FN:s nya MR-råd - en utmaning

reportage | 2007-02-23

FN:s kommission för mänskliga rättigheter har ersatts av det nya MR-rådet. Innebär detta en nystart för FN:s arbete med mänskliga rättigheter? Hur kommer de förändringar som reformen medfört påverka NGO-deltagandet i FN:s människorättsarbete? Hur påverkas de olika övervakningsmekanismerna av mänskliga rättigheter (kommittéer, arbetsgrupper, rapportörer) av reformen? Vilka har varit utmaningarna hittills och vilka blir framtidens nya utmaningar?

Den 1 februari hölls ett seminarium på FN-förbundets kansli i Stockholm om FN:s nya råd för mänskliga rättigheter.

Moderator Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt och direktör vid Ålands Fredsinstitut inledde med att förklara att bakgrunden till seminariet är en oro över NGO-organisationers roll i det nya rådet. Hon gav en snabb återblick på framväxten av det nya rådet för mänskliga rättigheter. Rådets funktion ska bland annat vara att behandla brott mot mänskliga rättigheter, inklusive grova och systematiska kränkningar och överta MR-kommissionens arbete.

Elinor Hammarskjöld, departementsråd UD, har medverkat vid sessionerna i det nya rådet:

  • Det mest intressanta är att stater gav offentliga förklaringar varför de ville vara med i rådet och konkreta löften om vad de skulle åstadkomma när de kandiderade till en plats i det nya rådet. Det är också intressant att se huruvida dessa har följts upp. Men det finns inget facit idag om hur det kommer att bli, vi är mitt uppe i arbetet.

Den gamla kommissionen för mänskliga rättigheter fick mycket kritik för att vara ineffektiv och för att de inte kunde reagera tillräckligt snabbt på akuta situationer då man endast sammanträdde en gång per år under en sex veckors period. Det nya rådet ska hålla åtminstone tre sessioner per år om sammanlagt minst tio veckor. Vad är det då för utmaningar som det nya rådet står inför? Elinor Hammarskjöld ville lyfta fram det positiva och vad som faktiskt har åstadkommits under året:

  • Det är viktigt att ta chansen att förbättra och att hålla visionen vid liv.

Under det första mötet i juni i fjol tog man beslutet att anta en ny konvention om försvinnanden. Darfur-frågan var uppe under höstens möte. En medlemsstat tog initiativ om en särskild session om Darfur, MR-rådet fick då en och en halv dag och det beslutades att man skulle sända en utvärderingsmission till Darfur.

Mellanösternfrågan har diskuterats mycket då det finns stora motsättningarna inom EU kring denna fråga. Man har även tagit konsensusbeslut om specialrapportörerna i Nepal. Det har varit flera tematiska diskussioner kring rasism och den nya frågan om tillgång till vatten. I december tog Norge och Sverige också upp HBT- personers rättigheter.

Elinor Hammarskjöld anser att de största utmaningarna för MR-rådet är arbetsformerna, NGO´s inflytande och att de viktigaste MR-frågorna får en trovärdig behandling som kan föra tematiska frågor framåt:

  • Det är viktigt att rådet kan reagera på ett trovärdigt och systematiskt sätt. Vi kommer alla att bli föremål för granskning. Alla medlemsstater i MR-rådet ska granskas under sin medlemsperiod men också de som inte sitter i rådet. Utmaningen är att översätta det här till en mekanik som fungerar. Det pågår en diskussion om hur detta ska göras. Hur drar vi nytta av all erfarenhet och kompetens som redan finns i FN-systemet såsom expertkunskap och skuggrapporter. Vilket underlag ska man ha?

FN-kritiker brukar ofta klaga på att FN är för ineffektivt och att länder som bryter mot regler inte får några kännbara straff.

Elinor Hammarskjöld vill se ett MR-råd som är öppet för deltagande av NGO´s. Hon menar att det har skett vissa förbättringar inom rådet i jämförelse med kommissionen, till exempel att NGO´s har deltagit i förhandlingar. Hon hoppas att det nya rådet ska ge NGO's mer inflytande.

Alexander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet.

Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet hade förra året en speciell roll då han var stödperson till Jan Eliasson, som var ordförande för FN:s generalförsamling under 2005-2006. Gabelic uttryckte ett missnöje om att det inte finns en naturlig dialog om NGO´s möjlighet att påverka beslut och att det värsta är att ingen stat vill ta tag i frågan eftersom den är så känslig.

  • Kofi Annan gjorde många bra saker som FN:s generalsekreterare, han vågade ta upp det civila samhällets roll genom att initiera Cardoso- rapporten, (handlar om hur FN- systemet bör ha större öppenhet och om en önskad förbättrad relation med andra aktörer såsom det civila samhället och marknadens företrädare). Cardoso- rapporten har väckt ganska mycket motstånd och då även från grupper som förväntades vara positivt inställda till den, sade Alexander Gabelic.

Han betonade vikten av att NGO´s stödjer varandra i sitt arbete och berättade upprört om den situation som råder där NGO´s konkurrerar om information, då information har blivit en maktfaktor.

  • Jag tycker att det är viktigt att man är mer solidarisk, och att man försöker jobba med och för varandra. Sveriges regering har en uppgift att följa upp detta och att prioritera NGO-frågorna, framhöll Alexander Gabelic.

Salpy E Weiderud, ”Senior Adviser to Church of Sweden, Norwegian Church Aid and Dan Church Aid on Security, Development and Justice”, var optimist och hoppas mycket på det nya rådets möjligheter. Hon menar att det visade på en optimism hos stater och att det finns ett stöd för att höja mänskliga rättigheters status i FN-systemet. Det som är viktigt enligt Salpy E Weiderud är att rådet måste upphöra med blockröstning, det vill säga att stater går ihop och röstar som sina grannstater gör för att stödja varandra eller för att hindra att andra stater får igenom sina frågor. Angående oron över NGO´s tillträde till förhandlingar säger hon:

  • Ingen har sagt att de inte vill att NGO´s ska närvara, detta betyder bara att NGO´s måste vara smarta och blir mer strategiska i sitt handlade. Mina förhoppningar på Sverige är mycket stora, med den enormt betydelsefulla historia som Sverige har spelat. Med stora personligheter som Dag Hammarskjöld och Anna Lindh måste Sverige ta ställning och våga vara mer progressivt och modigt.

Jämförelse mellan Kommissionen för mänskliga rättigheter och det nya Rådet för mänskliga rättigheter:**

Det nya rådet kommer att mötas oftare än MR-kommissionen, som bara träffades en gång per år, rådet kommer därför ha möjlighet att löpande ta sig an brådskande situationer där mänskliga rättigheter kränks. Till skillnad från kommissionen kommer rådet att periodiskt granska MR-situationen i alla stater (så kallad peer review). De länder som är medlemmar i rådet ska granskas först. Rådet har 47 medlemmar i jämförelse med kommissionens 53 medlemmar. Valet av rådets medlemmar sker i FN:s generalförsamling. Alla FN:s medlemsstater är valbara till rådet men vid valet av medlemmar ska särskild vikt fästas vid hur kandidaterna bidragit till att främja och respektera de mänskliga rättigheterna samt om de gjort särskilda åtaganden på MR-området (så kallade pledges). För inval till rådet krävs stöd av en absolut majoritet av FN:s medlemmar.

Det nya MR-rådet får en högre ställning än kommissionen för mänskliga rättigheter eftersom det blir ett underlydande organ till generalförsamlingen. Resolutionen anger att en översyn av denna status skall göras inom fem år.

Det nya rådet kommer att behålla vissa delar av regelverket från kommissionen för mänskliga rättigheter, som till exempel de oberoende specialrapportörerna för olika länder och tematiska MR-frågor och goda möjligheter för de enskilda organisationerna (NGO´s) att delta. Mandaten för de specialrapportörer som var knutna till kommissionen för mänskliga rättigheter överförs till det nya rådet.

Källa: Regeringskansliet.

Text: Sunita Rao
Foto: Idah Klint

reportage | 2007-02-23