PRIDE2019: Hård kritik mot Migrationsverket

Hur bevisar någon sin sexuella läggning eller könsidentitet? Under två seminarier i Pride House på onsdagen fick Migrationsverket hård kritik från bland annat asylrättsjurister för sina trovärdighetsbedömningar av hbtqi-personer som söker asyl. I politikerdebatten ville Vänsterpartiet granska Migrationsverket och Moderaterna öka hbtqi-kompetensen.

Aino Gröndahl, asylrättsjurist och offentligt biträde för asylsökande hbtqi-personer på RFSL. Foto: Jennie Aquilonius

– Vi utvisar hbtqi-personer till länder där de avrättas, säger Aino Gröndahl, asylrättsjurist och offentligt biträde för asylsökande hbtqi-personer på RFSL.

Hon sitter i panelen på seminariet ”Trovärdighetsbedömningar av hbtq-personer i den svenska asylprocessen” i Pride House i Stockholm. Trovärdighetsbedömning innebär att Migrationsverkets personal bedömer om den asylsökandes uppgifter är trovärdiga. Som hbtqi-person måste du göra sannolikt att du tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Men hur bevisar du din sexuella läggning eller könsidentitet? Den egna muntliga berättelsen blir ofta avgörande. I sina intervjuer med asylsökanden utgår Migrationsverket från en utredningsmetod i fem steg, myndighetens rättsliga ställningstagande.

Enligt Aino Gröndahl ska den asylsökande bland annat detaljerat kunna beskriva och reflektera kring hur hen kom till insikt om sin sexuella läggning eller könsidentitet och hur det var.

Trifa Shakely, chefredaktör Artikel 14 och styrelseledamot i FARR, Flyktinggruppernas Riksråd, modererade seminariet ”Asylforum: Trovärdighetsbedömningar av hbtq-personer i den svenska asylprocessen”. Foto: Jennie Aquilonius

Aino Gröndahl menar att själva det rättsliga ställningstagandet har potential. Där står bland annat att det inte finns något rätt eller fel på frågorna och att alla har rätt till en individuell bedömning.

– Problemet är att det inte tillämpas. Både hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna finns det en mall för hur du ska vara, vad du ska säga, hur du ska säga det och vad du ska ha upplevt. Den sitter uppe i huvudet på den som utreder. Varje Pride sitter vi här och säger att det rättsliga ställningstagandet inte följs. Jag är trött på det här nu och det blir bara värre. Vad vill politikerna göra? Är det okej att en myndighet inte följer sitt rättsliga ställningstagande, får det vara så? säger hon.

Aino Gröndahl menar också att EU-domstolens praxis inte följs.

– Där står att man inte får använda stereotypa föreställningar för att säga att en hbtq-person inte är trovärdig, men det händer systematiskt. De här trovärdighetsbedömningarna är stereotypa och bygger på fördomar, säger Aino Gröndahl.

Erik Roshagen, biträdande jurist på Fridh Advokatbyrå. Foto: Jennie Aquilonius

Ett annat problem, berättar Erik Roshagen, biträdande jurist på Fridh Advokatbyrå, är att bedömningen till stor del beror på vilken utredare du får. Utredaren tittar till exempel på den information som finns om situationen för hbtqi-personer i den asylsökandes hemland. Ibland är landinformationen otydlig, Libanon är ett sådan exempel, där sex mellan samkönade par enligt lagen ”strider mot naturen”, samtidigt som det också finns mer liberala krafter.

– I vissa fall behandlas lika ärenden olika, en asylsökande kan få avslag och en annan uppehållstillstånd, beroende på att samma landinformation tolkats olika, säger Erik Roshagen.

Fanny Lingqvist, jurist på Asylrättscentrum, lyfter också fram att UNHCR:s riktlinjer om trovärdighet och tillförlitlighet, som anger att utredaren måste göra en helhetsbedömning och ta hänsyn till bland annat posttraumatisk stress, PTSD, och konsekvenser av ett traumatiskt minne.

Fanny Lingqvist, jurist vid Asylrättscentrum. Foto: Jennie Aquilonius

– Att lämna en detaljerad berättelse är oerhört svårt för den som har PTSD. Men det finns också andra faktorer. Som att över huvud taget sitta i ett rum med myndighetspersoner och berätta om den känslomässiga process som har lett fram till insikten om ens sexuella läggning eller könsidentitet, och särskilt för den som har erfarenhet av myndighetspersoner som förövare. Det finns en brist på förståelse för den utsatta situation som asylsökande befinner sig i, säger Fanny Lingqvist.

Från vänster: Fredrik Wallén (KD), Magdalena Schröder (M), Alireza Akhondi (C), Rasmus Ling (MP) och Barbro Westerholm (L). Foto: Jennie Aquilonius

Efter seminariet följer en debatt med företrädare för alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna. Även här diskuteras trovärdighetsbedömningarna. Moderatorn Alexandra Politidis Palm, asylrättsjurist på RFSL Ungdom, berättar om en liten tysk studie med 15 asylsökande hbtq-personer, advokater och representanter från expertorganisationer. Den visade att hbtq-personer som kan leva upp till stereotypa föreställningar har lättare att få asyl i Tyskland.

– I höstas sade Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter att det råder ett kristillstånd i Europa för den här typen av bedömningar eftersom de görs på stereotypa föreställningar av vem som är hbtq-person och vem som inte är det, säger hon.

Moderatorn Alexandra Politidis Palm, asylrättsjurist på RFSL Ungdom. Foto: Jennie Aquilonius

Alexandra Politidis Palm berättar vidare om en rapport från Migrationsverket 2017 med inriktning på hbtq-ärenden. Den visade att 15 procent av avslagsbesluten var felaktiga och att 6 procent hade en diskutabel utgång.

– Det framkom att det fanns vaga grunder för hur man hade kommit fram till trovärdigheten och tillförlitligheten i ärendena. Det fanns motiveringar som saknade grund i utredningsmaterialet och som inte tog individuell hänsyn, säger hon.

Vem bär ansvaret? Vad bör politikerna göra? Finns det behov av extern granskning? undrar Alexandra Politidis Palm.

De flesta i panelen är överens om att ansvaret vilar på politikerna.

– En myndighet kan göra enskilda fel, men gör en myndighet fel många gånger så får lagstiftaren ta tillbaka och rätta till, säger Rasmus Ling, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Magdalena Schröder från Moderaterna menar att ansvarsfrågan är delad och att lagen är tydlig. Det politiken främst borde göra, säger hon, är att skriva in frågan om kompetensutveckling i Migrationsverkets regleringsbrev.

Magdalena Schröder (M), Alireza Akhondi (C) och Rasmus Ling (MP). Foto: Jennie Aquilonius

Även Fredrik Wallén från Kristdemokraterna trycker på vikten av tillräcklig hbtq-kompetens för att stärka rättssäkerheten. Han lyfter också fram att det finns saker som fungerar.

– Jag har vänner och bekanta som fått flyktingstatus i Sverige med hänvisning till att de är förföljda på grund av sin sexuella läggning i sitt hemland. Jag har också en bakgrund som gränspolis, och har träffat människor som hävdat sexuell läggning och inte fått asyl, på goda grunder. Vi måste ha ett rättssäkert asylmottagningssystem som säkerställer att den som behöver skydd får det, men det ska inte kunna utnyttjas heller, säger han.

Barbro Westerholm (L), Christina Höj Larsen (V) och Carina Ohlsson (S). Foto: Jennie Aquilonius

Barbro Westerholm från Liberalerna frågar sig vilken forskning som trovärdighetsbedömningarna egentligen vilar på, och menar att det kan behövas mer kunskap. Hon vill också gärna se ett system för självkritisk granskning inom Migrationsverket, liknande det inom sjukvården där personalen får tid att inom arbetsgruppen reflektera över arbetet och svåra fall. Hon tror också att det behövs en extern aktör som tittar på hur myndigheten kvalitetssäkrar sitt arbete internt.

Christina Höj Larsen är migrationspolitisk talesperson för Vänsterpartiet och tycker att diskussionen om trovärdighetsbedömningarna pågått länge. Hon ser flera saker som behöver göras.

– Det ena är en översyn av utlänningslagen, hur säkerställer vi att människor får tillgång till den här skyddsgrunden? Jag tror att vi behöver förtydliga vad som krävs. En annan sak är att vi behöver granska Migrationsverket, en ordentlig genomsyn av vad som funkar och inte, säger hon.

I publiken sitter Claes Nyberg, ordförande för Centerpartiets hbtq-nätverk. Han säger att politikerna redan har fått många rapporter om att trovärdighetsbedömningarna inte fungerar.

– Vilken mer information behöver ni? Det är en pågående katastrof. Vi vet det. Här finns det en politisk passivitet som jag inte förstår. Myndigheter som fungerar så här dåligt brukar få på tafsen, säger han.

Fredrik Wallén (KD), Magdalena Schröder (M) och Alireza Akhondi (C). Foto: Jennie Aquilonius

Barbro Westerholm från Liberalerna säger att hon inte har svar på frågan varför man inte har gjort som man borde. Hon vill blicka framåt och menar att utlänningslagen måste bli mer human. Den chansen finns nu med den parlamentariska kommitté som ska utreda migrationspolitiken. Det måste finnas en ventil med synnerligen ömmande omständigheter som grund för asyl, menar hon, det togs bort med den tillfälliga asyllagen från 2016.

– Sedan skulle jag vilja se, vad händer om man tror alla på deras ord? Hur många för många skulle vi säga ja till då? Jag är inte säker på att det skulle vara någon katastrof och då skulle vi komma undan det här med trovärdighetsbedömningar, säger Barbro Westerholm.

Magdalena Schröder från Moderaterna håller regeringen ansvarig för att det fortfarande ser ut som det gör. Carina Ohlsson från Socialdemokraterna svarar att många hör av sig med det som inte fungerar, och att hon skulle önska att fler berättar vad som faktiskt fungerar bra eller förslag på vad som skulle kunna göra det.

– Det är inte så att vi inte vet att det finns väldigt mycket klagomål, det har nått oss med all önskvärd tydlighet, säger Carina Ohlsson.

Jonas Colling. Foto: Jennie Aquilonius

Migrationsverket fanns inte med i något av de två panelsamtalen. Men Jonas Colling, hbtqi-samordnare på Migrationsverket, fanns med på ett annat seminarium på Pride. Efteråt berättar han för Amnesty Press att han inte känner igen bilden att trovärdighetsbedömningarna skulle vara stereotypa och bygga på fördomar eller att Migrationsverket inte skulle följa sitt rättsliga ställningstagande i hbtqi-ärenden.

Det Migrationsverket har att bedöma, säger Jonas Colling, är risken för förföljelse på grund av sexuell läggning eller könsidentitet om personen återvänder till sitt hemland.

– Det handlar inte om att exakt beskriva en komma ut-process så som vi föreställer oss den, det vi behöver är att någon berättar om sin situation, sin upplevelse och sin personliga process. Det vi lär ut till vår personal är att det kan finnas till exempel stigma och känslor av skam, men det behöver inte vara så. Vi måste fånga upp den individuella asylberättelsen, säger han till Amnesty Press.

Jonas Colling upplever handläggarkåren som kunnig i hbtqi-frågor, men att det kan finnas enskilda ärenden som inte fungerat. Migrationsverket arbetar med utbildning och kunskapsspridning. De senaste tre åren har myndigheten haft ett ambitiöst kunskapsprojekt, Asylrättens kärna, fortsätter han. Det handlar om kvaliteten i asylutredningar och beslutsskrivande generellt.

– Där ser jag att vi ger en mycket bra grund i just det vi riskerar att hamna i, med stereotypisering. Man jobbar med medvetenhet om bias och liknande, men också ren utredningsmetodik. Det finns alltid utrymme att förbättra enskilda handläggares arbete, då måste vi ge dem tillräcklig kunskap.

Myndigheten använder sig också av den EU-gemensamma utbildningen EASO, Gender, Gender Identity and Sexual orientation.

– Den handlar mycket om normkritik, att sätta sig själv i förhållande till personen man har framför sig, att se efter makten i rummet och att jobba just mot de stereotypiseringar som kan finnas. Den ska ge medvetenhet och kunskap och skapa en trygghet i utredningssituationen. Vi kommer också att öka vår kapacitet att hålla den här utbildningen för fler handläggare och beslutsfattare, säger Jonas Colling.

Text och foto: Jennie Aquilonius
[email protected]

Programmet för Stockholm Pride

Amnesty och Pride. Läs mer här

Amnesty Press på Stockholm Pride

PRIDE2019: Nu bryts tystnaden om sexuella övergrepp mot unga hbtq-personer (3 augusti 2019)

PRIDE2019: Få svar när RFSU mötte socialministern (3 augusti 2019)

PRIDE2019: Dancing Queens bryter ny mark i Indien (3 augusti 2019)

PRIDE2019: Amnesty lyfter fram Turkiet (2 augusti 2019)

PRIDE2019: RFSL Ungdom demonstrerade för en ny könstillhörighetslag (2 augusti 2019)

PRIDE2019: Maskulinitetsnormer bidrar till våldet mot hbtq-personer (2 augusti 2019)

PRIDE2019: Experter vill se tydligare hbtq-perspektiv på säkerhetsfrågor (1 augusti 2019)

PRIDE2019: Växande motstånd mot hbtq-rättigheter (1 augusti 2019)

PRIDE2019: Självmordstankar vanligt bland transpersoner (31 juli 2019)