Stockholm Pride: Ugandas nya lag ett ”skräckexempel”

Transaktivisten Purity Page lämnade Uganda efter att ha utsatts för dödshot från sin egen far. Nu ser hon att läget för hbtqi-personer i landet har gått från katastrofalt till rent horribelt. I våras undertecknade presidenten Yoweri Museveni vad som har beskrivits som en av världens mest hbtqi-fientliga lagar.

reportage | 2023-08-02
Av: Charlie Olofsson

Purity Page vill se sanktioner och bättre kontroll av biståndet sedan Uganda nu fått en ännu strängare lagstiftning genom den nya lagen mot homosexualitet. Foto: Charlie Olofsson

Homosexualitet har varit förbjudet i Uganda ända sedan den brittiska kolonialtiden men den nya lagen som antogs den 29 maj innebär en kraftig skärpning. Personer som döms för homosexualitet flera gånger kan numera få dödsstraff, det har blivit olagligt för hyresvärdar att hyra ut bostäder till hbtqi-personer och ”främjande” av homosexualitet kan ge upp till 20 års fängelse – bara för att nämna några paragrafer.

Enligt den ugandiska transaktivisten Purity Page har den nya lagen fått omedelbara konsekvenser.

− Jag vet att minst tio transkvinnor greps omedelbart när lagen infördes. Minst 25 personer sitter i fängelse på grund av den nya lagen. Många hbtqi-personer har också blivit utslängda av sina hyresvärdar och man är rädd för att gå till skolan eller söka sjukvård på grund av risken att bli gripen, säger hon i en intervju med Amnesty Press.

Transpersoner nämns inte explicit i den nya lagen men eftersom könsidentitet och sexuell läggning tenderar att blandas ihop är synliga transpersoner särskilt utsatta, förklarar Purity Page.

Under Amnestys seminarium berättade Purity Page om sin uppväxt i en starkt religiös familj i Uganda. Foto: Charlie Olofsson

Under Stockholm Pride föreläste hon under ett seminarium som arrangerades av Amnesty. Från podiet berättade hon om det kritiska läget i Uganda och om sina egna erfarenheter av att växa upp i en starkt religiös ugandisk familj. Som barn utsattes hon för omvändelseterapi på grund av sitt feminina uttryck. Hon tvingades bland annat att genomgå en lång fasta. När hon började högstadiet skickades hon till pojkskola där hon mobbades av de andra eleverna. Till slut kastades hon ut av skollans ledning eftersom det gick rykten om att hon var gay.

När hon kom hem till familjen efter att ha blivit relegerad möttes hon av sin far. Han var ursinnig och riktade en pistol mot hennes panna.

− Han sade att om han någon gång skulle upptäcka att jag faktiskt är gay så skulle han skjuta mig. Sedan slog han mig medvetslös. Jag vaknade upp på sjukhus morgonen därpå.

Hon pekar på ärret som fortfarande syns tvärs över pannan.

Att hitta en skola som ville ge henne en plats efter att hon hade blivit relegerad var inte lätt men hon lyckades få en utbildning och har en samhällsvetenskaplig universitetsexamen. Med tiden blev det allt mer ohållbart att stanna i Uganda. Hon berättar att hon åkte in och ut ur fängelse:

− Oftast var det pappa som tog mig dit och bad dem försöka ändra på mig eftersom hans egna försök inte fungerade.

År 2016 lyckades Purity Page lämna Uganda med hjälp av Amnesty. Hon lever i Sverige sedan år 2021 och ser nu att många hbtqi-personer som är kvar i Uganda behöver akut hjälp att fly.

− På grund av den nya lagen är stämningen mycket spänd. Att vara hbtqi-person i Uganda är just nu jämförbart med att leva i en krigszon. Ändå hör jag att många nekas visum när de försöker ta sig ut. Länder som tillåter homosexualitet måste öppna sina gränser nu, som vid krigstillstånd, säger hon till Amnesty Press.

Purity Page vill också att det internationella samfundet ska sätta hårdare press på Ugandas regering. Hon vill till exempel se sanktioner och bättre kontroll av biståndet:

− Uganda får mycket pengar, till exempel för arbetet med hiv-prevention. Givarländerna måste följa upp hur de pengarna används och ställa motkrav. Man måste till exempel se till att inte hbtqi-personer exkluderas.

Oliver Rosengren från Moderaterna. Foto: Charlie Olofsson

Vid ett annat seminarium under Stockholm Pride hölls ett panelsamtal om läget i Uganda med representanter från olika svenska riksdagspartier. Politikerna fick ge sin syn på vad som kan göras för att sätta press på Ugandas regering.

Oliver Rosengren (M) framhöll att Sverige inte ger bistånd till den ugandiska staten utan bara till civilsamhället, vilket i och för sig också har visat sig problematiskt. Förra året uppdagades det att organisationer i Uganda som ägnar sig åt omvändelseterapi har tagit emot svenskt bistånd.

− Även bistånd till civilsamhället kan gå till dåliga saker, konstaterar Oliver Rosengren från pridescenen.

Att rakt av dra in allt bistånd till Uganda i protest mot lagen ser dock ingen av paneldeltagarna som en lösning.

− Jag tycker det är förenklat. Om man tar bort biståndet drabbar det även hbtqi-personer, säger den förra utrikesministern Ann Linde (S).

Tor-Hugne Olsen är generalsekreterare för norska Sex og Politikk och har lång erfarenhet från Afrika. Foto: Charlie Olofsson

Politikersamtalet arrangerades av HBT-liberalerna. Med i panelen som expert satt, jämte politikerna, Tor-Hugne Olsen, generalsekreterare för den norska organisationen Sex og Politikk. Han lindade inte in budskapet när han gav sin bild av Ugandas nya lag:

− Den är ett skräckexempel på vad man kan få till.

Han befarar att fler afrikanska länder under den närmsta tiden kan komma att följa efter Uganda och införa liknande lagar.

− Vi vet att det kan finnas en smittoeffekt och både i till exempel Kenya och i Tanzania har liknande lagförslag diskuterats.

Purity Page påpekar under sitt föredrag att länder i västvärlden bär ett ansvar för de hbtqi-fientliga lagarna eftersom värderingarna de bygger på är ett arv från kolonialtiden.

− Det var så de här problemen började, säger hon.

Purity Page lämnade Uganda 2016 med hjälp av Amnesty. Foto: Charlie Olofsson

Sedan Purity Page lämnade Uganda lever hon inte längre under hot, men att forma ett nytt liv i Sverige är inte lätt. Hon beskriver att hon här upplever en ny typ av utsatthet som svart. Rasismen, berättar hon, finns även inom människorättsorganisationerna. Hon betonar att hon är glad över den plattform hon har fått inom Amnesty och andra organisationer. Hon är med i Amnestys kvinnogrupp och sitter även i styrelsen för både Transgender Europe (TGEU) och Rainbow refugees. Samtidigt konstaterar hon att svarta transkvinnor väldigt sällan finns representerade där besluten om organisationernas verksamhet tas:

− Vi bjuds in ibland för att berätta våra sorgliga historier men är inte tilltänkta när man ska anställa personal.

Hon pekar på statistiken över hur många transpersoner som mördas i världen varje år, och siffrorna som visar att just svarta transkvinnor med migrantbakgrund är överrepresenterade bland offren:

− I en tid när transpersoners rättigheter inskränks på många håll i världen måste vi som tillhör en av de mest utsatta grupperna bjudas in till bordet.

Charlie Olofsson
[email protected]

Läs mer om Stockholm Pride 2023

Amnesty Press på Stockholm Pride

Stockholm Pride: Ryska hbtqi-personer möter ny våg av förtryck (6 augusti 2023)

Stockholm Pride: ”Hbtq-personer utvisas i strid med lagen” (5 augusti 2023)

Uganda får stöd från Iran

I mitten av juli genomförde Irans president Ebrahim Raisi en resa till Afrika och besökte Kenya, Uganda och Zimbabwe. Under sitt besök i Uganda hyllade Ebrahim Raisi de nya skärpta lagarna i Uganda. Vid en gemensam presskonferens med Ugandas president Yoweri Museveni lovordade Irans president att Museveni inte hade lyssnat till protesterna från människorättsförsvarare utan skrivit under den nya lagen. I Iran kan samkönat sex bestraffas med dödsstraff.

Ebrahim Raisi beskrev homosexualitet som en del i den ”västliga imperialistiska dagordningen” som enligt presidenten ingår i en västerländsk plan för att sätta stopp för mänsklig reproduktion.

– Västländer utövar påtryckningar på självständiga länder genom att angripa familjegrunden och främjar det förskräckliga fenomenet homosexualitet, spridande av extremism och terrorism och använder mänskliga rättigheter som ett verktyg, sade Ebrahim Raisi enligt Erasing 76 crimes.

Han pekade på kulturellt samarbete mellan Iran och Uganda som ett sätt att motverka de planerade sammansvärjningarna från fiendeländer.

Presidentens rundresa i Afrika i juli var första gången som en iransk ledare besökte Afrika på elva år. Resan ses som ett försök från Iran att öka sina internationella kontakter.

Ulf B Andersson