Amnestys årsmöte 2008

På lördagsmorgonen inleddes svenska Amnestys 45:e årsmöte i Västerås.
- Amnesty har aldrig stått stilla, utan vi har förändrats i takt med världen, sade Anna Nilsdotter, tillförordnad ordförande i svenska sektionen. Och förändringarna har kanske aldrig skett så snabbt som nu.
- Det förändringsarbete vi nu är inne i ska göra Amnesty till en mer slagfärdig organisation, sade generalsekreterare Lise Bergh.

Cirka 250 personer samlades till Amnestys årsmöte i Västerås.

Årsmötet på Mälardalens Högskola i Västerås lockade 194 röstberättigade medlemmar, samt ett 50-tal övriga som valt att inte betala den årsmötesavgift som ger rösträtt. Amnesty tillämpar direktdemokrati, det vill säga alla betalande medlemmar har rösträtt på årsmötet, något som är ovanligt för en organisation av Amnestys storlek. Under de senaste åren har antalet medlemmar i Amnesty vuxit; den 31 december 2007 uppgick antalet medlemmar och/eller regelbundna givare till 74 514, en ökning med 3 436 stycken från året innan. Ekonomiskt befinner sig organisationen också på plus, med ett positivt resultat på 1 695 000 kronor för 2007.

• Vi måste fortsätta att växa, men inte bara till antal utan också sett till organisationens mångfald, sade Anna Nilsdotter i sitt inledningsanförande.
  Just ordet mångfald var något som många talare återkom till under lördagen.
• Det är inte för att det är politiskt korrekt eller för att det är aktuellt i samhället med mångfaldsfrågor, sade Christine Pamp, före detta ordförande i svenska sektionen och numera ledamot av den internationella styrelsen.
• Det är för att mångfald är grundläggande för att vi ska kunna utföra vårt arbete mot grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

Värdighet i fokus
Innan årsmötesförhandlingarna tog vid hölls ett panelsamtal med rubriken Dignity (värdighet). Dignity är temat för den nya Amnestykampanj som kommer att lanseras 2009. Samtalet leddes av Parul Sharma från Amnesty Business Group (ABG). Deltagare var Katarina Lindahl, före detta generalsekreterare för Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU), Sasja Beslik, chef för etikanalys på Banco Fonder, samt Hans Ingvar Roth, docent i etik och lektor vid Lärarhögskolan i Stockholm. Samtalet knöt an till det faktum att Amnesty nu ska arbeta mot grova kränkningar av alla mänskliga rättigheter, inte bara politiska och civila utan också ekonomiska, sociala och kulturella (så kallade ESK-rättigheter).

Samtalsledaren Parul Sharma påpekade att det inte går att dela upp rättigheterna i två kategorier som man gjorde under Kalla Kriget då ESK-rättigheterna kallades för "välfärdsrättigheter" som inte kunde utkrävas rättsligt. Hon citerade FN:s före detta generalsekreterare Kofi Annan som sade att "democracy starts at breakfast" - demokratin börjar vid frukostbordet. Eller med andra ord: utan rätten till mat är rätten att rösta inte något värd.

Panelen diskuterar ESK-rättigheter.

Under samtalet återkom man ofta till det faktum att ESK-rättigheterna ibland ses som "flummigare" än de politiska och civila rättigheterna och att de därför är svårare att arbeta med och att utkräva. Paneldeltagarna poängterade att så inte är fallet, och att de mänskliga rättigheterna är odelbara och ömsesidigt förstärkande. Som ett exempel nämnde Katarina Lindahl rätten till utbildning (en ESK-rättighet) - utan utbildning kan vi inte utkräva våra civila och politiska rättigheter.
Hans Ingvar Roth fick frågan om etik innefattar de basala mänskliga rättigheterna.
- Absolut, svarade han. Jag brukar likna etiken vid ett hus, vissa delar är helt fundamentala. Och de mänskliga rättigheterna är stommen i byggnaden. Det går att utforma huset olika beroende på historiska och kulturella omständigheter, men de mänskliga rättigheterna är stommen som måste finnas där i alla samhällen.

Panelen fokuserade på företagens roll när det gäller mänskliga rättigheter; det som brukar kallas corporate social responsibility (företags sociala ansvar).
- Corporate social reponsibility har blivit något som alla slänger sig med, men företagen har svårt att konkretisera hur det relaterar till deras verksamhet, sade Sasja Beslik från Banco fonder.
Han sade att i västvärlden är medvetandegraden hög bland konsumenterna när det gäller mänskliga rättigheter, miljöfrågor och så vidare, men den andel som faktiskt bryr sig om detta när de handlar är mycket lägre. Detta vet företagen om - de säger att det är en så liten grupp konsumenter som efterfrågar etiskt hållbara produkter att det inte lönar sig att producera sådana.
- Som konsumenter måste vi ställa frågor och faktiskt kräva konkreta svar av företagen, sade Sasja Beslik.
- Jag tycker att det är absurt att vi låter företagen verka i en bubbla, sade Katarina Lindahl. De säger att vi bara får tala om mänskliga rättigheter på deras villkor och i ekonomiska termer. Jag frågar mig hur det kan ha blivit så.

Förseningar
Lördagsfömiddagens möte blev långdraget, vilket ledde till en försening på över en och en halv timme. Detta påverkade dagordningen; bland annat fick det diskussionsforum under namnet "Amnestykafé" som skulle hållas på eftermiddagen med temat "Ett Amnesty" strykas, och kvällens seminarier kortas ned.

Årsmötet valde att godta en sent inkommen motion gällande språket vid Amnestyaktiviteter. Ytterligare en motion inkom under lördagen, som syftade till att föreslå en begränsning av motionernas längd. Årsmötet beslutade att inte godkänna att motionen togs upp till behandling.

Innan lunch presenterades en rad rapporter, från bland annat styrelsen, generalsekreteraren och ungdomsrådet. Lise Bergh sammanfattade sitt första år som generalsekreterare för svenska Amnesty.
- Det har varit hektiskt, roligt och lärorikt, sade hon. Hektiskt därför att det har hänt så mycket i världen under året. Det har varit roligt att arbeta tillsammans med aktiva i en organisation där medlemmarna är verksamheten och lärorikt för att jag har behövt läsa på om de frågor vi arbetar med.

Lise Bergh (th) berättar om sitt första år som Generalsekreterare.

På Amnesty Internationals internationella rådsmöte (ICM) i Mexiko i augusti 2007 fattades ett antal beslut som var avgörande för Amnesty, bland annat gällande mandatet.
- Det har tagits emot på olika sätt i organisationen, berättade Lise Bergh. Vissa ser det som en bekräftelse på det vi redan håller på med, men andra har uttryckt farhågor om att det kommer att vattna ur vårt mandat och därmed vår trovärdighet. Det är viktigt att poängtera att vårt ursprungsarbete inte förminskas. Vi ska arbeta för och med individer även i fortsättningen.

Lise Bergh tog upp ett antal framgångsrika kampanjer, såväl större gemensamma kampanjer som mindre lokala arrangemang som har genomförts av grupper runt om i landet under året. Kampanjen i samband med OS i Kina har fått mycket uppmärksamhet och kampanjen Stoppa Våldet mot Kvinnor (SVAW-kampanjen) har på det nationella planet vunnit framgångar. Kommunallagen har fått en ny lydelse, där det nu står att kommunerna ska stötta våldsutsatta kvinnor (tidigare stod det att de bör stötta våldsutsatta kvinnor). Regeringen har också antagit en ny handlingsplan gällande våld mot kvinnor.

Lise Bergh nämnde också att Amnesty har synts mycket i media under året, och att utbildningssatsningen Amnestyakademin som drog igång under 2007, har inneburit att fler än 400 personer har utbildats inom mänskliga rättigheter och i Amnestys arbete. Många av dessa har sedan valt att bli aktiva i organisationen.

Ett Amnesty
Under eftermiddagen berättade Christine Pamp från Amnestys internationella styrelse om arbetet med "One Amnesty".

Alla som kommit i kontakt med Amnesty i Sverige har antagligen sett att loggan består av ett ljus omlindat av taggtråd på en orange bakgrund, men ljuset och bakgrundsfärgen ser inte likadant över hela världen. Nu ska det ske en förändring. Färgerna som gäller nu är gul bakgrund med svart text, något som redan börjat gälla i Sverige. Amnesty ska bli ”ett”, inte bara till formen utan även till innehållet.
- Det är det stora interna föreningsarbetet som pågår just nu, förklarar Christine Pamp, som har ”One Amnesty” som ansvarsområde i den internationella styrelsen. Amnesty ska vara en enad global organisation för mänskliga rättigheter.

Nu för första gången ska Amnesty få en global identitet. Enligt Christine Pamp har Amnesty tidigare bestått av 70 nationer med 70 olika varumärken.
- Vi ska arbeta för ett maximalt genomslag för mänskliga rättigheter. Det finns ingen annan anledning för oss att finnas som organisation, säger hon.

Amnesty i Sverige har redan börjat använda sig av den nya formen.

Det arbetet som är igång just nu behandlar områden som ska göra organisationen mer pålitlig, effektiv, stark och relevant.
Christine Pamp förklarar att organisationen idag består av 70-80 sektioner och strukturer.
- Nästan alla pengar samlas av knappt 20 av dessa sektioner som ligger på norra halvklotet. Det mesta av pengarna spenderas också på norra halvklotet. Man kan tycka att det inte är så konstigt, eftersom vi gör jobbet här, men det är inte här de allvarligaste kränkningarna sker, säger hon.
Men målet är att skapa ett Amnesty där varje krona som samlas in går till ett gemensamt Amnesty, inte till olika sektioner.
- Idag har vi dåliga möjligheter att redovisa vart pengarna går och då brister vi i ansvar till alla bidragsgivare, menar Christine Pamp.

Målet är att alla ska vara med och bidra till utvecklingen. Amnesty ska växa och mångfalden måste öka. Aktivismen ska stärkas och den ekonomiska redovisning ska förbättras.

Under 2008-2010 ska Amnesty arbeta med att implementera mångfaldsbeslutet i alla sektioner och strukturer. Dessutom ska man införa en global identitet och Dignitykampanjen kommer att sätta igång 2008.

Text och bild: Jenny Sjöö Saers och Elin Kamyab