Uganda: När rättvisan kom till Gulu

Tidigare barnsoldaten och gerillaledaren Dominic Ongwen, 45, har dömts för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten av den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag. Amnesty Press var på plats i Gulu i norra Uganda när domen avkunnades och mötte blandade reaktioner.

reportage | 2021-05-24
Av: Sofi Lundin
Även publicerad i AmnestyPress #2/2021
Nancy Abwot tillsammans med sin dotter och grannens bebis. Bilden är tagen i Nancys hem för ett par år sedan. Nancy Abwot blev kidnappad av LRA som sjuåring och tre år senare blev hon tvångsgift med Dominic Ongwen.

Nancy Abwot tillsammans med sin dotter och grannens bebis. Bilden är tagen i Nancys hem för ett par år sedan. Nancy Abwot blev kidnappad av LRA som sjuåring och tre år senare blev hon tvångsgift med Dominic Ongwen. Foto: Sofi Lundin

– Efter allt ont han har gjort och efter allt lidande han har utsatt mig för så förtjänar han att bli hårt straffad. Han tog ifrån mig barndomen, säger Nancy Abwot.

Den 4 februari dömdes Dominic Ongwen i den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag.

Han blev dömd för 61 av totalt 70 åtalspunkter som inkluderade mord, grov våldtäkt, slaveri, bortförande av barn, tortyr och plundring. Ongwen dömdes också för att ha gjort sig skyldig till påtvingad graviditet – ett brott som togs upp för första gången i ICC:s historia.

Den 6 maj fastställde ICC straffets längd till 25 års fängelse.

Ongwen själv kidnappades av gerillagruppen Lord´s Resistance Army, LRA, som barn och utbildades till barnsoldat. Han steg i rang hela vägen upp till befälhavare och han ledde attacker där hundratals barn bortfördes från byar och läger i norra Uganda.

Den 13 oktober 2005 utfärdade ICC en arresteringsorder för LRA-ledaren Joseph Kony, Ongwen och tre andra befälhavare i rebellgruppen. Bland dem är det bara Kony och Ongwen som lever idag. Medan Kony fortfarande är på fri fot, överlämnade Dominic Ongwen sig till USA:s specialstyrkor i den Centralafrikanska republiken i januari 2015.

Det blev början på en historisk rättegång. För första gången i ICC:s historia skulle en tidigare barnsoldat prövas i rätten och den stora frågan har varit: Är barnsoldater som tvingas begå krigsbrott skyldiga?

Cirka 200 personer samlades för att se rättegången mot Dominic Ongwen på storskärm i staden Gulu i norra Uganda. Sändningen från Internationella brottmålsdomstolen i Haag visades på tre offentliga platser i Gulu. De som inte hade möjlighet att åka till staden kunde följa sändningen via radio.

Cirka 200 personer samlades för att se rättegången mot Dominic Ongwen på storskärm i staden Gulu i norra Uganda. Sändningen från Internationella brottmålsdomstolen i Haag visades på tre offentliga platser i Gulu. De som inte hade möjlighet att åka till staden kunde följa sändningen via radio. Foto: Sofi Lundin

Nancy Abwot sitter med blicken klistrad mot storskärmen på St. Monicas skola i Gulu i norra Uganda där rättegången mot Ongwen visas den 4 februari 2020.

Hon glömmer aldrig morgonen då rebellerna bröt sig in i hennes hus och tvingade henne att lämna familjen. Nancy och många andra barn som rebellerna kidnappade på vägen blev bortförda till ett område över gränsen till det som i dag är Sydsudan. Det var där hon träffade Dominic Ongwen för första gången och blev barnvakt åt hans barn. När Nancy var tio år blev hon våldtagen av Ongwen och från den dagen blev hon hans fru.

– Det var ingen flicka som var för ung för sex. Vi var många barn som bodde tillsammans i skogen och befälhavarna kom ofta för att våldta. Joseph Kony var inget undantag. Vi hade inget val. Om du vägrade, dödades du, säger Nancy.

Det är svårt att höra vad hon säger. När hon var 13 år sprängdes hennes käke av en bomb när hon stred mot de ugandiska militärstyrkorna vid frontlinjen. När bomben gick av tog hon chansen att fly.

Hon sprang så fort hon kunde och gömde sig i den täta djungeln någonstans mellan Sudan och Uganda. Efter några dagar hittades hon av den ugandiska armén och fördes hem.

Idag bor hon i Gulu med sina tre barn. Hon har genomgått åtta operationer och har idag en del av höften som käke.

– Livet är svårt. Det är stor stigmatisering i samhället och folk ser fortfarande på oss som rebeller efter tiden i LRA. Jag har ingen utbildning och i dag har jag inget jobb, säger Nancy Abwot.

Många lyssnade under tystnad när sändningen från ICC i Haag visades på storbild den 4 februari på tre platser i Gulu.

Många lyssnade under tystnad när sändningen från ICC i Haag visades på storbild den 4 februari på tre platser i Gulu. Foto: Sofi Lundin

Det är över 200 personer i salen på St. Monicas skola. Många andra har precis som Nancy hemska upplevelser från åren under LRA. Efter cirka två timmars sändning från domstolen i Haag står det klart: Ongwen förklaras skyldig till 61 av 70 anklagelser relaterade till brott som han begick i början av 2000-talet. Domstolen avvisade försvarets argument att Ongwen begick många av brotten under tvång och att han själv blev kidnappad av LRA som barn och därmed inte kände till någon annan verklighet.

ICC-domaren Bertram Schmitt sade att ”det finns inget som fritar Dominic Ongwen från straffrättsligt ansvar. Hans skuld har utan tvekan fastställts”.

Minnesmärket i Lukodi där 45 människor dog och många blev sårade när LRA gick till attack mot ett flyktingläger i maj 2004.

Minnesmärket i Lukodi där 45 människor dog och många blev sårade när LRA gick till attack mot ett flyktingläger i maj 2004. Foto: Sofi Lundin

Dominic Ongwen anklagas för att stå bakom en serie attacker, en av dem i Demokratiska republiken Kongo i december 2009, där cirka 350 civila dödades och minst 250 personer bortfördes. En annan attack var mot ett flyktingläger i Lukodi i norra Uganda i maj 2004. Hårda strider mellan den ugandiska armén och LRA resulterade i att många dog. Domaren citerar flera uttalanden som kommit under rättegången:

”Unga flickor användes som sexslavar och misshandlades ofta”, säger ett vittne.

”Om du sade nej till en man riskerade du att bli dödad. Unga tjejer var redo för sex när de hade sin första mens", säger ett annat vittne, enligt domaren.

”Jag blev bortgift med en befälhavare och hans äldre fru sade: Gör som de säger, annars dödar de dig”, berättar ett annat vittne.

Domarens tal skapar blandade reaktioner i salen i Gulu. Många sitter helt tysta och ser ut i tomma luften. Vissa ser förvånade ut, andra är upprörda.

– Han fick straffet han förtjänar. Efter allt ont han har gjort förtjänar han ett liv i fängelse, säger Nancy Abwot.

Några kvinnor står och pratar utanför St. Monicas skola i Gulu efter rättegången mot Ongwen. Många är upprörda över att Ongwen straffas för handlingar han blev tvingad att utföra. Grace Adong (i blå klänning) är en av dem.

Några kvinnor står och pratar utanför St. Monicas skola i Gulu efter rättegången mot Ongwen. Många är upprörda över att Ongwen straffas för handlingar han blev tvingad att utföra. Grace Adong (i blå klänning) är en av dem. Foto: Sofi Lundin

Utanför byggnaden står några kvinnor och pratar under ett träd. Några av dem gråter.

– Det var myndigheternas ansvar att skydda barn från LRA och eftersom de inte lyckades göra det blev Ongwen barnsoldat och tvingades bli en person som han aldrig skulle ha blivit annars. Nu anklagas han för saker som får hela världen att se på oss alla (som har varit en del av LRA, redaktörens anmärkning) med hat, säger Joyce Alimocan, 29.

Hon blev också bortförd som en liten flicka, tvångsgift med en av LRA:s främsta officerare och lärde sig att kriga som barn. Joyce anklagar Joseph Kony och LRA för att ha tagit ifrån henne barndomen men enligt henne borde Ongwen inte straffas.

– Ett barn lär sig att bita när det ser andra bita. Som barn i “bushen” fanns det bara en verklighet och allt handlade om krig och död. Jag har levt samma liv som Ongwen och jag vet exakt vad han gjorde och hur han var som person. Han var en medmänniska och han förtjänar inte detta, säger Joyce Alimocan.

Dominic Ongwen, som kommer från Kilak-regionen i norra Uganda, föddes enligt sin familj 1980. Han bortfördes vid tio års ålder av LRA och redan efter kort tid var han klar för att strida.

Den unga pojken blev snart en favorit bland LRA-ledarna och steg snabbt i graderna. Han blev Joseph Konys närmaste officer och rekryterades till att leda en av LRA:s fyra brigader; Sinia-brigaden. Hans uppgift var att utveckla och genomföra rebellgruppens militära strategi.

– Ongwen var disciplinerad redan som liten pojke. Han blandade sig aldrig i gräl och följde alltid order. Det tog inte lång tid innan han blev Konys och alla andras “darling”. För de äldre befälhavarna var han den perfekta krigaren – en ung pojke som de kunde forma som de ville, säger Grace Adong, 40, som kände Ongwen väl från sin tid i LRA.

Vardagen är tillbaka i Lukodi. Den lilla byn i norra Uganda är en av många platser som blev hårt drabbat av kriget. Här ledde Dominic Ongwen en av sina attacker mot ett flyktingläger i 2004 då 45 personer dödades.

Vardagen är tillbaka i Lukodi. Den lilla byn i norra Uganda är en av många platser som blev hårt drabbat av kriget. Här ledde Dominic Ongwen en av sina attacker mot ett flyktingläger i 2004 då 45 personer dödades. Foto: Sofi Lundin

Som Joyce Alimocan och många andra tycker Grace Adong att det är orättvist att straffa Ongwen för handlingar som han tvingades utföra.

– I LRA kom ordern till befälhavarna från Kony och du var tvungen att göra som de sade för att inte bli dödad själv. Jag vet hur det var för jag har levt det livet själv, säger Grace Adong.

Den ugandiska armén, UPDF, som har bekämpat Kony och LRA, anklagas också för otaliga mord på civila i norra Uganda. Amnesty International och Human Rights Watch har dokumenterat övergrepp som begåtts av den ugandiska armén under den 30 år långa väpnade konflikten med LRA. Armén anklagas för tortyr, våldtäkt, olagliga mord och hänsynslös tvångsförflyttning av civila. Dessa anklagelser har mycket sällan nått domstolsprövning.

Grace Adong ger otaliga exempel på militärens brutala handlingar. Hon säger att den ugandiska armén är krigsförbrytare som kan jämföras med LRA.

– Under de blodiga striderna dödade den ugandiska armén minst lika många människor, men det pratas det inte om. Det var LRA som fick skulden för alla konflikter och mord som ägde rum på den tiden, säger Grace.

Ett hundratal offer sitter samlade på en öppen plats i Lukodi när representanter från ICC i Haag kommer för att berätta om rättegången mot Dominic Ongwen i 2017. Drygt 4 000 vittnen från norra Uganda har deltagit i processen.

Ett hundratal offer sitter samlade på en öppen plats i Lukodi när representanter från ICC i Haag kommer för att berätta om rättegången mot Dominic Ongwen i 2017. Drygt 4 000 vittnen från norra Uganda har deltagit i processen. Foto: Sofi Lundin

ICC har utrett krigsförbrytelser i Uganda sedan 2004 och under de senaste 15 åren har ICC-kontoret i Kampala arbetat för att ge lokalbefolkningen insikt i brottmålsdomstolen och den pågående rättegången mot Ongwen.

– ”Access to Justice-projektet” är mycket viktigt. Genom information och spridning av kunskap önskar vi att ge människor hopp om att rättvisan kommer att segra. Som Bibeln säger: Folks handlingar och känslor är baserade på den kunskap de har. Endast med tillräcklig kunskap finns det hopp, sade biskop Nelson Onono Ongweng, i samband med inledningen av rättegången mot Dominic Ongwen.

Det lokala ICC-kontoret i Kampala har varit närvarande i norra Uganda ända sedan 2005 för att ge offren tillgång till information om domstolen och de senaste åren om rättegången mot Ongwen. Över 4 000 vittnen har deltagit i processen och fått berätta om sina erfarenheter.

Vincent Oyet är en av dem. Han kommer från området Lukodi i norra Uganda och han har mörka minnen från attacken som Ongwen är anklagad för att ha utfört.

– Många i familjen dog den dagen och andra blev svårt skadade. Vårt hem brann ner och allt vi hade försvann den dagen, säger han.

Vincent följde rättegången mot Ongwen tillsammans med andra från Lukodi och han känner sig lättad över domstolens beslut:

– Det känns skönt att våra röster blev hörda och att Ongwen nu blir straffad. Vårt folk har lidit i alla dessa år och det är inte mer än rätt att han får det straff han förtjänar.

Vy från Gulu, norra Ugandas största stad. I år är det 15 år sedan freden kom till norra Uganda och livet har återgått till det normala. I dag är det många moderna vägar, nya skolor och satsningen på jordbruk som skapar optimism. Det är dock många som fortfarande lever med mentala problem.

Vy från Gulu, norra Ugandas största stad. I år är det 15 år sedan freden kom till norra Uganda och livet har återgått till det normala. I dag är det många moderna vägar, nya skolor och satsningen på jordbruk som skapar optimism. Det är dock många som fortfarande lever med mentala problem. Foto: Sofi Lundin

ICC har lovat att hjälpa offren om Ongwen blev dömd. Folk i Lukodi väntar nu på kompensation för allt de förlorat i kriget.

– Inga pengar i världen kan läka våra sår men jag hoppas att vi får den kompensation som vi har blivit lovade. Advokaterna från ICC säger att de ska besöka oss snart och att vi ska få berätta vilken hjälp vi behöver. Jag hoppas verkligen att de håller vad de lovar för folk här är fattiga och har ingen framtid på grund av kriget, säger Vincent Oyet.

Det är nu 15 år sedan vapnen tystnade i norra Uganda, men för de många offren tar kriget aldrig slut. Nancy Abwot, Joyce Alimocan och Grace Adong har inte gått färdigt skolan och förlorade barndomsåren. I dag kämpar de för att kunna försörja sina barn.

– Jag är glad för att Ongwen blir straffad för allt ont han har gjort men för mig så ändrar det ingenting. Han tog i från mig barndomen och jag vet ingenting om min framtid, säger Nancy Abwot.

Text och bild: Sofi Lundin
lundin.sofi@gmail.com

25 års fängelse

 Dominic Ongwen under rättegången i Haag.

Dominic Ongwen under rättegången i Haag. Foto: ICC

Den 6 maj kom domen från ICC, Internationella brottmålsdomstolen, mot Dominic Ongwen. Han dömdes till 25 års fängelse sedan domstolen den 4 februari förklarat honom skyldig på 61 av 70 åtalspunkter. Ongwen var en av de barnsoldater som hade rövats bort av LRA och han blev sedan en av gruppens befälhavare.

I slutet av 2014 ska han ha vägrat följa order från LRA-ledaren Joseph Kony och via milisgrupper i Centralafrikanska republiken hamnade Ongwen hos specialförband från USA som överlämnade honom till Ugandas armé. Den 21 januari 2015 anlände han till ICC:s häkte i Haag.

Ulf B Andersson

Framgång för ICC

När den fällande domen mot Dominic Ongwen kom den 4 februari 2021 var det en viktig framgång för ICC. När ICC i oktober 2005 offentliggjorde att domstolen i Haag efterlyste fem ledare för LRA, Herrens motståndsarmé, i Uganda var det de första åtalen från ICC. Uganda hade anslutit sig till Romstadgan i juni 2002 och 2004 blev Uganda första land som vände sig till ICC med en begäran att domstolen skulle ta sig an de brott som skulle ha begåtts i norra Uganda.

Barn som vandrat in för att söka skydd från kidnappningar. Det beräknades att omkring 40 000 barn varje natt sökte skydd i städer som Gulu.

Barn som vandrat in för att söka skydd från kidnappningar. Det beräknades att omkring 40 000 barn varje natt sökte skydd i städer som Gulu. Foto: K. Burns/Wikimedia

Under åren som gått anses tre av de efterlysta LRA-ledarna ha dött. Även om LRA har försvagats och inte längre är aktiva i Uganda är LRA:s ledare Joseph Kony fortfarande på fri fot och gruppen har de senaste åren utfört attacker i Centralafrikanska republiken, Sydsudan och Demokratiska republiken Kongo.

ICC fyller nästa år 20 år och har fått kritik för att domstolen har varit ineffektiv då få fall har lett till rättegång och antalet fällande domar är en handfull.
Flera åtalade personer, däribland Jean-Pierre Bemba, rebelledare och senare vicepresident i Demokratiska republiken Kongo och Laurent Gbagbo, Elfenbenskustens tidigare president, har frikänts.

Endast vid två tillfällen (Darfur i Sudan, 2005 och Libyen 2011) har FN:s säkerhetsråd hänskjutit situationer till ICC genom att ingen av vetoländerna; Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA, har stoppat ett beslut.

Den 16 juni kommer ICC:s nye chefsåklagare Karim Khan från Storbritannien att tillträda sin tjänst.

Fatou Bensouda från Gambia avslutade sin period med undersökningar kring Palestina/Israel, Myanmar/Bangladesh och Afghanistan har fått klartecken. Preliminära undersökningar kring Ukraina, Nigeria, Filippinerna och Venezuela pågår också.

Fatou Bensouda beslöt också 9 december 2020 att lägga ned den preliminära förundersökningen kring brittiska övergrepp i Irak under 2003-2009. Beslutet väckte skarp kritik från bland andra Amnesty International och Human Rights Watch.

 Karim Khan.

Karim Khan. Foto: Youtube

ICC bygger på Romstadgan som antogs i juli 1998. Domstolen blev operativ 1 juli 2002 och idag är 123 länder anslutna. Domstolen ska utreda och beivra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Ulf B Andersson

LRA

LRA, Herrens motståndsarmé, uppstod 1987 ur en slags kristen väckelserörelse som leddes av Alice Auma (Alice Lakwena) som fick anhängare bland Acholi-folket i norra Uganda.

Joseph Kony blev snart ledare för LRA och med stöd av regeringen i Sudan hade LRA under 1990-talet framgångar mot Ugandas armé, som använde brutala metoder i sin krigföring och satte många civila i läger, bevakade av armén. LRA hade ett visst stöd bland Acholi-folket då regeringen under Yoweri Museveni ansågs missgynna norra Uganda.

På bilden syns LRA-soldater vid ett misslyckat försök till fredsförhandlingar i november 2008.

På bilden syns LRA-soldater vid ett misslyckat försök till fredsförhandlingar i november 2008. Foto: REUTERS/Africa24 Media/TT

LRA blev ökända för massakrer och kidnappningar av barn. Amnesty Press rapporterade i nummer 4/2003 om de tiotusentals barn som varje natt vandrade in från landsbygden för att tillbringa natten i relativ säkerhet i Gulu och andra städer.

Ulf B Andersson

Uganda

Huvudstad: Kampala

Politik: Brittisk koloni till 1962.
1971 tog general Idi Amin makten och styrde med brutala metoder innan han med hjälp av Tanzanias armé störtades han 1979.
Milton Obote, som var premiärminister 1962-1971, återkom till makten. År 1981 inledde Yoweri Museveni ett uppror mot Obote och inbördeskrig pågick till 1985.
Sedan 1986 har Museveni styrt Uganda. Den 20 februari 2021 omvaldes han som president med 68 procent av rösterna. Oppositionen anklagade honom för valfusk.

Yta: 241 038 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 45 miljoner.

Läs mer om LRA från Amnesty Press

Rättegången i ICC mot Dominic Ongwen: ”Jag är oskyldig och var själv ett offer” (6 december 2016)

LRA-ledaren Dominic Ongwen har anlänt till Haag – sitter i ICC:s häkte (22 januari 2015)

Inget fredsavtal - Var är Kony? (11 april 2008)

Hem till byn Amio (nr 5/2007)

Fredsprocessen i Uganda komplicerad (27 juli 2007)

Rättvisa utan ansvarsutkrävande? (16 maj 2007)

Efter 19 års krig: Vapenvila i norr (29 augusti 2006)

Rykten om ICC: Arresteringsorder mot Joseph Kony (7 oktober 2005)

Norra Uganda: De civila som gisslan i kriget (nr 3/2005)

Internationell rättvisa: I Haag skapas historia (Amnesty Press nr 1/2005)

Svensk statssekreterare i norra Uganda: »Jag har aldrig hört talas om något liknande« (nr 1/2004)

Nattens barn i norra Uganda På vandring varje natt för en säker sömn (nr 4/2003)

Läs mer om ICC från Amnesty Press

ICC: Bosco Ntaganda dömd för mord, våldtäkter, slaveri i Kongo (8 juli 2019)

Nya bakslag för ICC – Filippinerna lämnar och expresident Gbagbo frikänd (22 mars 2019)

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

ICC:s åklagare vill utreda brott i Afghanistan (3 november 2017)

Rättegången i ICC mot Dominic Ongwen: ”Jag är oskyldig och var själv ett offer” (6 december 2016)

Gambia lämnar ICC – ”en domstol för förföljelse av afrikaner” (26 oktober 2016)

Sydafrika lämnar ICC: ”Kan bli förödande för domstolen” (22 oktober 2016)

Burundis regering: Vi lämnar ICC (8 oktober 2016)

Klartecken för ICC att undersöka brott under Georgienkriget (31 januari 2016)

Klartecken till Libyen från ICC (25 oktober 2013)

Från Srebrenica till Timbuktu (4 juni 2012)

ICC-åtalet innebär ett slut för straffriheten i Kenya (16 maj 2011)

Är internationell rättvisa möjlig? (16 oktober 2006)

Internationell rättvisa: I Haag skapas historia (Amnesty Press nr 1/2005)

Svensk samling för internationell rättvisa med ICC (4 februari 2005)

USA:s korståg mot ICC (23 juni 2004)

Läs mer om Uganda från Amnesty Press

Omstridda val i Afrika – oro i Uganda inför valet 14 januari (15 december 2020 – också i nummer 4/2020)

En envis advokat och 50 dagars kamp för frihet (15 oktober 2021 – också i nummer 3/2020)

Uganda: Musiken och politiken inför valet nästa år (21 juni 2020)

Annika Hamruds bok ”Fundamentalisterna”: När kyrkors budskap göder hatet mot homosexuella (25 april 2019)

Trycket ökar på Ugandas medier (27 december 2017)

PRIDE2017: Rainbow Riots artister rappar mot homofobi (4 augusti 2017)

En universell kärlekshistoria under extrema förhållanden (18 februari 2017)

FN:s första hbtq-expert inleder sitt arbete (17 februari 2017)

Svårare för hbtqi-flyktingar: ”Du flyr från ett helvete och hamnar i ett nytt” (7 november 2016)

ÅRSMÖTE2016: Jimmy Sserwadda flydde från förtrycket i Uganda (17 maj 2016)

Homosexmotståndarna i Uganda planerar nytt lagförslag (20 januari 2015)

PRIDE: Livet efter antihomosexlagen i Uganda och hoppet efter konstitutionsdomstolens utslag (2 augusti 2014)

Musevenis balansgång (Amnesty Press nr 1/2014)

Nu kan bara president Museveni stoppa den nya anti-homosexlagen i Uganda (28 december 2013)

Ett liv i skuggan – möt homosexuella i Uganda (Amnesty Press 15 juli 2013)

Uganda i väntan på homosexlagen (Amnesty Press nummer 5/2012)

”De tror att det är ett virus” - Hbt-rörelsen i Uganda kämpar mot myter (12 november 2010)

”Varje morgon när jag vaknar frågar jag mig själv om jag kommer att överleva dagen” (2 augusti 2010)

Hetsjakt på hbt-personer i Uganda (19 januari 2010)

Sista dagen på Pride House: hbt-rättigheter i Uganda och diskussion om vithetsnorm (3 augusti 2009)

reportage | 2021-05-24
Av: Sofi Lundin
Även publicerad i AmnestyPress #2/2021