälen i ett uttalande.

I Sri Lanka vill Tamilska nationella alliansen (TNA) med 16 av 225 platser i parlamentet ge regeringen en ny chans att uppfylla löftena. Frågan är om ”internationellt tjat” ger rättvisa inom två år.

Johan Mikaelsson

johanmikaelsson@hotmail.com

Läs också

Sri Lanka - Victims of disappearance cannot wait any longer for justice (rapport från Amnesty International 3 april 2017)

Malaysia - aktivist som visade film om Sri Lanka slipper fängelse (Amnesty International 30 mars 2017)

Sri Lanka: UN Official Calls Progress ‘Worryingly Slow’ (Human Rights Watch 3 mars 2017)

Sri Lanka: Pledge to End Police Abuse Not Met (Human Rights Watch 20 februari 2017

Sri Lanka: Victims demand truth, justice, reparation and guarantees of non-recurrence: Written statement to the 34th session of the UN Human Rights Council (Amnesty International 10 februari 2017)

==

FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter

FN:s råd för mänskliga rättigheter

Sammanfattning av 34:e sessionen med alla resolutioner (i slutet) som antogs.

Groundviews, hemsida i Sri Lanka om bland annat mänskliga rättigheter

Läs mer om Sri Lanka från Amnesty Press

Rättvisan dröjer i Sri Lanka (15 mars 2017 – även i nummer 1/2017)

Sri Lankas ”tysta revolution” lever vidare efter valet (20 augusti 2015)

Efter presidentvalet - demokratin kan få ny chans i Sri Lanka (analys av Johan Mikaelsson) , 25 januari 2015

Rajapaksa utmanas i morgondagens presidentval på Sri Lanka (7 januari 2015)

FN ska utreda motvilligt Sri Lanka (Amnesty Press 9 april 2014)

Sri Lanka: Pressfrihet under attack (reportage i nummer 1/2014)

Samväldets möte i Colombo: Sri Lankas regering vs Channel 4 (23 november 2013)

Sri Lanka i fokus i FN:s råd för mänskliga rättigheter (Johan Mikaelsson rapporterar från Genève 15 mars 2013)

Sri Lanka – en het plats 2013 (krönika av Johan Mikaelsson i Amnesty Press nr 5/2012)

Sri Lanka – två år efter tigrarnas fall (nr 1/2011)

Två år sedan Lasantha Wickrematunga mördades - ännu har ingen gripits (8 januari 2011)

Pressfrihetspris tilldelas mördad lankesisk journalist (Amnesty Press 5 maj 2009)

Regeringen rasar mot FN:s krav på oberoende undersökning om krigsförbrytelser ”Avrättningsvideo är fejk” (9 januari 2010)

Colombo i skuggan av kriget (19 mars 2008)

Östra Sri Lanka: Överste Karuna flyr – över 100 barnsoldater fria (13 april 2004)

Sri Lanka: Fredsprocess utan återvändo (15 oktober 2003)

reportage | 2017-04-05
Av: Johan Mikaelsson