Slaveri och förtryck med rötter

»När vi sjöng »
Richard Powers
Övers: Hans-Jacob Nilsson
Norstedts

»Den kända världen«
Edward P. Jones
Övers: Birgitta Gahrton
Ordfront

År 1939 bröt andra världskriget som bekant ut, kontraalten Marian Anderson förvägrades uppträda i Washingtons konserthus och uppträdde i stället inför 200 000 personer nedanför Lincolnmonumentet, och en av de största jazzsångerskorna – om inte den största – Billie Holiday sjöng för första gången något så kontroversiellt politiskt som låten Strange Fruit!

Den kända låten om en lynchning utspelar sig i ett gudsförgätet och öde land, i den nordamerikanska södern, där också Edward P. Jones med rätta lovordade och prisbelönta roman Den kända världen tar sin gestaltning. Vi befinner oss i 1800-talets mitt, slaveriet står i zenit och vi känner i Jones värld igen plantokratin, slavekonomin, bomullsplantagen och torkan från William Faulkners litterära landskap Yoknapatawpha County.

Med den betydande skillnaden att Den kända världen är skriven av en svart man (båda författarna bördiga från södern dock) och att han komplicerar detta förhållande ytterligare med att låta huvudpersonen, Henry, växa upp som slav hos en »hygglig« slavägare, för att så småningom bli friköpt av sin far men slutligen själv bli slavägare, alltså axla slavdrivarens och inte faders mantel.
Det är således en intrikat historia om rätt och fel, brott och straff, svart och vit och, framför allt, det sociala arvets seger, eller nederlag i lika hög grad, över det biologiska. Den är vacker, språkligt och stilistiskt, men mycket hård, Jones värld.

Under Andersons framträdande i Washington träffas David, tysk jude i exil, och Delia, ljus afrikan-amerikan, och »omöjlig« kärlek uppstår. Detta möte utgör navet varomkring Richard Powers storslagna roman När vi sjöng kretsar, ömsom centrifugalt, ömsom centripetalt.

Det är en episk fresk över 1900-talets USA Powers (som själv är vit, vilket kanske bör nämnas) målar upp, hela dess moderna epok, med fokus på rasismen och diskrimineringen: från slaveriet och lynchningarna, världskrigen och depressionen, medborgarrättsrörelsen och rasmotsättningar, till »Black Consciousness«, Louis Farrakhan (miljonmannamarschen) och Rodney King-kravallerna.
Det är lite av en händelse att två så viktiga och välskrivna verk om USA:s dystra, rasistiska historia kommit ut i svensk översättning i år då Barack Obama, som förste afrikan-amerikan och Hillary Clinton, som första kvinna, kandiderar om Demokraternas presidentpost i nästa års val. Det visar att det trots allt går framåt, om än så sakteliga, även i det stora landet i väst.

Rikard Rehnbergh