Stockholm Pride: ”Hbtq-personer utvisas i strid med lagen”

Svenska migrationsverkets prövningar av hbtqi-personers asylärenden strider mot internationell lag. Det skriver RFSL i en ny rapport. Organisationen kräver att alla beslut i hbtqi-personers asylärenden stoppas tills lagliga och rättssäkra prövningar kan garanteras.

Aino Gröndahl. Foto: RFSL

I rapporten, som offentliggjordes den 4 augusti, framgår att Migrationsverket avslår hbtqi-personers asylansökningar på felaktiga grunder. Till exempel förväntas man som hbtqi-person kunna berätta om sina känslor och sin inre resa på ett visst sätt. Annars uppfattas man inte som trovärdig som hbtqi-person, enligt rapporten.

Asylsökande hbtqi-personer förväntas till exempel känna skam inför sin läggning eller könsidentitet.

− Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det ställs krav på att man ska känna självhat, säger juristen och rapportförfattaren Aino Gröndahl vid ett seminarium under Stockholm Pride.

RFSL menar att asylprövningarna, så som de görs idag, strider mot EU-rätten och UNHCR:s riktlinjer. Därför vill organisationen se ett besluts- och verkställighetsstopp för hbtqi-personers asylprövningar.

− Migrationsministern har svarat att det inte är aktuellt, men vi har inte gett upp om ett sådant beslut, säger Aino Gröndahl.

Under arbetet med rapporten har hon granskat 1 360 beslut och domar från år 2020 till år 2023. En överväldigande majoritet av dessa prövningar har resulterat i avslag.

Den nya rapporten är en uppföljning på en rapport som RFSL släppte år 2020.

− Vi ser att situationen i princip är densamma nu som då, säger Aino Gröndahl.

Utöver förväntningarna på att man som hbtqi-person ska ha vissa specifika känslor och kunna redogöra detaljerat för sitt inre liv ser hon att asylprövningarna också skuldbelägger hbtqi-personer som har råkat illa ut. Hon drar en parallell till hur man tenderar att skuldbelägga offer för sexualbrott:

− Det finns en uppfattning om att man får skylla sig själv om man inte har varit tillräckligt försiktig. Varför blev du så full? Varför låste du inte dörren? Varför försäkrade du dig inte om att gardinerna var fördragna?

Politikerpanel: Annika Hirvonen (MP), Anna Lasses (C), Malin Björk (V), Camilla Mårtensen (L), Viktor Wärnick (M), Ola Möller (S), Nike Örbrink (KD). Foto: Charlie Olofsson

Samma dag som RFSL:s rapport publicerades hölls under Stockholm Pride en politikerdebatt om situationen för asylsökande hbtqi-personer. På scenen satt representanter från alla riksdagspartierna utom Sverigedemokraterna. De var alla eniga om att det behöver göras en rättslig översyn över hur hbtqi-personers asylärenden hanteras. Alla framhöll också att det behövs kompetenshöjande insatser för Migrationsverkets personal. Flera politiker pekade också på behovet av någon form av tillsynsfunktion.

− Alla asylprövningar ska granskas av ytterligare en instans, sade Nike Örbrink (KD).

Hon lyfte fram kvotflyktingssystemet som en bra modell för att ge de mest utsatta asylsökande, som hbtqi-personer, skydd vilket fick Annika Hirvonen (MP) att reagera. Hon påminde om att regeringen genom Tidöavtalet har beslutat att Sverige ska gå från att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år till att bara ta emot 900.

− Jag blir lätt illamående av hur KD nu pratar om vikten av kvotflyktingsystemet, sade Annika Hirvonen.

Anna Lasses (C) sade från scenen att hon tog mycket illa vid sig av RFSL:s rapport, och särskilt detta att man som hbtqi-personer förväntas känna skam över den man är.

− Det är dags att flytta den skammen dit den hör hemma: Till oss politiker. Vi borde faktiskt skämmas över att vi inte har gjort något åt det här, sade hon och mötte applåder.

Stockholm Pride pågår 31 juli - 5 augusti. Foto: Charlie Olofsson

Aino Gröndahl gläds åt att politikerna på scenen är överens om att det behövs en rättslig översyn över hur hbtqi-personers asylärenden hanteras.

− Migrationsverket klarar inte att göra bedömningar på ett rättssäkert och lagligt sätt. Det måste politikerna ta ansvar för, säger hon i en intervju med Amnesty Press efter debatten.

− Vi måste hitta tillbaka till kärnan i asylrätten, alltså att utreda och bedöma vad som har hänt och vilka risker som finns vid ett återvändande. Det är inte vad man pratar om i de här prövningarna idag.

Aino Gröndahl berättar att hon ofta får frågor om hur man på Migrationsverket egentligen ska kunna veta ett en asylsökande verkligen är hbtqi-person. Ska vem som helst kunna säga att den är hbtqi och därmed automatiskt ha rätt till skydd?

− Jag brukar svara med att förklara att det innebär en stor risk att säga att man är hbtqi-person, inte bara om det blir så att man skickas tillbaka utan även här i Sverige. Man riskerar till exempel att utsättas för våld på boendet.

− Som det ser ut idag skulle jag aldrig rekommendera någon att ljuga om att man är hbtqi-person för det är så fruktansvärt svårt att få asylrätt på den grunden, säger Aino Gröndahl.

Charlie Olofsson
[email protected]

Läs mer om Stockholm Pride 2023

Amnesty Press på Stockholm Pride

Stockholm Pride: Ryska hbtqi-personer möter ny våg av förtryck (6 augusti 2023)

Stockholm Pride: Ugandas nya lag ett ”skräckexempel” (2 augusti 2023)

Läs också

PRIDE2019: Hård kritik mot Migrationsverket (Amnesty Press 3 augusti 2019)

STOCKHOLM PRIDE 2015: ”Migrationsverket ställer orimliga krav” (Amnesty Press 31 juli 2015)

Heta asyldebatter, utländska aktivister berättar och paradfrossa på Pride (Amnesty Press 9 augusti 2011